Ungt par som får hot på mobilen när de deltar i det politiska samtalet på nätet

Kämpigt att diskutera politik på nätet

Internet och sociala medier har blivit en viktig arena för det politiska samtalet. Men var femte avstår från att uttrycka sina åsikter på nätet för att undvika hård kritik, hat eller hot.

Digitaliseringen har flyttat allt fler samhällsområden till nätet, inte minst politiken. För många utgör internet och sociala medier den nya arenan för det politiska samtalet. Under 2021 uttryckte var tredje internetanvändare sina politiska åsikter på nätet. Det visar den senaste delrapporten av Svenskarna och internet.

Politiskt intresse och ålder viktigt för det politiska samtalet på nätet

Vilka är det då som diskuterar politik på nätet? Att man är politiskt intresserad är en viktig faktor, men också ålder. Både de äldsta och de yngsta väljarna hör till de som är mest politiskt intresserade. Men i det politiska samtalet på nätet har de unga förstagångsväljarna en mycket mer framträdande roll. Björn Appelgren, folkbildningsansvarig på Internetstiftelsen, förvånas inte över det här.

– Även om det politiska intresset är större hos de äldre väljarna så är de yngre mer aktiva på nätet. Det beror till stor del på att förstagångsväljarna har en större internetvana. I tidigare undersökningar har pensionerade internetanvändare uppgett ovana som en av anledningarna till att begränsa sin internetanvändning. Så ålder är en viktig faktor att räkna in, säger Björn Appelgren.

Björn Appelgren
Björn Appelgren förvånas inte över att unga tar en större plats i det politiska samtalet på nätet.

Kön är en annan faktor som påverkar. I rapporten framgår det att män har ett större politiskt intresse än kvinnor, och oftare diskuterar politik på nätet.

– Jag tycker att det är roligt att diskutera politik på nätet! Där kan jag testa mina argument, få motargument från andra och förhoppningsvis lära mig något nytt. Med sociala medier har det blivit så tillgängligt också, jag kan ju göra det på bussen på väg till jobbet.

Det säger Gunnar Eerola Fors från Norrtälje. Han började prata politik på nätet 2002 och är idag medlem i flera diskussionsgrupper på Facebook.

De flesta använder Facebook för att uttrycka sina politiska åsikter

Flest väljare använder Facebook för att diskutera och uttrycka sina politiska åsikter på nätet. Det gäller alla förutom de yngsta väljarna som istället använder Instagram i första hand.

Var femte väljare förmedlar sina politiska åsikter på nätet genom att dela eller skicka vidare inlägg. Eller så diskuterar de med någon de känner. Här sticker män ut genom att de diskuterar politik med personer de inte känner i större utsträckning än andra.

– ­Jag är med i flera grupper på nätet där jag pratar med folk jag inte känner. Oftast kommenterar eller svarar jag på andras inlägg. Men jag delar också själv en del artiklar och frågeställningar som kan bidra till diskussionen, säger Gunnar Eerola Fors.

Få upplever att de kan påverka andra politiskt

Trots att internet gör det politiska samtalet tillgängligt för fler är det få som upplever att de kan påverka andras åsikter. I undersökningen svarar bara 8 procent att de försökt påverka andras åsikter under året. Och endast 7 procent har ändrat sin egen åsikt efter politiska samtal på nätet. Undantaget är förstagångsväljarna som i högre grad försöker påverka andra och som själva påverkas (17 procent respektive 13 procent).

– Jag ger mig sällan in i en politisk diskussion med någon för att ändra den personens åsikter. För personen i fråga kommer förmodligen inte att ge vika. Däremot kan det påverka andra i den stora gruppen, som kanske inte deltar i samtalen men som läser innehållet. Det är mer dem jag är intresserad av, säger Gunnar Eerola Fors.

Händer som använder en dator med Twitter och diskuterar politik.

Debattklimatet begränsar det politiska samtalet på nätet

Många väljer att inte diskutera politik på nätet på grund av att de upplever ett hårt klimat i debatten. Undersökningen visar att 1 av 5 har avstått från att uttrycka sina åsikter av rädsla för att utsättas för hård kritik, hat eller hot. Men det allra vanligaste är att väljarna bara begränsar sig delvis i politiska diskussioner (4 av 10).

– Jag ser mig som mer frispråkig än många av mina vänner. Men även jag begränsar mig när jag diskuterar politik på nätet, framför allt i öppna grupper. Vissa frågor går inte att peta i på internet, säger Gunnar Eerola Fors.

Men trots att Gunnar begränsar sig har även han fått motta hård kritik och hat på nätet under åren. Däremot är det inget som avskräckt honom från att fortsätta delta i det politiska samtalet.

– Det rör sig ofta om personangrepp, att jag blir hånad eller kallad för otrevligheter. Jag upplever också att många missförstår med flit och klumpar ihop mig med extremistiska grupper. Men så har klimatet varit hela tiden, det är ingen skillnad från hur det var 2002. Det är väl det pris man får betala för att diskutera politik på sociala medier, fortsätter Gunnar.

Vilket ansvar har sociala medieplattformar för sitt innehåll?

En stor del av det politiska samtalet sker på sociala medier som Facebook. Det väcker frågan om plattformarnas ansvar. Undersökningen visar att 3 av 4 internetanvändare vill att sociala medieplattformar ska få ta bort inlägg som de bedömer innehåller kränkningar, hat eller hot. Adina Schildt Gillion är jurist på Institutet för Juridik på Internet och arbetar med frågor som rör hat, hot och ansvarsfrågor för plattformar. Hon är inte förvånad över siffrorna men betonar samtidigt att långt ifrån alla aggressiva inlägg är olagliga.

– Det finns kommentarer som är väldigt jobbiga att se och ta emot, men som fortfarande inte är olagliga. Sverige värnar mycket om yttrandefriheten. I regel får du tycka till, argumentera och till och med ljuga på nätet, säger Adina Schildt Gillion.

Adina Schildt Gillion på kajen i Hammarby sjöstad
Adina Schildt Gillion uppmuntrar till att anmäla innehåll som kan vara olagligt.

– Däremot finns det givetvis gränser för yttrandefriheten, där lagstiftaren valt att begränsa vad som är tillåtet att yttra sig om. Exempelvis går en gräns vid hets mot folkgrupp, förtal, olaga integritetsintrång och uppvigling. Det sistnämnda är kanske mindre vanligt men kan bli aktuellt just i det politiska samtalet, fortsätter Adina.

I slutändan handlar mycket om eget ansvar i det politiska samtalet på nätet. Det är viktigt att komma ihåg att det sitter en person bakom den andra skärmen. Att anmäla innehåll som upplevs skadligt är också en rekommendation, och även här är unga mer aktiva. I rapporten framkommer det att var fjärde förstagångsväljare har anmält ett politiskt inlägg för hårda ord, hat eller hot det senaste året. Adina tycker att det är ett föredömligt agerande.

– Unga är mycket bättre än andra på att anmäla innehåll, och det är jättebra. Det hjälper plattformarna att hitta potentiellt olagligt innehåll snabbare. Om ännu fler agerade så skulle samtalsklimatet på nätet kanske kunna se annorlunda ut.

"Vi kommer se en ökad reglering"

När det kommer till de sociala medieplattformarnas ansvar tror Adina att vi kommer att se en förändring snart.

– Jag tror att vi kommer se en ökad reglering av plattformarnas ansvar i framtiden. Det pågår nämligen redan diskussioner om det på EU-nivå. Men jag hoppas att det inte leder till en överdriven radering av innehåll. För det skulle påverka yttrandefriheten. Jag tror att det kommer behöva göras noggranna avvägningar där, säger Adina Schildt Gillion.


Relaterat