Boende i utsatta områden har inte samma tillgång till nyheter, information och tjänster på nätet som i övriga Sverige. Det visar en ny rapport från Järvaveckan Research i samarbete med Internetstiftelsen. Ett demokratiskt problem, menar talespersonerna bakom rapporten.

Tillgång till nätet har blivit en förutsättning för att ta del av information och utföra en mängd tjänster. Allt från att sköta bankärenden och deklarera till att köa till förskolan och få kontakt med vården sker digitalt. Det är också via nätet mycket av nyhetsrapporteringen sker. Men i Sverige är alla grupper inte lika inkluderade i det digitala samhället. Det visar den nya rapporten "Digital inkludering och utanförskap i Sverige" som kartlagt hur digitaliseringen ser ut bland boende i det som polisen klassar som utsatta områden.

Läs rapporten

Här kan du ta del av fakta, diagram och insikter från rapporten Digital inkludering och utanförskap i Sverige.

– En viktig del i Internetstiftelsens uppdrag är att belysa vilka grupper i samhället som inte har samma möjlighet att ta del av det digitala Sverige som andra. Genom att samarbeta med Järvaveckan Research kan vi nå en grupp vi tidigare inte nått fullt ut, säger Jannike Tillå, kommunikations- och affärsområdeschef på Internetstiftelsen.

Vad utmärker då de boende i utsatta områdena? Här bor många med utländsk bakgrund och utbildningsnivån och inkomsterna är lägre än i övriga Sverige. Det är också en ung grupp, hela tre fjärdedelar av befolkningen är under 45 år. Ålder är generellt sett den viktigaste faktorn kopplad till internetvanor – yngre är snabbare på att ta till sig ny teknik. Den nya rapporten visar också att den unga befolkningen i utsatta områden i mångt och mycket lever i en digital värld. Samtidigt upplever de inte att de har full tillgång till det offentliga digitala Sverige. Här skiljer sig de sig från unga i övriga Sverige.

Ett demokratiskt problem

Bara 16 procent uppger att de har tillgång till betalda svenska nyhetsmedier hemma. Det pekar på att många i utsatta områden inte tar del av mer djupgående nyheter och analyser. Motsvarande siffra för övriga Sverige är 32 procent.

– När en allt större andel nyheter finns bakom betalvägg blir det svårare för den här gruppen att följa med. De får inte samma bild av hur samhällsutvecklingen ser ut, vilket bidrar till ett utanförskap. I förlängningen blir det ett demokratiproblem, säger Jannike Tillå.

Ahmed Abdirahman, vd och grundare av Järvaveckan är inne på samma linje.

– Om man inte hänger med, antingen för att man inte har kunskap eller för att man inte har råd att ta del av nyheter, då har man inte tillgång till den frigörelse som internet innebär. Man kan inte höja sin röst lika mycket och man kan inte ta del av tjänster och kunskap på samma sätt, säger han.

"Vi skapar ett A- och ett B-lag"

En större andel boende i utsatta områden upplever också att det är svårare att hänga med i svensk politik.

– När valstugorna på torget ersätts med digital information är risken att den här gruppen inte tar del av politiken på samma sätt och att det leder till lägre valdeltagande. Det gäller även nyhetsmedia. Om allt sker bakom stängda dörrar är det enda som blir kvar ett hav av information som är full av desinformation, säger Ahmed Abdirahman.

Han menar att det digitala utanförskapet riskerar att förstärka det utanförskap som redan finns hos människor som bor i utsatta områden.

– Om vi fortsätter att köra gasen i botten med digitaliseringen utan att fånga upp den här gruppen riskerar vi att skapa ett A- och ett B-lag. Vi vet att utanförskap skapar frustration och ilska som kan vara svår att sätta ord på. Här har politiker, företag och myndigheter, hela samhället, ett gemensamt ansvar att satsa på inkludering, säger Ahmed Abdirahman.

Skolan och media – två viktiga aktörer

Genom den nya rapporten vill Internetstiftelsen och Järvaveckan rikta strålkastarljuset mot den ojämlikhet som finns. Precis som Ahmed Abdirahman menar Jannike Tillå att det är ett gemensamt ansvar att stärka den digitala inkluderingen i utanförskapsområdena. Hon lyfter två aktörer som spelar särskilt viktiga roller i utvecklingen.

– Skolan har ett viktigt uppdrag, dels genom att tidigt introducera nyhetsmedier men också genom att förmedla praktisk kunskap om hur du använder digitala tjänster, inte minst digital källkritik.

Jannike Tillå nämner också vikten av en välfungerande public service som alla har tillgång till. Och inte minst betydelsen av bredare representation i media.

– Hur många journalister kommer från utanförskapsområden? Hur kan man säkerställa att den här gruppen känner sig representerade i media? Det är viktiga frågor att ha med sig, säger Jannike Tillå.

• Läs rapporten på sidan Digital inkludering och utanförskap i Sverige.
• Läs rapporten i sin helhet på Järvaveckan researchs webbplats.
• Läs pressmeddelandet om rapporten.