Den personliga integriteten trumfas av brottsbekämpning, samhällskritiska cyberattacker är troliga, internet har positiv klimatpåverkan, AI påverkar framtiden negativt, och många följer personer för samhällsnyheter. Här är Internetstiftelsens rapport ”Svenskarna och internet 2023”.

­­­– I en orolig omvärld och med en samhällsdebatt som inte alltid bygger på fakta känns det viktigt att presentera denna omfattande rapport. Vår förhoppning är att alla som arbetar med digitalisering ska använda rapporten för att ta kloka beslut och göra vägval som bygger på välinformerad grund. Politiker och beslutsfattare måste balansera vad som är rätt beslut på sikt med de tydliga svängningar vi kan se i opinionen här och nu, säger Carl Piva, vd, Internetstiftelsen.

En majoritet av svenskarna tycker att brottsbekämpande åtgärder på nätet är viktigare än att skydda medborgarnas personliga integritet. Det visar rapporten ”Svenskarna och internet 2023” från Internetstiftelsen. 7 av 10 tycker att kameraövervakning med ansiktsigenkänning ska vara tillåten på offentlig plats. Och hela 9 av 10 tycker att polisen vid brottsmisstanke ska ha rätt att ta del av privata nätkonversationer.

– Paradoxalt nog känner drygt hälften av svenskarna sig kränkta om någon samlar in deras personliga data. Lika stor andel tycker inte att det är okej att arbetsgivare googlar på dem inför en anställning. Men klart är att när det kommer till brottsbekämpning tycker svenskarna att man får tumma på integriteten, säger Jannike Tillå, kommunikations- och affärsområdeschef, Internetstiftelsen.

Cyberattacker med samhällspåverkan

Det oroliga omvärldsläget kanske har påverkat svenskarnas attityder. 8 av 10 svenskar bedömer att det är sannolikt att främmande makt kan komma över samhällskritisk information i en cyberattack. Och fler än 6 av 10 ser det som sannolikt att cyberattacker kan slå ut internet eller uppkopplade system för värme, el och vatten.

Även svenskarnas nyhetskonsumtion har förändrats till följd av kriget i Ukraina. Mer än varannan svensk har ändrat sin nyhetskonsumtion till följd av det. De allra flesta, en tredjedel av svenskarna, har börjat konsumera nyheter oftare, och var fjärde anser sig ha blivit mer källkritisk till nyheter.

– Vi ser också att svenskarna har börjat använda nya nyhetskällor sedan kriget bröt ut, både internationella nyhetskanaler och nischade personer och nyhetskonton i sociala medier

På så sätt har man kunnat få tätare uppdateringar och ett breddat perspektiv. Generellt tycker vi att det är bra att man tar del av nyheter från flera olika källor. Men man måste komma ihåg att inte alla nyhetsförmedlare i sociala medier arbetar enligt den journalistiska processen med faktagranskning och redaktörskap, säger Jannike Tillå.

Samhällsnyheter, sociala medier och näthat

De som är födda på 2000-talet tar del av samhällsnyheter i första hand genom sociala medier, att jämföra med befolkningen i stort där tv är den främsta nyhetskällan. Mer än var tredje svensk följer någon i digitala medier för att ta del av samhällsnyheter – och den person som är mest populär att följa för samhällsnyheter är Magdalena Andersson, följt av Ulf Kristersson, Ebba Busch och Marcus Oscarsson.

Tiktok är det sociala medium som växer mest. Bland befolkningen i stort är en fjärdedel Tiktok-användare, men bland 00-talister är siffran tre fjärdedelar. Om svenskarna bara får välja ett socialt medium är Youtube favoriten, följt av Facebook och Instagram på delad andraplats.

– Oroväckande nog ser vi att rädsla för näthat får hälften av befolkningen att avstå från att uttrycka åsikter på nätet. Fler kvinnor än män avstår från att uttrycka sina åsikter av rädsla för näthat, 6 av 10 kvinnor jämfört med knappt hälften av männen, säger Jannike Tillå.

Fler med negativ syn på AI

Synen på AI delar svenskarna och långt från alla har använt det. 3 av 10 har använt ett AI-verktyg, men i åldrarna i 18–34 år är den siffran det dubbla. Nära en tredjedel tror att AI kommer att ha en negativ påverkan på framtiden, bara knappt en femtedel tror att AI tvärtom kommer ha en positiv påverkan.

– Att AI är något av en vattendelare har blivit tydligt det senaste året. Vi hör och ser både de som tror att AI kommer att lösa många svåra utmaningar och problem, och de som tror att det blir mänsklighetens undergång. Vi kan konstatera att de allra flesta inte har använt AI och att den allmänna kunskapen behöver höjas, säger Jannike Tillå.

Läs hela rapporten

Hela rapporten ”Svenskarna och internet 2023” hittar du på www.svenskarnaochinternet.se.

Urval av nyheter från Svenskarna och internet 2023

• Endast 4 procent av befolkningen använder inte internet
• En tredjedel tror att internet har en positiv påverkan på klimatet och miljön, inte ens hälften så många ser en negativ klimatpåverkan
• Varannan svensk har inte återvunnit en enda avlagd digital enhet de senaste fem åren – personligt innehåll på enheterna är en av de avgörande orsakerna till att inte återvinna
• 2 av 3 känner till Darknet – men bara två procent har besökt Darknet senaste året
• 3 av 4 svenskar använder Wikipedia – knappt var fjärde litar på att innehållet i huvudsak är sant
• 7 av 10 vill inte ha riktad reklam på nätet
• Drygt hälften känner sig kränkta om någon samlar in deras personliga data på nätet
• Drygt hälften anser inte att det är okej att en arbetsgivare googlar på dem inför en anställning
• 7 av 10 tycker att det ska vara tillåtet med kameraövervakning med ansiktsigenkänning på offentlig plats för att underlätta brottsbekämpning
• 9 av 10 tycker att polisen vid misstanke om brott ska ha rätt att ta del av privata konversationer på nätet
• Var tjugonde har utsatt för näthat år 2023 – män drabbas i högre grad än kvinnor
• Hälften av svenskarna avstår att kommentera inlägg av rädsla för näthat – fler kvinnor än män avstår
• Mer än var tredje svensk följer någon på nätet för att ta del av samhällsnyheter – listan toppas av Magdalena Andersson, följt av Ulf Kristersson, Ebba Busch och Marcus Oscarsson
• Var tredje svensk har ökat sin nyhetskonsumtion till följd av kriget i Ukraina och var fjärde har blivit mer källkritisk
• Var tredje har inte läst eller lyssnat på en bok år 2023 – unga män läser minst av alla
• Tiktok växer mest av alla sociala medier. Bland befolkningen i stort är en fjärdedel Tiktok-användare, men bland 00-talister är siffran tre fjärdedelar

Om Internetstiftelsen

Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation. Vi verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället.Vi ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet.Exempel på våra satsningar är start- och mötesplatsen Goto 10, rapporten Svenskarna och internet, lärresursen Digitala lektioner, konferensen Internetdagarna och mätverktyget Bredbandskollen. Vår vision är att alla i Sverige vill, vågar och kan använda internet.