Vill du ibland vara helt anonym på nätet? Du kanske ska googla en konstig sjukdom som du inte vill att andra ska få reda på att du har, eller kanske söker du efter råd i en konflikt med din arbetsgivare? Eller du kanske bara inte vill dela med dig av vad du skriver till din partner? Ja det finns flera skäl till att man skulle vilja dölja vad man gör på internet.
Men går det verkligen att vara helt anonym? I det här avsnittet av Dumma frågor om internet pratar Internetstiftelsens Måns och Jannike om vilken information som sprids om dig när du använder internet, och vilka som kan se den.
Ordlista från avsnittet
- Inkognitofönster – Ett särskilt fönster i en webbläsare där historik och cookies inte sparas.
- ISP – En förkortning för Internet Service Provider. Ett företag som ger dig uppkoppling till nätet, till exempel Telia eller Bahnhof.
- IP-adress – Ett nummer som används som adress på internet, och som är unikt för varje dator och annan enhet som kopplar upp sig.
- Tor – Förkortning för The Onion Router, ett sätt att dölja din internettrafik så att ingen kan se exakt vad du skickar för information eller vart den tar vägen.
- VPN – Förkortning för Virtual Private Network, ett sätt att surfa genom en säker förbindelse eller ”tunnel” där trafiken är osynlig för de som är utanför tunneln.
Varför kan andra se vad jag googlar?
En del tycker att det är misstänksamt att vilja vara anonym på nätet, och att det bara är något som brottslingar vill vara. Men det är inte speciellt konstigt att inte vilja dela med sig av allt man skriver och gör. Samtidigt sker idag en väldigt stor del av vår kommunikation genom internet – i mångt och mycket öppet för vem som helst att komma åt. Varför byggdes internet på det viset?
Utan IP-adressen skulle inte sajten du besökt veta vart informationen du begärt ska skickas tillbaka, och nätet skulle inte funka.
Ett av problemen är att när internet först skapades så var det ingen som kunde tänka sig att öppenheten skulle kunna missbrukas, eller att internet skulle kunna användas i illvilliga syften. Det fanns ingen kryptering av informationen, och inget sätt att autentisera att en person verkligen var den den utgav sig för att vara. Man föreställde sig heller inte att internet skulle användas för att skicka stora mängder personlig information, så som det är idag. För att internet ska kunna fungera behövs därför till exempel IP-adresser, och dessa går att spåra.
Carl Bildts e-post till Bill Clinton – så gick det till
Internetstiftelsens Olle Hallberg berättar om hur det gick till 1994 när Sveriges statsminister Carl Bildt skickade ett mejl till USA:s president Bill Clinton. Det var världens första mejl mellan två regeringschefer. Mejlet innehöll bland annat rader som: "Förutom att testa anslutningen till det globala internetsystemet vill jag gratulera till ditt beslut om att lyfta handelsbegränsningarna med Vietnam."
Carl Bildt avslutade mejlet med att lyfta Sverige som ledande nation inom telekommunikation.
Du kan läsa mer om Carl Bildts mejl till Bill Clinton på Internetmuseum!
