Läs hela rapporten Svenskarna och internet 2021

Få reda på allt du vill veta om internetvanor i Sverige 2021. Du kan läsa hela rapporten direkt på webben, eller ladda ned den som PDF.

Undersökningen Svenskarna och internet 2021 är här och den visar ett Sverige där livet på nätet är en självklar del av vardagen för nästan alla. Men digitaliseringen har en baksida i form av näthat, brott och en utbredd oro – och somliga litar helt enkelt inte på de digitala tjänsterna.

Det digitala livet är överallt. Det kan man konstatera i Svenskarna och internet, en årlig undersökning från Internetstiftelsen. Årets rapport visar ett land där digitala tjänster ofta blivit det normala alternativet, och där internet har en given plats i både arbete och fritid. Nätet är helt enkelt vardag.

– Tidigare kanske man har pratat om att "gå ut på internet". Men i årets undersökning märker vi tydligt att nätet är en naturlig del av tillvaron. De flesta använder internet dagligen, och nätet är närvarande i det mesta man gör, säger Jannike Tillå, kommunikations- och affärsområdeschef på Internetstiftelsen.

Digitaliseringen av tillvaron handlar inte bara om att vi använder nätet för att köpa biljetter i kollektivtrafiken, utföra skatteärenden eller ta del av musik och film från strömmande tjänster. Vi använder också nätet för att umgås och socialisera. Var femte som är i en relation idag träffade sin partner på nätet, och 76 procent av alla internetanvändare chattar dagligen. Dessutom har nästan hälften av alla som chattar gjort det med människor de aldrig träffat i verkligheten.

När det digitala omfattar allt fler aspekter av livet växer också undersökningen Svenskarna och internet. Årets rapport är dubbelt så stor som tidigare berättar Jenny Andersson som är Insights Manager på Internetstiftelsen och ansvarig för rapporten.

– Vi har i år ställt många nya frågor, och dessutom har gamla frågeställningar formulerats om för att ge bättre relevans. Vi gör mycket mer på nätet idag, och vi vill försöka mäta så mycket som möjligt.

Distansarbete i 2,2 dagar

Förra året ledde coronapandemin till att digitaliseringen tog ett stort kliv framåt på många områden. Ett exempel är att många arbetade hemifrån och började ha möten via videotjänster som Zoom och Teams. Hälften av Sveriges yrkesverksamma har arbetat hemifrån det senaste året, och de allra flesta tycker att det har fungerat bra.

– Vi ser att de som jobbat på distans gärna vill fortsätta med det framöver, men i lite mindre utsträckning. I genomsnitt vill Sveriges heltidsarbetande internetanvändare jobba hemifrån 2,2 dagar per vecka. säger Jenny Andersson.

Även skolundervisningen har till stora delar bedrivits på distans, men det är ett område som verkar ha fungerat sämre. Iallafall om man frågar de studerande själva. En majoritet av elever på högstadiet och gymnasiet svarar att de föredrar fysiska lektioner i klassrummet. De anser också att de får ett bättre lärande på det viset.

När eleverna nu återvänder till klassrummen finns det ändå positiva aspekter av distansundervisningen att ta med sig, menar Jannike Tillå.

– Till exempel att en elev som är sjuk kan ta del av en lektion på distans. Eller att kunna se lektionen i efterhand om man behöver repetera någonting. Vi kan hoppas att många skolor tar med sig det och infogar det i nya arbetssätt framöver, säger hon.

Unga har ett eget liv på nätet

Trots att elever föredrar undervisning i skolan sker en stor del av de ungas tillvaro på internet. Och på många sätt är det ett annorlunda digitalt liv än de vuxna lever. Vissa chattplattformar och sociala medier används nästan uteslutande av de yngre. Ett exempel är Tiktok, en app som nästan 7 av 10 av de som är födda på 00-talet använder. Det här kan vi jämföra med internetanvändarna i stort, där bara 2 av 10 använder Tiktok.

Ett annat beteende som är mest populärt hos unga är att via nätet titta på andra som spelar spel. Det gör 6 av 10 födda på 00- och 10-talet. Dessutom följer 7 av 10 skolbarn olika så kallade influencers, streamers eller youtubers. En av de mest populära är svenska Therese Lindgren, vars Youtube-kanal har över en miljon prenumeranter.

Brott och digitalt utanförskap

Men digitaliseringen har också negativa sidor. 4 av 10 internetanvändare har till exempelvis drabbats av olika slags bedrägeriförsök på nätet. Hit hör bluffmejl eller att någon ringer och försöker få åtkomst till en persons dator, mobil eller Bank-id.

En annan baksida av digitaliseringen är kränkningar och näthat, vilket har drabbat 4 procent av internetanvändarna. Men vissa grupper är betydligt mer utsatta än andra. Både bland de som går på högstadiet och bland personer med någon funktionsvariation har var tionde blivit utsatt för hat eller kränkningar på nätet. I de flesta åldrar är kvinnor betydligt mer oroliga än män för att drabbas av näthat, och kvinnor som drabbats tenderar dessutom att uppleva det som mer allvarligt. Unga kvinnor på högstadiet och gymnasiet drabbas också mer ofta än män av att få obehagliga och stötande bilder skickade till sig av främlingar.

Var femte pensionär avstår det digitala livet

Precis som tidigare år finns det också personer som inte använder internet alls av olika orsaker. Dessa är nästan enbart de äldre i samhället – var femte pensionär använder inte nätet. Många av de äldsta saknar också kunskaperna de behöver för att utföra många ärenden på nätet och använda digitala tjänster. Sammantaget är det 6 procent av befolkningen som inte använder internet. Men lägger man till de personer som inte känner till viktiga digitala tjänster, och de som behöver hjälp på nätet så blir gruppen fyra gånger så stor.

– Nästan alla har tillgång till internet idag. Nu handlar det om att säkerställa att alla också kan navigera på nätet tryggt och på egen hand. När mer än var tionde inte klarar av att installera mobilt Bank-id själva, och ännu fler behöver hjälp för att ändra sina cookies-inställningar, då kan man konstatera att vi har långt kvar, säger Jannike Tillå.

Oro och självvalt utanförskap

Utöver det hjälpbehov som många har visar Svenskarna och internet också att det finns en utbredd oro över olika saker på nätet. En del av detta hänger ihop med problemen ovan – mer än var tionde känner stor oro för att bli utsatt för näthat, och mer än 4 av 10 känner stor oro för att bli utsatt för nätbedrägerier.

Men en annan stor källa till oro handlar om integritet. Många svarar att de är oroliga för att stora företag som Google och Facebook samlar in personlig data om dem. Hälften känner också stor oro för att utländska myndigheter samlar in data, och hela 23 procent känner mycket stor oro för detta. Det finns även en oro för att svenska myndigheter samlar in data, om än inte lika omfattande.

En annan oro handlar om digitala vårdjournaler. Hela 39 procent av Sveriges internetanvändare känner stor oro för att någon obehörig ska kunna läsa ens vårdjournal. Det är rentav så att var femte internetanvändare aktivt väljer bort olika digitala tjänster på grund av att de känns osäkra. Jannike Tillå tror att oron för integritet åtminstone till viss del hänger ihop med det stora fokus som integritetsfrågor fått i media.

– Det har ju faktiskt inträffat flera uppmärksammade dataläckor de senaste åren som varit ganska allvarliga och integritetskränkande. När sådant sker blir ju också lagring av personlig information på nätet något väldigt konkret, säger hon. Då börjar man kanske också resonera med sig själv om de här frågorna.

Digitaliseringen en fråga om tillit

Att människor väljer bort digitala tjänster handlar här alltså inte om att de saknar kunskaper att använda dem, utan att de upplever att tjänsterna är osäkra. Enligt Jannike Tillå är det en viktig aspekt att ha med sig när vi tänker på hur vi vill ha framtidens digitala liv.

– Det är en fråga om tillit, att man inte litar på säkerheten hos digitala tjänster och undviker att använda dom. Tittar man på hur vi vill ha nätet i framtiden så måste vi ta den frågan på allvar. I takt med att samhället blir digitalt så har vi inte råd med att stora grupper inte litar på det digitala, för det innebär att de inte litar på samhället, säger Jannike Tillå.