En plattform som hjälper demenssjuka att minnas, en app som visar veckans skolmatsedel och en portal som ger utvecklare möjlighet att skapa vassa trafiktjänster. Vad de har gemensamt? Öppna data.

Öppna data kommer att spela en viktig roll i utvecklingen av smarta och samhällsnyttiga tjänster. Men för gemene man är det kanske inte helt lätt att föreställa sig hur data kan omsättas i något konkret och användbart. Här är tre inspirerande exempel.

Platsminnen – Fotot är kanske vår starkaste länk till vårt förflutna

Platsminnen är en digital plattform där demenssjuka kan få hjälp att minnas tack vare gamla bilder från öppna dataarkiv. Idén föddes när Viktor Lindbäck arbetade med en bok om byn Gyljens historia. För att teckna berättelsen om den gamla bruksorten samlades tusentals bilder från bygden in.

– Vi tog hjälp av boende på ett äldreboende i byn för att identifiera platser och människor. Det blev succé. Att titta på de gamla bilderna gav upphov till glädje, mening och samtal, säger Viktor Lindbäck.

Att sortera och organisera den stora mängden bilder innebar mycket jobb och Viktor Lindbäck började fundera på möjligheten att digitalisera dem och visa bilderna på en surfplatta istället.

Händer med en surfplatta tar en bild i en gammal bok som ligger uppslagen på bordet.
Att ha lättillgängliga bilder från förr betyder mycket för äldre.

– Många trodde att det skulle vara svårt för äldre att ta till sig tekniken, men det visade sig fungera hur bra som helst. Om du har nedsatt syn kan du lätt förstora bilderna på en surfplatta, det är mycket bättre än att sitta med förstoringsglas över ett foto, säger han.

Samarbetet med äldreboendet i Gyljen visade hur bilder kan väcka gamla minnen till liv. Samtidigt kom Viktor Lindbäck, som till vardags jobbar med kulturvård på Riksantikvarieämbetet, att tänka på alla miljoner bilder som ligger orörda i olika arkiv.

Det roligaste är att se all den glädje som de gamla fotona ger.

Viktor Lindbäck

Tillsammans med apputvecklaren Onspotstory och personal inom demensvården utvecklade han plattformen Platsminnen. I bildsöket finns över fem miljoner kulturarvsbilder från museer och arkiv – som är tillgängliga tack vare öppna databaser.  

På plattformen kan den demenssjuke till exempel söka efter bilder på det lokala postkontoret i uppväxtorten, eller på bilder som rör ett gammalt intresse. Det finns också möjlighet att skapa en personlig livsberättelse där man blandar bilder från förr med nytagna privata bilder från familj och vänner.  

– Jag har själv varit ute på boendena och sett hur personalen arbetar med tjänsten. Det roligaste är att se all den glädje som de gamla fotona ger. Att se en människa som knappt varit kontaktbar och som inte minns vad hon åt till frukost plötsligt minnas färgen på klänningen hon bar och vad fröken hette den där första skoldagen 1938. Fotot kanske är vår absolut starkaste länk till det förflutna, säger Viktor Lindbäck. 

Trafiklab – En lösning som alla kunde tjäna på

Trafiklab är ett community för öppen trafikdata. Syftet är att utvecklare ska kunna använda data för att skapa nya innovativa tjänster för kollektivtrafiken. Idén tog form för tio år sedan när utvecklare på mer eller mindre tillåtna sätt försökte komma åt SL:s trafikdata, något som orsakade störningar på sajten.  

Jerry Löfvenhaft, produktansvarig på Trafiklab.

– SL upplevde utmaningar med att tillgodose utvecklares behov och bestämde sig för att hitta en lösning som alla kunde tjäna på, säger Jerry Löfvenhaft, produktansvarig på Samtrafiken som driver Trafiklab som startade som ett samarbetsprojekt mellan SL, Samtrafiken och forskningsinstitutet Rise Victoria.

Resultatet blev en dataportal där utvecklare fritt kunde få tillgång till data kring kollektivtrafik i hela landet. Sedan dess har en rad appar och tjänster utvecklats. Det kan till exempel handla om en tjänst som visar snabbaste resvägen till jobbet eller var närmaste busshållplats ligger.  

Organisationerna bakom Trafiklab ser flera fördelar med att öppna upp data på det här sättet.  

– Vi vill se vilken typ av innovativa tjänster som kan komma utifrån det här. I förlängningen kan tjänsterna leda till att fler blir nöjdare med sina resor och att fler väljer bort bilen. Att entusiasmera kollektivt resande och minska klimatpåverkan är en viktig del i vårt uppdrag, säger Jerry Löfvenhaft.  

Data, och tillgången till den, står bakom nästa industriella revolution.

Jerry Löfvenhaft

När communityt startade fanns ett 20-tal användare. Idag ligger antalet på omkring 8 000. Men hur många appar och tjänster inom kollektivtrafik kan man egentligen skapa innan marknaden är mättad? 

– I takt med att nyare, djupare datamängder blir tillgängliga kan nya typer av tjänster utvecklas. Inom en snar framtid kan du till exempel få data om hur många personer som befinner sig på en buss just nu, och följa var ett tåg befinner sig sekund för sekund. Det ska bli spännande att se vilka lösningar som kommer framöver. 

Person scrollar på tjänsten Trafiklab, som bidrar med data om kollektivtrafik.
Med Trafikdatas öppna dataportal kan nya appar och tjänster utvecklas.

I ett större perspektiv ser Jerry Löfvenhaft att öppna data är på väg att förändra en hel bransch – och fler därtill.   

– Öppna data kommer att bidra till en demokratisering av kollektivtrafiken, med bättre kommunikationer och information för alla, oavsett om du bor i glesbygden eller i förorten. Data, och tillgången till den, står bakom nästa industriella revolution, det är inte något som är unikt för kollektivtrafikbranschen.  

Skolmaten – En typisk grej det borde finnas en app för

I appen Skolmaten kan du se vad dina barn ätit i lunch idag och hur menyn ser ut de närmaste veckorna. Idén till tjänsten kläckte entreprenören Andreas Egerup i en matbutik.

– Jag var på ICA för att handla middag till kvällen. När jag bestämt mig för spagetti och köttfärssås slog det mig att min dotter Maja kanske fått det till lunch i skolan. Jag började surfa i mobilen och det tog flera minuter innan jag hittat fram till en risig pdf med skolans matsedel. Det här är en typisk grej det borde finnas en app för, tänkte jag.

Andreas Egerup, grundare till appen Skolmaten som vann utmärkelsen "Årets appraket" 2013.

Sagt och gjort. Andreas Egerup, som sedan tidigare drev ett enmansföretag, satsade en summa pengar på att utveckla tjänsten.

– Det var viktigt att det skulle vara ett enkelt användargränssnitt, utformat för måltidspersonal som kanske hatar datorer. Det enda de behöver kunna är sin e-post och ett lösenord, sedan är det bara att knappa in menyn.

2013 vann appen utmärkelsen “Årets appraket” (Swish fanns bland de nominerade...) och idag har den 4-5 tusen anslutna skolor. En vanlig dag har tjänsten omkring en halv miljon besökare. Här finns med andra ord en stor mängd data om vad som serveras i landets skolor samlad. Data som Andreas Egerup gärna delar med sig av. Nu har han planer på att skapa ett helt nytt kostdatasystem där öppna data är en självklarhet.

– Idag jobbar många skolor i olika system och det finns inget enkelt sätt att dela recept mellan skolköken. Jag vill skapa en nationell receptdatabank där måltidspersonalen kan hämta inspiration från varandra. Det ska också fungera som ett socialt nätverk, säger Andreas Egerup.

Faktaruta

Platsminnen är ett digitalt verktyg där fotografier ger en ingång till samtal och minnen. Syftet är att bidra till ökat lugn och livskvalitet för personer med demens. I appen Platsminnen finns en sökbar bildbank med över fem miljoner kulturarvsbilder från museer och arkiv.  

Trafiklab är en community för öppen trafikdata där utvecklare kan ta del av data och API:er (applikationsprogrammeringsgränssnitt) för kollektivtrafiken för att kunna utveckla innovativa tjänster. Trafiklab drivs idag av Samtrafiken, som arbetar med kollektivtrafikdata, branschstandarder och kombinerat resande. Samtrafiken är också pådrivande i utvecklingen av öppna data inom kollektivtrafikbranschen.

Skolmaten är en app som visar vad som serveras till mat i skolan de närmaste veckorna. Appen har 4000-5000 anslutna skolor och omkring en halv miljon besökare en vanlig dag.