EU:s plattformslagar är här – vad innebär det?
Två nya stora lagpaket har antagits i EU, och måltavlan är framför allt amerikanska teknikjättar som Apple och Meta. Men vad betyder egentligen DSA och DMA, och hur påverkar det EU:s internetanvändare?
Det senaste året har vi fått två nya omfattande tekniklagar i EU. Efter sommaren 2023 började förordningen om digitala tjänster gälla (DSA – Digital Services Act). Den följde EU upp i mars 2024 med förordningen om digitala marknader (DMA – Digital Markets Act).
Båda lagarna är riktade mot de största aktörerna på internet – jättar som Meta, Apple och Google. Syftet är att begränsa de stora teknikbolagens makt och underlätta för mindre aktörer.
Samtidigt vill man också ge internetanvändare i Europa större kontroll över vilken information man delar med sig av. Enligt Måns Jonasson, Internetexpert på Internetstiftelsen, är det en fråga som engagerar i EU.
– Många oroar sig för den information de stora teknikbolagen samlar in om oss. Det ser vi själva också i vår rapport Svenskarna och internet. Nu vill EU visa handlingskraft och reglerar därför tech på många olika områden samtidigt.
DSA och DMA är en del av en större satsning som EU kallar sitt "digitala decennium". I den här artikeln kan du läsa mer om varför EU lägger så stort fokus på internet just nu och hur du kan påverka EU.
Nu vill EU visa handlingskraft och reglerar därför tech på många olika områden samtidigt.
Måns Jonasson, Internetexpert
DSA – hårdare tag mot olagligt innehåll
Syftet med det första lagpaketet – förordningen om digitala tjänster – är att ta itu med spridningen av olagligt innehåll och desinformation. Det ska bland annat bli enklare för konsumenter att rapportera olagligt innehåll på plattformar som till exempel Facebook.
– DSA innehåller nya regler för de som är "mellanhänder" mellan konsumenter och varor, tjänster och innehåll. Det kan till exempel vara sociala medier eller andra onlineplattformar, säger Clara Ludvigsson som är jurist på Internetstiftelsen.
I korthet handlar lagen om vilket ansvar onlineplattformar har när det gäller desinformation och olagligt innehåll på deras tjänster. Men DSA ställer också krav på att plattformarna ska ha starkare skydd för personer som blir utsatta för trakasserier och mobbing.
Företag som Meta och X (tidigare Twitter) har under lång tid blivit kritiserade för att de inte vidtar tillräckliga åtgärder för att stoppa desinformation eller näthat. Den nya lagen skulle kunna tvinga dem till det, tror Måns Jonasson. Men det är också svårt att hålla ordning på en stor plattform med tanke på hur mycket material som läggs upp.
– Bara på Facebook skapar användare nästan fem miljarder poster varje dag, säger Måns Jonasson. Det är omöjligt att granska allt det manuellt, så företagen måste använda automatiska verktyg och algoritmer för att försöka hitta sånt som inte är tillåtet.
Omöjligt att granska manuellt
Clara Ludvigsson understryker att lagen inte kräver att Meta och andra bolag aktivt ska övervaka allt material som användare lägger upp. Däremot måste plattformen ha effektiva system så att de kan granska det innehåll som anmäls.
– Om du får kännedom om olagligt innehåll så måste du som plattform vidta åtgärder skyndsamt, som det heter, berättar Clara Ludvigsson.
För att lyckas med det är automatiska system nödvändiga. Det blir helt enkelt för mycket material att gå igenom för en människa. Därmed finns också en risk för att felaktigt material blir kvar, eller att något försvinner av misstag. Måns Jonasson säger:
– Inga algoritmer är perfekta – ju striktare de behöver bli, desto större risk att vårt riktiga, ärliga, innehåll fastnar i granskningsmaskinerna eller tas bort av misstag. Och det vill vi ju inte heller.
Mörka mönster och riktad reklam
En annan del av DSA handlar om reklam och annonsering. De flesta användare känner inte till hur mycket data som samlas in om dem på internet. Eller att deras vanor på sociala medier kartläggs och används som underlag för annonsering. Det blir då ett mysterium varför en viss skräddarsydd annons dyker i flödet för produkter man kanske tycker att man bara tänkt på eller pratat om med någon.
– Idag har vi konsumenter väldigt små möjligheter att förstå vilken data som används för att välja ut vilka annonser som visas för oss. EU vill nu ställa högre krav på de allra största bolagen, så att företag och privatpersoner inom EU bättre kan förstå hur tjänsterna fungerar. Det tycker jag i grunden är en positiv utveckling, säger Måns Jonasson.
Den nya innehåller också ett förbud mot det som kallas Dark Patterns – mörka mönster. Måns Jonasson:
– Med mörka mönster menar man olika tekniker som försvårar för användare att göra det de vill göra. Ett exempel kan vara att man gömmer knappen för att avsluta sitt abonnemang så att den är svår att hitta. Eller att man får upp en ruta där det ser ut som att man får göra ett val, men det finns bara en knapp att trycka på. Sånt här vill EU reglera bort.
DMA – ökad konkurrens på digitala marknader
Den andra stora plattformslagen heter förordningen om digitala marknader, eller kort och gott DMA. Även här är det framförallt de stora amerikanska teknikjättarna som är måltavlan. Syftet är att skärpa konkurrensen på den så kallade digitala inre marknaden. Det innebär en gemensam marknad inom EU där varor och tjänster ska kunna flöda fritt.
EU har identifierat ett antal så kallade "grindvakter" som driver centrala plattformstjänster. Sådana grindvakter finns inom några olika områden som till exempel webbläsare, kommunikation, operativsystem och digitala marknadsplatser.
Vad är en grindvakt?
Det är alltså inte vilket företag som helst som kan vara en grindvakt. Det är begränsat till ett litet antal väldigt stora företag. Enligt förordningen om digitala marknader finns det tre kriterier för vilka företag som utgör en grindvakt inom ett område.
- En grindvakt är verksam i flera EU-länder, har stor inverkan på EU:s inre marknad och har en stark ekonomisk ställning.
- En grindvakt har en stark ställning som mellanhand, det vill säga den kopplar ihop ett stort antal användare med ett stort antal företag.
- En grindvakt har en befäst och varaktig ställning på marknaden, eller är på väg att få det. Med det menar man att företaget uppfyller de två kriterierna ovan under de senaste tre budgetåren.
Listan över grindvakter kommer alltså förändras med tiden. I september 2023 meddelade EU-kommissionen att sex företag uppfyllde kriterierna: Alphabet (Google), Amazon, Apple, ByteDance (Tiktok), Meta (Facebook) och Microsoft.
Totalt omfattas 22 av dessa företags olika plattformstjänster, allt från operativsystem och appbutiker till sociala medier, webbläsare och andra tjänster. Några exempel är: Windows, Android, IOS, App Store, Chrome, Safari, Google Maps, Whatsapp, Facebook och Youtube.
Apple en av måltavlorna
Vad innebär lagen då för de företag som är grindvakter, och för deras centrala plattformstjänster? En viktig del är att stoppa grindvakterna från att gynna sina egna tjänster på bekostnad av konkurrenternas.
– Man vill till exempel stoppa de största företagen från att alltid rekommendera sina egna tjänster över konkurrenterna, för att det inte ska bli orättvist på nätet.
Spotify mot Apple
Ett uppmärksammat exempel är kampen mellan Spotify och Apple. Den svenska musiktjänsten Spotify menar att Apple hindrar dem från att konkurrera på lika villkor på Apples plattformar. Apple tillverkar nämligen telefonen Iphone, har byggt operativsystemet IOS och driver appbutiken App Store. Samtidigt har man sin egen musiktjänst, Apple Music.
Spotify har alltså många utmaningar för att kunna locka Iphone-användare på samma villkor som Apple. Till att börja med finns Apples musiktjänst installerad på telefonen redan från början. Dessutom måste Spotify och andra apptillverkare betala en del av sina intäkter till Apple på alla köp som kunder gör i appen.
Man vill stoppa de största företagen från att alltid rekommendera sina egna tjänster istället för konkurrenternas.
Måns Jonasson, Internetexpert
Slutligen har Apple haft regler på plats som förbjuder Spotify och andra att i sin app tipsa kunder om att gå till deras webbplats för att starta ett abbonemang. Om en kund betalar Spotify på deras webbplats så har Apple inget med det att göra, men om kunden betalar Spotify i appen så sker det genom Apples appbutik, och då tar Apple ut en avgift.
– Man kan jämföra det med ett shoppingcenter, där varje butik betalar lokalhyra till den som äger gallerian. Men i det här fallet har man då inte fått tipsa sina kunder om att det också finns butiker utanför gallerian, säger Måns Jonasson.
Detta är en av de saker som DMA-lagen gör tydligt. Apple får nu inte längre hindra företag från att i appen länka till sina egna webbplatser. Men också Google har behövt göra ändringar i hur deras tjänster fungerar på mobilen.
– Ett exempel som vi börjar märka av är att Googles sökresultat på adresser inte längre alltid leder till en klickbar karta i Google Maps. Det är ett sätt för Google att följa direktiven i DMA, där tanken är att vi som konsumenter själva ska kunna välja karttjänst när vi slår upp adresser, säger Måns Jonasson.
Alternativa appbutiker
DMA-förordningen begränsar inte bara hur de stora företagen får rekommendera sina egna tjänster. Ett av de nya kraven är också att de måste tillåta så kallade alternativa appbutiker. Den som inte gillar Apples regler i App Store eller Googles regler i Play Store kan alltså numera bygga en egen digital butik, och sälja sina appar där.
Enligt Måns Jonasson kommer det troligtvis inte innebära någon stor förändring för européer som använder Iphone eller Android-telefonre. Åtminstone inte den närmaste tiden.
– Nej, det ser ut som att det även i fortsättningen blir Apples och Googles egna appbutiker vi kommer att använda oss av. Apple har gjort det svårt och dyrt för andra att öppna konkurrerande butiker, vilket bromsar möjligheten för alla som inte har stora ekonomiska resurser.
En farhåga är också att risken för bluff-appar och bedrägerier skulle öka för den som installerar appar från lite varstans ifrån. Det är en synpunkt som inte minst Apple själva lyft.
– Ett av Apples argument för att allt ska gå genom deras butik är att de själva står som garant för att det inte dyker upp skadliga appar och bedrägerier. Om det skulle bli helt fritt att installera appar på Iphone från vilken källa som helst så skulle risken för bedrägerier absolut öka. Men där är vi inte idag.
EU:s plattformslagar kanske inte ändrar så mycket
Än så länge märker de flesta internetanvändare inte av den nya DMA-lagen så mycket. Men de kommande åren skulle det kunna bli så att vi får fler butiker att leta appar på och att vi oftare måste välja webbläsare eller karttjänst.
– En nackdel är att det kan bli svårare och jobbigare för oss att använda nätet. Det är ju trots allt väldigt smidigt att komma direkt till Google Maps från sökresultaten i Google. Eller att alla appar finns samlade på ett enda ställe, säger Måns Jonasson. De allra flesta användare bryr sig nog inte om vilken tjänst de använder – de vill bara ha en enkel upplevelse på nätet.
Inte heller DSA-lagen har än så länge lett till några större märkbara förändringar. Men en del tjänster som amerikanska bolag lanserat har inte blivit tillgängliga inom EU på en gång.
– Ett exempel är Threads – Metas utmanare av X eller Twitter. Den tjänsten lanserade man i EU långt senare än i USA. Ett annat exempel är OpenAI som nu avvaktar med att lansera sina nya tjänster i EU, berättar Måns Jonasson.
