Lär dig mer på Internetkunskap

Internetkunskap är en satsning från Internetstiftelsen med vardagskunskap om internet och digitala tjänster. Här kan du lära dig mer om personlig integritet på nätet och hur du gör för att bli en mer medveten användare. Klicka på rubriken för att läsa mer.

Han har spridit kunskap och exempel på källkritik sedan långt innan internet exploderade. Nu får Torsten Thurén ta emot hederspriset i Det gyllene förstoringsglaset, Internetstiftelsens källkritikpris.

Torsten Thurén var med och formade ämnet källkritik på Journalisthögskolan i Stockholm under 1960- och 70-talen. Han är historiker i grunden, ett ämne där källkritik sedan länge är en grundbult.

– Journalistutbildningen var ganska ny när jag började arbeta på Journalisthögskolan. Jag fick i uppdrag att bygga upp ämnet och tillämpa metoderna för källkritik på journalistiken. För den som arbetar med journalistutbildning är det ganska uppenbart varför källkritik behövs, säger Torsten Thurén.

För den som arbetar med journalistutbildning är det ganska uppenbart varför källkritik behövs

Vid sidan av sitt arbete vid institutionen har Torsten Thurén släppt en rad böcker i ämnet, med titlar som Källkritik, Källa: internet och Vinklad verklighet.

Har behovet av källkritik ökat i och med internet?

– Ja, det har det naturligtvis. Det är ingen slump att det här priset startades 2017, i tider av fake news. Jag är glad över att behovet av källkritik uppmärksammas och att man tar det på allvar. Men jag är mindre glad över orsaken, det finns ett förakt för fakta som är oroande.

Är vi bättre eller sämre på källkritik idag än vi var under tiden före internet?

– Det är lätt att säga att det var bättre förr. Men det är svårare att vara källkritisk idag, i och med att det sprids så mycket information.

Vad är det som gör att osanningar så lätt får spridning?

– Idag kan vem som helst sprida vad som helst på nätet, vilket gör att det sprids en massa dynga. Det är därför svårt att vara källkritisk, det behövs professionell journalistik med källkritisk medvetenhet för det. Just nu cirkulerar till exempel alla möjliga uppgifter om Corona-viruset, i situationer som den spelar de etablerade medierna en särskilt viktig roll.

Om man nu inte är journalist, men ändå vill lära sig tänka mer källkritiskt, vad har du för tips?

– Källkritik handlar om metoder, om att tänka systematiskt. Det som också är viktigt är att man har lite fantasi, så att man överhuvudtaget uppmärksammar att det finns ett problem. En viktig fråga är vem som står bakom informationen. Är det någon som man kan lita på? Finns det intresse av att mörka något? Är det ett rykte eller finns det kunskap bakom informationen?

Du har vunnit Det gyllene förstoringsglasets hederspris. Därför måste vi avsluta med journalistikens kanske mest ställda fråga: Hur känns det?

– Det känns väldigt bra! Det är trevligt att vara uppskattad. Då har jag gjort något vettigt i alla fall.