Läs rapporten Svenskarna och internet 2020

Svenskarna och internet är en årlig rapport om svenska folkets internetvanor. I år fokuserar rapporten på hur digitaliseringen har påverkats av pandemin. Klicka på rubriken för att läsa rapporten.

I 20 år har undersökningen Svenskarna och internet sökt svaret på hur internet påverkar människor och samhället. Men hade det inte varit för en nyfiken journalist i Gävle hade undersökningen kanske aldrig blivit av.

År 2000 är internet glödhett. Några år tidigare har internetpaketet utsetts till årets julklapp, ett millennieskifte har passerat utan att millenniebuggen ställt till några nämnvärda problem och det råder it-yra i landet. Nya så kallade dotcom-bolag har rusat på börsen under flera år. Många av de som är tidigt ute är övertygade om att internet kommer förändra världen till det bättre.

Det högfrekventa pipandet från modemen ljuder när de kopplar upp allt fler svenska hem mot en ny värld – cyberspace. Genom den så kallade hem-pc-reformen har många svenskar fått sin första dator och internetuppkoppling. Uppkopplingen till internet sker via telefonlinan med hjälp av modem. Samtidigt som internet används blockeras den vanliga fasta telefonen och surfandet betalas per minut.

Journalist på lokalradion i Gävle satte bollen i rullning

En som intresserade sig för utvecklingen var Ole Oldeen, som år 2000 jobbar som journalist på Sveriges radio i Gävle.

– Jag hade startat en programserie för att visa på hemdatorns möjligheter och det började komma in massa frågor om internet. För att få svar på frågorna kontaktade jag forskare runtom i landet men insåg ganska snabbt att det inte fanns några svar att få.

En av de personer som Ole Oldeen kommer i kontakt med i sitt sökande efter svar är Johan P Bång som jobbar som projektledare vid Gävle Högskola. De är båda överens om att internetanvändningen är högintressant att kunna följa ur ett forskningsperspektiv.

– Det var vanlig journalistisk nyfikenhet som drev mig. Vi insåg båda två att det här på allvar kommer att förändra människors liv och ville följa det, säger Ole.  

Tillsammans försöker de väcka intresset bland forskarna på högskolan i Gävle, men responsen är sval. De bestämmer sig då för att dammsuga internet efter liknande forskning internationellt. Det ska visa sig att efterforskningarna sker i exakt rätt stund.

– Vi hittade en satsning som var i sin linda på universitetet UCLA i Kalifornien. En karismatisk professor vid namn Jeffrey Cole drev på för att starta en longitudinell studie för att följa utvecklingen av den nya tekniken i flera olika länder. När tv:n slog igenom kom forskarvärlden in först när den redan var etablerad i hemmen. Cole ville inte se den missen upprepas, berättar Ole Oldeen.

Att studien är longitudinell innebär att en grupp människor rekryteras till en panel och får svara på frågor för undersökningen under flera år, när några faller bort tas nya personer in – tidshorisonten var inställd på tio år.

Med ett färdigt koncept söker Ole och Johan finansiering. En ekonomisk förening, World Internet Institute, bildas och blir en del av det internationella forskningssamarbetet World Internet Project. Tillsammans med de andra länderna som deltar utvecklas ett gemensamt frågebatteri för att kunna få jämförbara resultat. Sedan adderas specifika frågor för Sverige.

2 000 svenskar får sedan genom telefonintervjuer svara på 200 frågor om sina digitala vanor. Den som rekryteras för att sammanställa resultaten och göra analysen är medieforskaren och professorn Olle Findahl.

– Jag var själv skeptisk till alla framtidsvisioner – att alla skulle sitta hemma och jobba och att tv och dagstidningar skulle försvinna. Som medieforskare vet jag att det tar tid att förändra folks vanor. Däremot var jag intresserad av den här typen av undersökningar där man följer individer över tid och där resultaten kan jämföras mellan olika länder, säger Olle Findahl.

Även de som inte använde internet deltog i undersökningen

Ytterligare något som fångade Olle Findahls intresse var att studien inkluderade både äldre och ickeanvändare.

– Ofta i den här typen av undersökningar brydde man sig inte om de äldre eller de som inte använde tjänsten. Svenskarna och internet hade redan från början med även pensionärer och efter några år också barn och unga. Det är fortfarande ganska unikt, säger Findahl.

Att på den tiden börja använda internet kan i det närmaste liknas vid en upptäcktsresa.

När han sammanställde resultaten från den första undersökningen år 2000 visade det sig att hälften av den svenska befolkningen hade tillgång till internet i hemmet. 

Att användningen av internet bland svenskarna fortfarande var i sin linda märktes på de populäraste aktiviteterna på nätet; att e-posta var det i särklass flest som gjorde, söka information om sin hobby och att surfa runt följde därefter.

Tjänsteutbudet var fortfarande litet år 2000, inga bloggar fanns i sikte och genombrottet för de sociala medierna låg fortfarande framåt i tiden. 

Att på den tiden börja använda internet kan i det närmaste liknas vid en upptäcktsresa. Man klickade sig runt för att se vad som fanns, ofta utan att egentligen ha ett direkt mål eller syfte. År 2000 lade de svenska internetanvändarna i genomsnitt 134 minuter i veckan på att “surfa runt”.

Stor skillnad i användning mellan hög- och lågutbildade

Under de första åren fanns en stor klyfta mellan högutbildade och lågutbildade i användningen. 

– De med högre utbildning hade ofta datorvana från arbetet och tröskeln för dem var därför lägre, berättar Olle Findahl.

Internet hade heller inte börjat ta särskilt mycket tid från annan medieanvändning utan fungerade som ett komplement till tv och dagstidning. Intresset för e-handel var begränsat. Ungefär var femte person som använder internet år 2000 har testat att e-handla, och endast 8 procent e-handlar några gånger per år.  

När man läser rapporten från år 2000 kan man även ana en viss oro bland deltagarna. Hälften av internetanvändarna, och hela 73 procent av de som inte har internet, instämmer i påståendet att världen håller på att bli alltför beroende av datorer. Redan i denna första rapport varnas det också för ett digitalt utanförskap, något som fortfarande står i fokus 20 år senare.

– Jag förstod att det skulle ta tid för de äldre. Medievanor är något man får med sig och som tar tid att ändra. Vi kunde också se att många tyckte att det var, eller verkade krångligt, berättar Olle Findahl.

Svenskarna och internet startades vid en viktig brytpunkt

Så här i efterhand kan vi konstatera att Svenskarna och internet startades i rätt tid. Användningen och tjänsteutbudet var fortfarande i sin linda och bredbandsutbyggnaden, som radikalt skulle komma att förändra vår internetanvändning, hade precis börjat ta fart.

Fortfarande vet vi ganska lite om vad människor egentligen använder internet till och vilka behov och intressen den nya tekniken tillfredsställer.

Förordet till Svenskarna och internet 2000

Flera av de frågor som ställs i förordet till den första rapporten är fortfarande aktuella; Vad informerar svenskar sig om? Vilka problem uppstår? Hur påverkas vardagslivet? Hur påverkas politiken och förutsättningarna för demokratin?

Samtidigt tillkommer nya frågor hela tiden. Det faktum att Svenskarna och internet gjorts under så många år ger en unik möjlighet att följa utvecklingen av svenskarnas digitala vanor. Undersökningen bidrar även med viktiga insikter för att digitaliseringen av det svenska samhället och näringslivet ska kunna ske på välinformerad grund.

---

Relaterat

Så funkar internet – ny kunskapssatsning från Internetstiftelsen

Från telefonjacket ut i rymden – ny bredbandsutställning på Internetmuseum

Så har internetvanorna förändrats de senaste 20 åren