När uppfanns internet? Vem hittade på det och vad är det för skillnad på internet och webben? Det reder Internetstiftelsens Jannike och Måns ut i detta avsnitt av podden Dumma frågor om internet – där den första regeln är: Det finns inga dumma frågor om internet.

Svaret är däremot inte helt enkelt – internet uppfanns nämligen av flera olika människor, och i olika etapper. För att svara på frågan behövs därför en liten resa genom historien.

När skapades internet?

Man brukar räkna med att internet kom till 29 oktober 1969, halv elva på kvällen. Då skickas nämligen det första meddelandet från en dator till en annan – fast nätverket kallas då ännu inte internet, utan Arpanet och drivs av det amerikanska försvaret. Meddelandet skickas av professor Leonard Kleinrock på universitetet UCLA i Kalifornien till hans kollegor på universitetet i Stanford – drygt 50 mil därifrån. Forskarna har egentligen tänkt skicka ordet Login, men servern kraschar efter bara två bokstäver, så det första meddelandet på internet består bara av L och O.

Man brukar räkna med att internet kom till 29 oktober 1969, halv elva på kvällen.

Två år senare, 1971, skickas det första e-postmeddelandet via Arpanet och år 1973 består nätverket av hela fyrtio uppkopplade datorer. Nu blir det också för första gången ett internationellt projekt genom att Norge kopplar upp en dator på forskningscentrumet Norsar. Även Sverige är inblandat, eftersom anslutningen går via en markstation i Bohuslän.

När allt fler datorer världen över börjar koppla upp sig myntas också namnet internet – en förkortning för international networking. Ordet används i text första gången 1974 av Vint Cerf. Det är samma person som skapar standarden TCP/IP som gör det enklare att ansluta till nätverket. TCP/IP är egentligen en samling av olika tekniska regler – protokoll – för hur den digitala kommunikationen ska ske. 1983 blir TCP/IP den officiella standarden för att ansluta till Arpanet. Vem som helst kan nu skapa program som följer protokollet och därmed koppla upp sig till internet.

Vad är DNS?

1983 skapas också en annan standard som kallas DNS. Med hjälp av den kan IP-adresserna (som består av siffror) kopplas ihop med läsbara domännamn som är lätta att komma ihåg och skriva. DNS-systemen fungerar alltså ungefär som en telefonkatalog, som kopplar ihop telefonnummer med namnen på personer och företag.

Som en del av DNS-systemet får varje adress också en toppdomän, till exempel .com och .org. Det finns också nationella toppdomäner, och Sverige blir ett av de första länderna att få en sådan 1986, när .se registreras av datateknikern Björn Eriksen. Från början bestämmer Eriksen själv vilka som får registrera en .se-adress, och bland annat får inga privatpersoner några domännamn utan bara företag och organisationer. 1988 börjar Eriksen arbeta på Kungliga Tekniska högskolan, KTH, och tar med sig hanteringen av toppdomänen dit. Till slut blir administrationen av domänerna för mycket för KTH och Björn Eriksen. 1997 bildas istället Stiftelsen för Internetinfrastruktur – alltså det som idag heter Internetstiftelsen. Björn Eriksen lämnar över rätten till toppdomänen .se till Internetstiftelsen.

Skillnaden mellan internet och webben

När de tekniska grundstenarna till internet finns på plats börjar utvecklingen gå snabbare. Det skapas nya förbättringar som gör internet mer lätthanterligt och användbart. 1989 presenterar Tim Berners-Lee det som ska bli World Wide Web – alltså webben. Det är en standard som gör det möjligt att presentera innehåll som text, ljud, bild och video på så kallade webbsidor, och dessutom klickbara länkar – så kallade hyperlänkar. Standarden kallas HTTP, och det kan du fortfarande se idag i början av webbadresser. Med HTTP och webben på plats kan man faktiskt börja surfa på internet, alltså klicka sig runt mellan olika webbplatser. Ännu mer njutbart blir det 1993 när webbläsaren Mosaic släpps. Det är inte den allra första grafiska webbläsaren, men det är den första som får ett brett genomslag och gör det njutbart att surfa runt på nätet.

Helt enkelt, om internet är järnvägsrälsen så är webben ett av de tåg som färdas längs rälsen. E-post är ett exempel på ett annat slags tåg – men alla färdas på och genom internet.

Det är alltså en viss skillnad på själva internet och det vi kallar webben. Man kan säga att internet är namnet på själva infrastrukturen och reglerna för hur man ska kommunicera på internet, men det finns sedan flera olika protokoll som kan använda den. Helt enkelt, om internet är järnvägsrälsen så är webben ett av de tåg som färdas längs rälsen. E-post är ett exempel på ett annat slags tåg – men alla färdas på och genom internet.

Nu har vi rest genom historien ändra fram till 1990-talet, och internet har börjat bli en riktig snackis i samhället. Tack vare internet, webben, datorer och webbläsare kan allt fler företag och privatpersoner börja använda nätet. 1994 blir Aftonbladet den första svenska tidningen med en egen webbplats på internet, och 1997 när Internetstiftelsen bildas finns det cirka 50 000 aktiva .se-domäner. Idag 2021 finns det över 1,5 miljoner!