Emojis med olika uttryck sitter på kylskåp. Hand håller en av emojisarna.

"Människor blir triggade av rädsla"

4 min läsning
Övervakningskameror hänger utomhus på stolpar

Lär dig mer på Internetkunskap

Internetkunskap är en satsning från Internetstiftelsen med vardagskunskap om internet och digitala tjänster. Här kan du lära dig mer om personlig integritet på nätet och hur du gör för att bli en mer medveten användare. Klicka på rubriken för att läsa mer.

Sedan starten 2017 har hissnande 9 000 inlägg publicerats i Facebookgruppen "Källkritik, fake news och faktagranskning". Här pågår ständigt engagerade diskussioner om desinformation på nätet och exempel på källkritik ges. Nu får gruppen Internetstiftelsens pris Det gyllene förstoringsglaset.

– Det klassiska tillitssamhället knakar lite i fogarna. Vi lever i en tid av "information disorder" och det oroar mig. Det är svårare att orientera sig och hitta bra källor när informationsflödet är så stort och lätt att manipulera, säger Mathias Cederholm, huvudadministratör för Facebookgruppen "Källkritik, fake news och faktagranskning".

Mathias Cederholm administrerar Facebook-gruppen "Källkritik, fake news och faktagranskning" som är årets vinnare av Det gyllene förstoringsglaset.

Tillsammans med kollegan Mats Karlsson driver han företaget Alle fonti, vilket betyder "till källorna" på italienska. De hjälper organisationer och enskilda att tänka källkritiskt. Facebookgruppen är en förlängning av det arbetet. För Mathias Cederholm har gruppen snabbt vuxit till en huvudsysselsättning.

– Jag är historiker från början och har ansatsen källkritik i ryggmärgen. Som forskare är jag van vid att man delar information och tipsar kollegor om studier. I mitt arbete gör jag mycket omvärldsbevakning. Gruppen är ett sätt att låta andra ta del av det och att skapa en mötesplats kring de här ämnena, säger Mathias Cederholm.

Vilka riktar sig gruppen till?

– Gruppen är tänkt som en resurs för lärare, bibliotekarier och journalister. Men en hel del allmänhet har också hittat hit. Här finns ett nätverk av aktörer med olika infallsvinklar.

Har vi blivit bättre eller sämre på källkritik? 

– För 30 år sedan var mediesamhället ganska överblickbart. Idag kliver man ut i en djungel på nätet. När tusentals mediesajter rullar förbi i flödet kan det behövas hjälp med att navigera. De äldre har kvar kartan över vilka medier som är tillförlitliga, en karta som de unga ofta saknar. Samtidigt tycker jag att de yngre är ganska bra på att vara kritiska, där kan de äldre vara mer problematiska.

Vilka mekanismer är det som gör att fake news får spridning? 

– Det finns flera olika drivkrafter. Ofta handlar det om information som gör folk arga eller glada och får dem att känna att de vill dela informationen vidare. Ganska ofta knyter informationen an till politiska ståndpunkter, man ser något som bekräftar ens åsikt. Viljan att stödja sin stam är en viktig faktor. Sen kan det ju handla om genuin oro, som nu med Corona-viruset. Människor blir generellt triggade av rädsla, vi har en stark vilja att varna andra.

Om vi tar Corona-viruset som exempel, hur kan man göra för att upptäcka desinformation?

– Gå så nära expertisen som möjligt. Gå till Folkhälsomyndighetens webbsida om du vill veta mer. Vänd dig gärna till etablerade medier men fokusera inte på de mest braskande rubrikerna. Tänk på att det finns aktörer som har som agenda att undergräva förtroendet och sprida misstro mot myndigheter och expertis. Nära en krissituation är det viktigt att inte gå på det.

Vilka frågor ska man ställa sig själv innan man delar innehåll i sociala medier?

– Fråga dig själv varför du blir engagerad, vad är det som är viktigt i budskapet? Idag är alla på sätt och vis publicister, då är det bra att tänka lite som en publicist. Varifrån kommer informationen? Är det här sant? Är det en vettig vinkling? Vilka kan vara ute efter att få mig att sprida informationen vidare?

Facebookgruppen har vuxit till omkring 10 000 medlemmar, hur är stämningen?

– Den är i huvudsak riktigt bra. Men vi behöver moderera ganska aktivt, vi har varit utsatta för en del trollangrepp. Vi har Facebooks kanske längsta regellista och många som hjälper till och håller efter.

Vad betyder vinsten av det Gyllene förstoringsglaset? 

– Det ska bli himla kul att meddela gruppen! Vinsten lär innebära att det kommer fler medlemmar. Priset visar att gruppen har fyllt en viktig funktion. Gruppen var från början lite av ett experiment och jag har tänkt att jag kanske inte alltid kommer orka sköta administrationen. Nu känns det tydligt att gruppen kommer att leva kvar, och det finns fler som kan rycka in och bära ansvaret.

Hur ska ni fira?

– Vi som är engagerade i gruppen träffas ju nästan aldrig, det vore roligt att gå ihop och få till en träff.

  • Internetstiftelsens källkritikpris Det stora förstoringsglaset har delats ut sedan 2017, från början tillsammans med Viralgranskaren.
  • Syftet är att uppmärksamma vikten av källkritik när man tar del av information på nätet och i sociala medier.
  • Priset delas ut i två kategorier; skola och allmänhet. Vinnare 2020 är Nätsmart Mora och Facebookgruppen Källkritik, fake news och faktagranskning.
  • I år delas även hederspris ut till Torsten Thurén
  • Motiveringen till Facebookgruppen Källkritik, fake news och faktagransknings vinst: Ett av Sveriges bästa flöden om källkritik, desinformation och faktagranskning erbjuds i den publika Facebook-gruppen ”Källkritik, fake news och faktagranskning”. Gruppens moderatorer och medlemmar bidrar starkt till ett seriöst, men samtidigt trevligt, diskussionsklimat.

Relaterat