Sverige är ett av världens mest digitala länder. Men när det kommer till öppna data har vi hamnat rejält på efterkälken. Hur kommer det sig? Och vad krävs för att vi ska komma ikapp?

Öppna data skapar förutsättningar för en mängd samhällsnyttiga tjänster. Det kan handla om allt från effektiviseringar inom vården, till smarta appar som hjälper dig hitta snabbaste vägen till jobbet. Ändå har Sverige, ett land i digital framkant, halkat långt efter andra länder när det kommer till tillgängliggörandet av öppna data inom offentlig sektor. I den senaste internationella jämförelsen från OECD, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, hamnar vi på plats 32 av 33 länder.  

Just nu är det lite skämskudde.

Matthias Palmér

– Just nu är det lite skämskudde, säger Matthias Palmér, medgrundare till Metasolutions som är ledande när det kommer till att samla, organisera och publicera öppna data.  

Många myndigheter tillgängliggör öppna data redan idag. Men det är inte helt lätt att använda sig av informationen eftersom den inte alltid är strukturerad, dessutom kan den vara svår att hitta och olika verksamheter använder olika standarder.  

Så hur hamnade vi bland eftersläntrarna när det kommer till öppna data? Förklaringarna är flera.  

– Kunskapen är ganska begränsad om öppna data och vilka vinster som finns för samhället. Det gäller att fler myndigheter och kommuner börjar arbeta strukturerat med det här. Nu är det lite som att vi har byggt en järnväg mellan ett par städer i Sverige, men vi behöver bygga ett järnvägsnät i hela landet, säger Matthias Palmér. 

Idag finns PSI-lagen, som har som syfte att främja att verksamheter inom offentlig sektor tillgängliggör data så att alla kan få tillgång till den. Det kan till exempel handla om journalister, utvecklare eller nyfiken allmänhet som vill använda öppna data för att skapa diagram, nya tjänster eller göra granskningar.  Idag görs dock ingen uppföljning av att organisationerna lägger ut sina data och för dem som låter bli finns inga konsekvenser. Det är upp till varje kommun eller myndighet att själva frivilligt bestämma om de prioriterar publicering av öppna data. 

– Det är sannolikt ett av skälen till att inte fler lägger ut sina data. Man kan till exempel jämföra med GDPR där det handlar om stora summor i böter för den som inte följer lagen, vilket har gett effekt, säger Matthias Palmér.  

Offentlighetsprincipen har gjort oss tillbakalutade

En annan anledning till att Sverige hamnat på efterkälken tror Matthias Palmér handlar om att vi sedan länge har en stark offentlighetsprincip i Sverige.  

– Många upplever att vi redan har en fungerande modell för att få tag på information. Men det är stor skillnad på att begära ut allmänna handlingar och vänta på svar från en registrator, och att ha möjlighet att komma åt data direkt och själv avgöra vad som passar, säger han.  

Beatrice Sablone, som är projektledare för projektet Ökad användning av öppna data i Stockholmsregionen, ÖDIS, är inne på samma linje.  

– Vi har haft Offentlighetsprincipen länge och blivit lite tillbakalutade. Men om Offentlighetsprincipen hade skapats i dagens digitala samhälle hade den sett helt annorlunda ut. Vi behöver en lagändring som ställer krav på att data ska vara “open by default”, det vill säga att all data som kan vara öppen ska vara öppen, säger hon.  

Beatrice Sablone och Mathias Palmér tror att det behövs både morot och piska för att få utvecklingen att gå framåt. Utöver tydligare krav på myndigheter, kommuner och andra offentliga organisationer så krävs att resurser avsätts för just det här arbetet. En annan viktig del är att tydligare informera om vilken samhällsnytta öppna data ger, vilka effektiviseringsmöjligheter som finns och vilka ekonomiska besparingar som kan göras inom organisationerna.  

Samverkan – en nyckelfaktor 

Mycket pekar på att vi kommer att klättra från den där skämskudde-placeringen på OECD:s lista. Ett viktigt steg är att regeringen gett myndigheten för digital förvaltning, DIGG, i uppdrag att se till att offentliga organisationer blir bättre på att göra öppna data tillgänglig och användarvänlig.  

Vi behöver samarbeta mer och komma överens om samma standarder.

Beatrice Sablone

– Om det finns ett regeringsuppdrag om att tillgängliggöra öppna data, då kommer myndigheterna och kommunerna att göra det. Det är svårt att motivera att lägga resurser på något som ska hanteras vid sidan om allt annat som behöver prioriteras. Vi behöver också samarbeta mer och komma överens om samma standarder, säger Beatrice Sablone. 

ÖDIS är ett exempel på ett framgångsrikt projekt där samverkan för att hitta gemensamma standarder, arbetssätt och processer har varit ett framgångsrecept. Här har Storstockholms 26 kommuner samarbetat för att öka användandet av öppna data och hjälpa företag att skapa innovation. 

– Det är roligt att se att projektet har gett ringar på vattnet. Vi har lyft fokus och många som inte visste vad öppna data var har fått ny kunskap. Projektet har bidragit till både mentala och organisatoriska förflyttningar. Jag tror och hoppas att det kommer att fortsätta i den här riktningen, säger Beatrice Sablone.  

Mattias Palmér är också positiv till framtiden.  

– Proppen har inte gått ur än, men vi ser att den börjar luckras upp, i och med att fler börjar samarbeta. De stora myndigheterna har börjat få upp ögonen, säger Matthias Palmér.  

Öppna data är ingen fluga

Även Internetstiftelsen kan spela en viktig roll i arbetet med att förbättra utrullningen av öppna data i Sverige, dels genom att finansiera och driva utvecklings- och samverkansprojekt.   

–  Det krävs ett stort gemensamt engagemang och lagabete för att vi ska ta oss framåt. Tillsammans med nyckelaktörer kan vi inspirera, utbilda och motivera genom att erbjuda forum för möten, kunskapsdelning och genom att lyfta fram goda exempel, säger Internetstiftelsens vd Danny Aerts.   

När Danny blickar framåt tror han att vi står inför en uppdaterad form av internet, där olika datakällor interagerar med varandra och nätet uppnår sin fulla potential.  

–  Öppna data är ingen fluga. Det är effekten av vårt digitala samhälle. Om tio år hoppas jag att all data är "open by default" och att det skapats en lång rad tjänster som gör samhället ännu bättre för medborgarna, säger Danny Aerts.