Sms förstahandsvalet för krisinformation
Se Åsa Wikforss diskutera faktaresistens och den stora oenigheten
Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi och ledamot i Svenska Akademien, diskuterar faktaresistens och vilka följder den får i det här populära evenemanget på Goto 10. Hon pekar också på riskerna med att vår tillit till källor polariseras allt mer - se samtalet här!
När svenskarna svarar på hur de helst vill få brådskande information hamnar sms i topp. Men för allmän information syns stora skillnader mellan de som är på internet varje dag och övriga.
I kristider är möjligheten att få snabb och pålitlig information viktig. Modern kommunikationsteknik låter både personer snabbt komma i kontakt med varandra, och möjliggör för myndigheter och andra organisationer att informera ett stort antal människor ögonblickligen.
Under terrordådet i Stockholm 2017 var det till exempel många som använde sociala medier för att få kontakt med varandra, och meddela närstående att de var i säkerhet. Och under coronakrisen har många människor börjat förlita sig på snabba uppdateringar från nyhetsmedier som kommer direkt till mobilen.
I delrapporten Digitalt utanförskap av undersökningen Svenskarna och internet 2020 har befolkningen fått svara på hur de helst vill bli nådda av både brådskande och allmän samhällsinformation. Inte helt överraskande har en stor majoritet, 3 av 4 svenskar, valt sms som förstahandsval för brådskande samhällsinformation. Att få samma information via en särskild app i mobilen tilltalar däremot bara 1 av 10 svenskar.
– Mobiltelefonen är vår mest använda digitala enhet, och på många sätt vårt fönster ut mot världen. Vi vill kunna få brådskande samhällsinformation direkt på skärmen, utan att behöva söka rätt på den själva i en app eller på en webbplats. Det är inte förvånande siffror, säger Jannike Tillå, kommunikationschef på Internetstiftelsen.
VMA – viktigt meddelande till allmänheten
I Sverige finns ett varnings- och informationssystem som kallas VMA – viktigt meddelande till allmänheten. Det hanteras av MSB, myndigheten för samhällsskydd och beredskap, och kan användas när det finns en överhängande fara. Det kan till exempel handla om bränder som orsakar giftiga avfall, eller andra olyckor som hotar befolkningen i ett område.
Det vanligaste är att ett VMA-meddelande föregås av en varningssignal utomhus, den så kallade "Hesa Fredrik". Själva meddelandet går därefter ut via radio, tv och webbplatsen krisinformation.se. Sedan 2017 finns också ett system på plats för att även skicka meddelandet i ett sms till personer som vistas i det berörda området.
– Beslutet att skicka ut ett VMA tas av räddningsledaren, som då kontaktar Sveriges Radio via SOS Alarm. Det är räddningsledningen som formulerar själva meddelandet och läser upp det i radio. I samband med det avgörs också om meddelandet ska skickas ut via sms och till vilket område, säger Lars Olsson som är leveransansvarig för VMA-systemet på MSB.
Det skulle inte gå att skicka ut vanliga sms till hela befolkningen på riksnivå. Kapaciteten skulle inte räcka till.
Lars Olsson, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Idag skickas de flesta VMA-utskick också via sms, men enligt Lars Olsson beror det delvis på hur stort det berörda området är och hur många mobiler som ska nås. Att skicka ut ett stort antal sms samtidigt är nämligen inte praktiskt, och leveransen riskerar att fördröjas.
– Det skulle till exempel inte gå att skicka ut vanliga sms till hela befolkningen på riksnivå. Kapaciteten skulle inte räcka till. Däremot finns det andra, mer moderna system för att skicka direktmeddelanden till mobilen som fungerar bättre, säger Lars Olsson.
Sms-tekniken förlegad
Den lösning som MSB förordar kallas Cell Broadcast, och har redan börjat införas i en del EU-länder under namnet EU-alert. Det är en teknik som kan användas för att skicka meddelanden till många mobiltelefoner samtidigt, utan att belasta telefonnätet så som vanliga sms gör. Systemet användes exempelvis nyligen i Holland, där flera miljoner mobilanvändare på ett par sekunder kunde nås av viktig information om corona-viruset.
En stor fördel med Cell Broadcast-tekniken är att den fungerar även om det övriga mobilnätet är överbelastat eller ens egen telefonoperatör inte är i bruk. Meddelandet kan komma fram ändå, via en annan operatör. I Sverige finns ännu inget beslut taget att börja använda Cell Broadcast-teknik för VMA-utskick. Men de tekniska förutsättningarna finns redan i mobilnätet och inbyggt i alla smarta mobiltelefoner som byggts sedan 2016.
– Det är ett system vi tittar på, och det finns ett intresse från SOS Alarm, säger Lars Olsson.
Att så många svenskar uppger sms som den föredragna metoden för att få brådskande meddelanden handlar mer om funktionen än om själva tekniken bakom, tror Lars Olsson.
– Jag tror att det man menar med "sms" är att man vill kunna få ett direktmeddelande till mobilen. Man bryr sig nog inte så mycket om vilken teknik det är som möjliggör utskicken, det handlar om att snabbt bli nådd på den enhet man har med sig, säger han.
Vanlig post när det inte är bråttom
För brådskande information vill de flesta svenskar alltså få meddelanden direkt till mobiltelefonen. Men när det gäller allmän, inte brådskande, samhällsinformation verkar det som att vi föredrar att få den via brev. Däremot är det stor skillnader mellan olika grupper om brevet ska vara av papper eller elektroniskt.
Bland de som uppger att de inte använder internet är den vanliga brevlådan det mest populära alternativet.
Bland de som uppger att de inte använder internet är den vanliga brevlådan det mest populära alternativet. Bland de som använder internet dagligen däremot är e-post den föredragna kanalen för att få allmän samhällsinformation. Att få informationen till en så kallad digital brevlåda är något som främst tilltalar svenskar med högskoleutbildning och de som bor i höginkomsthushåll.
Vad är en digital brevlåda?
Digital brevlåda är en e-tjänst för att ta emot digital post från myndigheter och företag. Inloggning sker med hjälp av e-legitimation, och det går bara att ta emot post i en digital brevlåda, inte skicka. På så vis skiljer sig brevlådan från exempelvis e-post.
I Sverige finns idag fyra olika digitala brevlådor: Digimail, E-Boks och Kivra samt det statliga alternativet Min Myndighetspost.
Vad gäller ålder är digital brevlåda som mest populärt hos svenskar mellan 26-35 år, där har 33 procent valt det som alternativ. Det tilltalar däremot inte den äldre delen av befolkningen. Hos de som är 76 år och äldre har bara 6 procent valt det. Ser man till befolkningen som helhet är digital brevlåda ett alternativ för 24 procent – det är lika många som föredrar vanlig post på papper.
– Vi kan se att vissa grupper använder digital brevlåda mer än andra, men det har inte slagit igenom i Sverige som det gjort i våra nordiska grannländer. I Norge är det obligatoriskt för myndigheter att göra utskick till digital brevlåda, och i Danmark är det obligatoriskt för alla att ha en. Där har man enats om att digital brevlåda är en del av kommunikationsinfrastrukturen, säger Jannike Tillå.
En annan faktor som påverkar användningen i Sverige är att här finns flera olika aktörer som erbjuder tjänsten. Den statliga tjänsten Min Myndighetspost tar bara emot information från myndigheter, medan andra alternativ även kan ta emot information från företag. Att ha flera olika alternativa digitala brevlådor att välja på har både för- och nackdelar, menar Jannike Tillå.
– Det kan vara bra för utvecklingen av en tjänst att det finns konkurrens. Men samtidigt kräver digitalisering ofta en standard för att slå igenom. Nu har Sverige valt en annan väg, på gott och ont. Då handlar det mer om vilken praktisk nytta människor ser med att använda en särskild tjänst för sin samhällsinformation.
Digitalt utanförskap – en delrapport av undersökningen Svenskarna och internet 2020
Svenskarna och internet är en årlig undersökning som görs av Internetstiftelsen och mäter svenskarnas internetvanor. Delrapporten ”Digitalt utanförskap” lyfter fram sällan- och ickeanvändarna, vilka de är, vad olika användargrupper behöver hjälp med och hur alla användargrupper önskar få tillgång till samhällsinformation.
Här kan du läsa hela delrapporten
Delrapporten bygger på data som samlats ihop under första kvartalet 2020. Det vill säga innan och precis i början av coronakrisen. I vinter presenteras huvudrapporten "Svenskarna och internet 2020". Inför det genomför Internetstiftelsen just nu en extra datainsamling som kommer ge en bättre helhetsbild av den snabba och omfattande digitalisering av Sverige som just nu pågår.
Mer detaljer om rapportsläppet kommer under hösten.
