.FILE 2G 3G 4G 5G
Vem uppfann egentligen internet?
20:19 minuter | 4 mars, 2020

Vem uppfann egentligen internet?

Vem uppfann internet och varför säger kidsen plötsligt "OK, boomer"? Lär dig mer om internets uppkomst och skillnaden mellan internet och webben.

När uppfanns internet? Vem hittade på det och vad är det för skillnad på internet och webben? Det reder Internetstiftelsens Jannike och Måns ut i detta avsnitt av podden Dumma frågor om internet – där den första regeln är: Det finns inga dumma frågor om internet.

Svaret är däremot inte helt enkelt – internet uppfanns nämligen av flera olika människor, och i olika etapper. För att svara på frågan behövs därför en liten resa genom historien.

När skapades internet?

Man brukar räkna med att internet kom till 29 oktober 1969, halv elva på kvällen. Då skickas nämligen det första meddelandet från en dator till en annan – fast nätverket kallas då ännu inte internet, utan Arpanet och drivs av det amerikanska försvaret. Meddelandet skickas av professor Leonard Kleinrock på universitetet UCLA i Kalifornien till hans kollegor på universitetet i Stanford – drygt 50 mil därifrån. Forskarna har egentligen tänkt skicka ordet Login, men servern kraschar efter bara två bokstäver, så det första meddelandet på internet består bara av L och O.

Man brukar räkna med att internet kom till 29 oktober 1969, halv elva på kvällen.

Två år senare, 1971, skickas det första e-postmeddelandet via Arpanet och år 1973 består nätverket av hela fyrtio uppkopplade datorer. Nu blir det också för första gången ett internationellt projekt genom att Norge kopplar upp en dator på forskningscentrumet Norsar. Även Sverige är inblandat, eftersom anslutningen går via en markstation i Bohuslän.

När allt fler datorer världen över börjar koppla upp sig myntas också namnet internet – en förkortning för international networking. Ordet används i text första gången 1974 av Vint Cerf. Det är samma person som skapar standarden TCP/IP som gör det enklare att ansluta till nätverket. TCP/IP är egentligen en samling av olika tekniska regler – protokoll – för hur den digitala kommunikationen ska ske. 1983 blir TCP/IP den officiella standarden för att ansluta till Arpanet. Vem som helst kan nu skapa program som följer protokollet och därmed koppla upp sig till internet.

Nätverkskablar ihopkopplade.
Vem uppfann egentligen internet, och hur funkar det? Det får du veta i podden Dumma frågor om internet.

Vad är DNS?

1983 skapas också en annan standard som kallas DNS. Med hjälp av den kan IP-adresserna (som består av siffror) kopplas ihop med läsbara domännamn som är lätta att komma ihåg och skriva. DNS-systemen fungerar alltså ungefär som en telefonkatalog, som kopplar ihop telefonnummer med namnen på personer och företag.

Som en del av DNS-systemet får varje adress också en toppdomän, till exempel .com och .org. Det finns också nationella toppdomäner, och Sverige blir ett av de första länderna att få en sådan 1986, när .se registreras av datateknikern Björn Eriksen. Från början bestämmer Eriksen själv vilka som får registrera en .se-adress, och bland annat får inga privatpersoner några domännamn utan bara företag och organisationer. 1988 börjar Eriksen arbeta på Kungliga Tekniska högskolan, KTH, och tar med sig hanteringen av toppdomänen dit. Till slut blir administrationen av domänerna för mycket för KTH och Björn Eriksen. 1997 bildas istället Stiftelsen för Internetinfrastruktur – alltså det som idag heter Internetstiftelsen. Björn Eriksen lämnar över rätten till toppdomänen .se till Internetstiftelsen.

Ordlista – vad är Arpanet?

  • Arpanet – Advanced Research Projects Agency Network. Ett nätverk skapat av det amerikanska försvaret under kalla kriget, och en föregångare till dagens internet.
  • TCP/IP – en standard för datakommunikation. Det är en förkortning av Transmission Control Protocol/Internet Protocol. Det är egentligen en hel samling olika regler, som internet använder sig av.
  • DNS – Domain Name System. Ett annat protokoll, där varje uppkopplad enhets IP-nummer kopplas ihop med ett läsbart domännamn. Lite som en telefonkatalog där numren kopplas ihop med namn.
  • HTTP – Hypertext Transfer Protocol. Ytterligare ett protokoll, som gör det möjligt att presentera innehåll på internet i form av webbsidor med text, bild, ljud och video.
  • Toppdomän – Den sista biten av en webbadress, till exempel .com eller .org. Det finns också nationella toppdomäner, till exempel .se och .uk.
  • Mosaic – En av de första grafiska webbläsarna, alltså ett program för att se webbsidor. Det släpptes 1993 och gjorde det njutbart att surfa runt på internet!

Skillnaden mellan internet och webben

När de tekniska grundstenarna till internet finns på plats börjar utvecklingen gå snabbare. Det skapas nya förbättringar som gör internet mer lätthanterligt och användbart. 1989 presenterar Tim Berners-Lee det som ska bli World Wide Web – alltså webben. Det är en standard som gör det möjligt att presentera innehåll som text, ljud, bild och video på så kallade webbsidor, och dessutom klickbara länkar – så kallade hyperlänkar. Standarden kallas HTTP, och det kan du fortfarande se idag i början av webbadresser. Med HTTP och webben på plats kan man faktiskt börja surfa på internet, alltså klicka sig runt mellan olika webbplatser. Ännu mer njutbart blir det 1993 när webbläsaren Mosaic släpps. Det är inte den allra första grafiska webbläsaren, men det är den första som får ett brett genomslag och gör det njutbart att surfa runt på nätet.

Helt enkelt, om internet är järnvägsrälsen så är webben ett av de tåg som färdas längs rälsen. E-post är ett exempel på ett annat slags tåg – men alla färdas på och genom internet.

Det är alltså en viss skillnad på själva internet och det vi kallar webben. Man kan säga att internet är namnet på själva infrastrukturen och reglerna för hur man ska kommunicera på internet, men det finns sedan flera olika protokoll som kan använda den. Helt enkelt, om internet är järnvägsrälsen så är webben ett av de tåg som färdas längs rälsen. E-post är ett exempel på ett annat slags tåg – men alla färdas på och genom internet.

Nu har vi rest genom historien ändra fram till 1990-talet, och internet har börjat bli en riktig snackis i samhället. Tack vare internet, webben, datorer och webbläsare kan allt fler företag och privatpersoner börja använda nätet. 1994 blir Aftonbladet den första svenska tidningen med en egen webbplats på internet, och 1997 när Internetstiftelsen bildas finns det cirka 50 000 aktiva .se-domäner. Idag 2021 finns det över 1,5 miljoner!

Varför säger man OK, boomer?

Internetstiftelsens Olle Hallberg förklarar uttrycket "OK, boomer" – förolämpningen som inte sällan flyger över huvudet på den den är riktad till. Som så många andra verkar uttrycket ha sitt ursprung på forumet Reddit, men det tog fart först efter ett Tiktok-klipp 2019 där en äldre man rantade (alltså tjatade) om att unga lider av Peter Pan-syndromet, eftersom de aldrig verkar vilja växa upp. Tusentals unga Tiktokare tyckte att detta verkade vara ett väldigt trött uttalande och svarade helt enkelt med: "OK, boomer".

"OK, boomer" är alltså helt enkelt en förolämpning som är riktad mot äldre som enligt avsändaren inte förstår samtiden. Rent tekniskt så syftar boomer på den i USA så kallade baby boom-generationen, alltså de som är födda 1946–1964, men i praktiken är nog alla över 30 i den digitala skottgluggen för uttrycket.

Vill du veta mer om internets historia?

Vill du gräva ännu djupare i den fascinerande historien om internet? Besök då Internetmuseum, ett helt digitalt museum som drivs av Internetstiftelsen.

Fler avsnitt

Om podden Dumma frågor om internet

Vad vill du veta om nätet? Måns och Jannike från Internetstiftelsen besvarar en fråga om internet i varje avsnitt. Vem uppfann internet, vad är Darknet, vem kan se bilderna jag lägger upp på nätet och vad är molnet? Svaren på dessa och många fler frågor får du här!

Har du själv en internetfråga du vill ha besvarad? Skriv till Måns och Jannike så kanske de tar upp den i ett kommande avsnitt.

false

-
Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om våra olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet. Mer kunskap helt enkelt!

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn
Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om våra olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet. Mer kunskap helt enkelt!

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn