Mer tid på internet, sämre undervisning och större missnöje med ökad skärmtid. Omställningen till distansundervisning har gjort de studerande mer negativa till sin digitala vardag, visar rapporten Svenskarna och internet 2020.

Det var redan i mitten av mars förra året som pandemin kom att påverka skolvärlden dramatiskt. Från den 18 mars 2020 rekommenderade regeringen alla gymnasier, vuxenutbildningar och universitet att införa distansutbildning. Skolvärlden fick börja arbeta med digital undervisning på en långt mer omfattande nivå än man tidigare varit i närheten av.

Utmanande med mer skärmtid för studerande

Den nya situationen har varit en utmaning, inte minst för de studerande. Det här är en grupp som redan är stora internetanvändare och med hemundervisningen har användandet ökat ännu mer.

I rapporten Svenskarna och internet 2020 uppger 58 procent av de studerande att de har börjat använda internet mer och bland gymnasieelever säger sig 66 procent ha gjort det.

Mer skärmtid har samtliga svarande i undersökningen. Men till skillnad från de äldre i Sverige, som under pandemin har blivit allt mer positiva till sin skärmtid, märks ett tydligt missnöje bland de unga.

Nära två av fem studerande har ändrat uppfattning om digital skärmtid under året och 30 procent av dem är negativt inställda till skärmtid, vilket gör studenterna till de mest negativa i hela undersökningen. Dessutom uppger hela 93 procent av de studerande att de tycker att de spenderar för mycket tid framför skärmen.

Porträtt av Måns Jonasson, digital strateg, Internetstiftelsen
Måns Jonasson, digital strateg på Internetstiftelsen.

– Det är lite bakvänt mot vad man kunde förvänta sig. Men de unga är mer oroliga för att de spenderar mycket tid framför skärmen än vad de äldre är nuförtiden, säger Måns Jonasson, digital strateg på Internetstiftelsen.

Man kan också se att de studerande tittar allt mer på sin mobil på nätterna. Under 2020 års första kvartal svarade 52 procent att de tittade mer på mobilen på natten, och under det tredje kvartalet var den siffran uppe i 61 procent.

Gymnasieelever vill tillbaka till klassrummet

37 procent av dem som deltagit i undervisning på distans under pandemin tycker att den digitala undervisningen har fungerat sämre än vanlig undervisning. Tittar man enbart på gruppen gymnasieelever är andelen större. Där anser 41 procent att hemundervisningen inte har fungerat lika bra. Men det handlar inte om resursbrist.

– Det syns tydligt att framför allt gymnasisterna vill tillbaka till klassrummet. De säger att lärarna har haft utrustning och möjligheten att utföra utbildningen, men de säger också att undervisningen fungerar bättre på plats, säger Måns Jonasson.

Svårare att få hjälp digitalt

En av de elever som fick ställa om under våren 2020 är Julia Eriksson, 19 år. Hon läste då sin sista termin på Ekonomiprogrammet på Klara Teoretiska Gymnasium i Stockholm. För Julia har distansundervisningen fungerat förhållandevis bra och hon beskriver hur lektionsuppbyggnaden har varit ungefär som vanligt, men istället skett via video. Men självklart har det funnits utmaningar.

Porträtt av Julia Eriksson, elev på gymnasiet
Julia Eriksson, en av de elever på gymnasiet som haft distansundervisning 2020.

– Prov är lite svårare digitalt och att få hjälp. Särskilt i matematik, när det gäller matteprov. Det kan vara ganska avancerat att till exempel skriva in de olika tecknen, säger Julia Eriksson.

Större risk för fusk med digital undervisning

Ett annat problem som kommer fram i undersökningen är risken för fusk. Hela 65 procent av gymnasieeleverna tycker det är lättare att fuska på prov när undervisningen är digital, en risk som Julia också håller med om. Samtidigt beskriver hon hur det funnits system för att minimera fusket.

– Skolan har till exempel ett plagiatprogram som våra inlämnade prov går igenom. På vissa prov har vi också haft kamera så de har kunnat se att vi inte har samarbetat med någon klasskompis eller haft böckerna framme. Man kan förstås samarbeta och fuska ändå men jag tycker att det har fungerat bra.

Allt mindre sociala framför skärmen

De studerande känner sig också mindre sociala med den ökande skärmtiden.

– De unga tycker att det här är en utmaning. Att de känner sig mindre sociala framför skärmen kan bero på att det inte är ett komplement eller en del av deras liv. För gymnasieeleverna har hemundervisningen faktiskt ersatt det sociala. De har inte haft möjlighet att träffa människor på samma sätt. Det är viktigt för alla men inte minst för de unga, säger Jannike Tillå, affärsområdes- och kommunikationschef på Internetstiftelsen.

Det håller Julia Eriksson med om.

– Nu sitter man mest hemma och träffar inte varandra. Det blir mer via Facetime eller andra videoappar. Man kommer ju inte ut på samma sätt och socialiserar sig vilket har varit tråkigt, säger Julia Eriksson.

Distansundervisning ersätter inte traditionell undervisning

Insikterna från Svenskarna och internet 2020 ger en tydlig bild av hur den digitala undervisningen har fungerat och vad man kan ta med sig framåt, konstaterar Internetstiftelsens Måns Jonasson. En möjlighet kan vara en kombination av digital och fysisk undervisning, där lärarna får chansen att fånga upp elever som kanske inte tar till sig uppgifterna på distans.

– I framtiden behöver man fundera på hur man bygger upp digital undervisning som ett komplement till traditionell undervisning, så att distansundervisningen faktiskt gör nytta, säger Måns Jonasson.