Svenskar vill ha tydlighet kring datainsamling
En rapport visar att allt fler svenskar tar aktiva steg för att kontrollera vilken data som samlas in om de själva, och att många kan tänka sig att betala mer för tjänster som hanterar data ansvarsfullt.
Analys- och kommunikationsbyrån Insight Intelligence har för femte året i rad undersökt svenskarnas inställning till digital integritet – alltså insamlandet och användandet av personlig digital information. I undersökningen har 1 000 svenskar mellan 16 och 70 år intervjuats.
Under sommaren och hösten 2017 upptogs en stor del av mediautrymmet om skandalen runt Transportstyrelsens datahantering. Våren 2018 var det istället företaget Cambridge Analytica som låg i fokus, vilka samlat in stora mängder data från användare på Facebook. Dessa skandaler verkar dock inte ha förändrat svenskarnas syn på datainsamling i grunden, även om oron ökat de senaste åren.
Nästan alla känner till GDPR
Det är nu ganska precis ett år sedan den nya dataskyddsförordningen – mest känd som GDPR - började gälla fullt ut. Vad som kan konstateras i undersökningen är att en överväldigande majoritet av svenskar känner till den. Hela 94 procent uppger att de hört talas om GDPR, och strax över hälften anser att de har ganska eller mycket stor kunskap om vad lagen innebär. Däremot är det få som utnyttjar GDPR, som du kan läsa mer om i denna artikel.
Årets undersökning visar också att allt fler svenskar känner sig oroliga över att den personliga information de delar med sig av kan användas i syften de inte är bekväma med. 42 procent av de tillfrågade säger sig vara oroliga, vilket är en mycket liten ökning jämfört med förra året då siffran låg på 41 procent. Sedan 2015 har siffran däremot nästan fördubblats, för då var bara 22 procent oroliga över hur informationen hanterades.
Företag ska vara öppna
När det gäller relationen till privata företag efterfrågar svenskar transparens och tydlighet, både vad gäller datainsamling och när ett företag drabbas av dataläckor eller andra problem. 57 procent svarar att deras bild av ett företag blir mer positivt om det ges en tydlig förklaring till varför reklam från företaget visas på nätet, till exempel i ens flöde på sociala medier.
Lika många – 57 procent – svarar att bilden påverkas negativt om ett företag använder personlig information för att skapa en digital profil av personen och dess intressen. En stor majoritet på 72 procent får en mer positiv syn på företag som öppet publicerar information om dataläckor och andra problem eller misstag som uppstått.
Undersökningen visar dessutom att svensken blivit mer proaktiv när det gäller att själv hantera vilken data som samlas in. 63 procent säger sig vara beredda att byta från en tjänst till en annan om den nya tjänsten är mer öppen och transparent med hur personlig information används. Nästan varannan person säger dessutom att de skulle kunna byta tjänst även om den nya tjänsten är dyrare.
Var tredje person uppger också att de under den senaste månaden tagit bort en app från sin mobiltelefon på grund av oro för hur appen samlar in data. 23 procent har på grund av oro avbrutit ett köp, och 18 procent har sagt upp ett medlemskap eller gått ur en kundklubb. Bara två procent har däremot gått så långt att de kontaktat en organisation för att få veta hur personlig data används.
Skatteverket högst förtroende
Trots de senaste årens skandaler verkar åtminstone svenska aktörer ha befolkningens förtroende. 47 procent anser att svenska företag och organisationer är ganska ansvarsfulla i hanterandet av privat information, och fem procent anser att de är mycket ansvarsfulla. En minoritet (tre procent) anser att svenska företag och organisationer är mycket oansvarsfulla, och 22 procent att de är ganska oansvarsfulla.
Den svenska myndighet som har högst förtroende när det gäller att hantera privat information är Skatteverket, som 75 procent uppger att de har förtroende för, följt av polisen med 65 procent. Sämst klarade sig Arbetsförmedlingen, som bara 25 procent har förtroende för.
Hos Insight Intelligence kan du läsa hela rapporten Delade Meningar 2019. Där finns också tidigare års undersökningar att jämföra med.
