En ung kille tittar ner i sin mobil och ser lite bekymrad ut.

Svenskarnas oro kring den personliga integriteten på nätet

Varannan internetanvändare känner stor oro för att utländska myndigheter ska samla in deras personliga data. Och 1 av 5 avstår från att använda digitala samhällstjänster eftersom de upplevs osäkra. Rapporten Svenskarna och internet 2021 från Internetstiftelsen visar en allt mer digital vardag men att det också finns en baksida.

Det börjar bli svårt att skilja svenskarnas digitala liv från det som äger rum i den fysiska världen. Vi handlar, arbetar och umgås digitalt. Vi träffar partners på nätet och får nya kompisar på spelplattformar. 9 av 10 svenskar använder digitala samhällstjänster, exempelvis från Skatteverket eller vården. Och var femte som är i en relation träffade sin partner på nätet.

– Det blir allt tydligare att framtiden är digital, och nu ser vi hur svenskarna flyttar ut allt fler av våra vanor på nätet. Man lyssnar på nyheter i sin smarta högtalare vid frukostbordet, kollar flödet på Instagram eller Facebook på lediga stunder, beställer mat och kläder via nätet, strömmar film och musik och spelar spel, säger Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.

En majoritet av vuxna internetanvändare betalar för någon strömmande medietjänst, och mer än hälften har spelat digitala nöjesspel det senaste året. En plattform som totalt domineras av unga är Tiktok. Bland internetanvändare i stort är det endast 2 av 10 som det senaste året har använt Tiktok. Men motsvarande siffra för de som är födda på 00-talet är nästan 7 av 10 – och nära hälften av dem använder Tiktok dagligen.

Stor oro för utländska myndigheter

Det digitala livet har även en baksida. Varannan internetanvändare känner stor oro över att utländska myndigheter ska samla in och använda ens personliga data. Det finns också en utbredd oro kring digitala vårdjournaler, där 4 av 10 känner stor oro att den ska läsas av obehöriga. Lika många har samma känsla kring att storföretag som Facebook och Google använder deras personliga data.

En grupp som är särskilt oroad är internetanvändare med funktionsvariation. Närmare hälften uppger att de känner stor oro för att deras digitala vårdjournaler kan läsas av obehöriga, och en tredjedel är oroliga att svenska myndigheter ska samla in och använda deras personliga data.

Bedrägerier och näthat är en annan källa till oro. 4 av 10 har blivit utsatta för bedrägeriförsök på nätet det senaste året. Och runt var tionde elev på högstadiet eller gymnasiet har utsatts för näthat. Ungefär lika många gymnasieelever har fått stötande bilder skickade till sig från okända.

En annan nyhet är att 1 av 5 internetanvändare aktivt avstår från att använda digitala samhällstjänster eftersom de känns osäkra.

- När människor undviker att använda dessa tjänster för att de inte känns säkra så leder det till en annan typ av utanförskap, ett utanförskap som inte handlar om digital kompetens eller tillgång till uppkoppling utan snarare grundar sig i oro och bristande tillit. Sverige har som målsättning att vara världsbäst på att tillvarata digitaliseringens möjligheter, och om vi ska lyckas måste människor känna sig trygga med att tjänsterna är säkra, att personlig information inte hamnar i orätta händer och att deras data används på ett sätt som de förstår, säger Jannike Tillå, affärsområdes- och kommunikationschef på Internetstiftelsen.

Drömmen om 2,2 dagar på distans

Hälften av Sveriges yrkesverksamma har arbetat hemifrån under pandemin, och det gick snabbt för den gruppen att förändra sina förväntningar framåt. De allra flesta av distansarbetarna tycker att det har fungerat bra och bland dem vill hela 9 av 10 fortsätta göra det men i mindre utsträckning. Det ultimata upplägget för heltidsarbetande som arbetat på distans är 2,2 arbetsdagar per vecka på distans när pandemin är över.

I kontrast till distansarbetarna står elever på högstadiet och gymnasiet som inte alls är lika nöjda över studier på distans. Både eleverna själva, och deras föräldrar, tycker att fysiska lektioner är att föredra och att de ger bättre lärande framför digitala lektioner.

– Distansundervisningen ställer helt andra krav, något skolan uppenbarligen haft utmaningar med att möta under pandemin. Samtidigt har pandemin accelererat skolans digitalisering och många skolor ställde om på ett beundransvärt snabbt och bra sätt. Även om undervisningen nu kan ske på plats hoppas jag att alla de lärdomar skolan dragit under den här utmanande tiden kommer barnen till gagn även i framtiden, exempelvis känns det naturligt att elever som inte har möjlighet att delta i undervisning på plats ska ha möjlighet ska kunna delta på distans, säger Jannike Tillå.

Läs hela rapporten

Hela rapporten Svenskarna och internet 2021 hittar du på www.svenskarnaochinternet.se.

Fler nyheter från Svenskarna och internet 2021

  • 9 av 10 svenskar använder internet varje dag. Men var femte pensionär använder inte internet överhuvudtaget år 2021.
  • Fler än 8 av 10 av 2010-talisterna får höra att andra tycker att de har för mycket skärmtid.
  • Inte ens hälften av de äldsta (födda 1930 eller tidigare) kan logga in på 1177 på egen hand.
  • 4 av 10 internetanvändare har blivit utsatta för bedrägeriförsök på nätet det senaste året.
  • Mer än var fjärde singel har nätdejtat det senaste året.
  • Runt var fjärde kan inte på egen hand skydda sin digitala integritet via cookies och platstjänstinställningar.
  • Nästan hälften av alla män porrsurfar, jämfört med en knapp tredjedel av kvinnorna. Och det finns en stor skillnad mellan män och kvinnor vad gäller synen på nätporr – fem gånger fler män än kvinnor är positiva till laglig pornografi på nätet.

För mer information eller intervjuförfrågningar

Olle Hallberg, pressansvarig, Internetstiftelsen
072-003 29 91 (ej sms)
olle.hallberg@internetstiftelsen.se

Om Internetstiftelsen

Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation. Vi verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället.

Vi ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet.

Exempel på våra satsningar är start- och mötesplatsen Goto 10, rapporten Svenskarna och Internet, lärresursen Digitala lektioner, konferensen Internetdagarna och mätverktyget Bredbandskollen. Vår vision är att alla i Sverige vill, vågar och kan använda internet.