Händerna på en äldre person som knappar på en dator.

Var femte litar inte på digitala samhällstjänster

Allt fler viktiga tjänster flyttar ut på nätet, men många saknar förtroende för digitaliseringen. Var femte svensk internetanvändare avstår från att använda digitala samhällstjänster eftersom de känns osäkra.

För de flesta i Sverige är det nuförtiden en självklarhet att deklarera i mobilen istället för att lämna in ett kuvert vid Skatteverkets kontor. Lika självklart är det att komma åt sina medicinska recept via 1177 Vårdguiden. Och att kunna boka läkarbesöket på nätet. Vi använder digitala biljetter i kollektivtrafiken, och lånar om böcker från biblioteket med ett klick.

Digitaliseringen av samhället innebär att allt fler ärenden sker på nätet som tidigare krävde ett fysiskt besök eller telefonsamtal. I Sverige har 9 av 10 använt digitala samhällstjänster under det senaste året enligt undersökningen Svenskarna och internet. De mest populära är Skatteverkets tjänster (används av 81 procent) och olika tjänster för sjukvård (används av 79 procent).

Äldre man sitter framför datorn och ringer ett telefonsamtal, orolig. Digitala samhällstjänster.
Var femte internetanvändare väljer att avstå från att använda digitala samhällstjänster – eftersom de inte upplevs vara säkra. Detta visar undersökningen Svenskarna och internet.

Men utvecklingen betyder också att allt mer information lagras online. Det innebär att nya risker uppstår när viktiga samhällstjänster digitaliseras. Och det finns många som inte känner förtroende för de digitala tjänsterna visar Svenskarna och internet. Var femte internetanvändare avstår från att använda digitala samhällstjänster därför att de inte upplevs som säkra. Siffran är ännu högre i vissa grupper. Nästan hälften av de som inte använder internet dagligen – de så kallade sällananvändarna – avstår digitala samhällstjänster.

Digitala samhällstjänster upplevs som osäkra

De som svarat på undersökningen har också fått ange olika skäl till att inte vilja använda digitala samhällstjänster. 15 procent av internetanvändarna svarar att de undviker tjänsterna för att de är oroliga för “hackare”. Därefter är 9 procent oroliga för att data ska delas mellan olika myndigheter. 6 procent är oroliga över att få sin fysiska förflyttning spårad genom att använda en tjänst.

– Risken är att vi får en klyfta mellan de som tar till sig digitaliseringen med hull och hår, och de som är misstänksamma och oroliga. Det är en utmaning för samhället som vi måste fundera kring, säger Jannike Tillå som är affärsområdes- och kommunikationschef på Internetstiftelsen.

Risken är att vi får en klyfta mellan de som tar till sig digitaliseringen med hull och hår, och de som är misstänksamma och oroliga.

Jannike Tillå, Internetstiftelsen

Insamling av personlig data oroar

Misstron gäller inte bara digitala samhällstjänster. Många känner också en oro över insamling av personlig data på andra sätt. 41 procent av svenska internetanvändare känner stor oro för att företag som Google och Facebook ska samla in och använda personlig data om dem. 28 procent känner stor oro för att svenska myndigheter ska göra detsamma. Dessutom känner 4 av 10 internetanvändare stor oro över att deras digitala vårdjournaler ska läsas av obehöriga.

– Generellt kan man säga att när ens personliga data finns tillgänglig för andra, då skapas en oro, berättar Jannike Tillå. Datainsamling är ju också en fråga som lyfts mycket i media, så det är troligt att det finns ett samband där. Det har ju faktiskt också inträffat saker de senaste åren som varit ganska allvarliga och integritetskränkande.

Person skriver på en dator. Digitala samhällstjänster.
41 procent av svenska internetanvändare känner stor oro för att företag som Google och Facebook ska samla in och använda personlig data om dem.

Skandaler påverkar förtroendet för digitala samhällstjänster

De senaste åren har media uppmärksammat flera stora it-skandaler. Transportstyrelsens bristande hantering av sekretessbelagda uppgifter avslöjades under 2017. År 2019 hamnade 1177 Vårdguiden i blåsväder då det visade sig att 2,3 miljoner inspelade telefonsamtal under fem år funnits tillgängliga på en oskyddad webbserver utan lösenord. Samma år avslöjades också att det gick att komma åt personlig data om både elever och vårdnadshavare i Stockholm stads skolplattform. Alla dessa fall har orsakat offentlig debatt om datasäkerhet, och vem som bär ansvaret när säkerheten brister.

– När sådana saker inträffar blir ju situationen väldigt konkret, och då börjar man också resonera med sig själv om de här frågorna. Alla organisationer som hanterar vår data måste ta säkerheten på största allvar. Under de senaste åren har frågan om informationssäkerhet hamnat högt på agendan inom många verksamheter men det är en bra bit kvar. Varje incident ger tilliten en törn och oron kommer snarare öka än minska., säger Jannike Tillå.

I Transportstyrelsens fall handlade en del av skandalen om att hanteringen av sekretessbelagd information lades ut på aktörer i andra länder så som Rumänien, Tjeckien och Serbien. Det är också fler som oroar sig över att utländska myndigheter ska samla in data än att svenska myndigheter ska göra det. Hälften av svenska internetanvändare känner stor oro över detta. Personer födda utanför Sverige är något mer oroliga än genomsnittet för utländska myndigheters insamling av personlig data.

Det finns ett samband mellan kunskap och oro

De äldsta i samhället är de som använder internet mest sällan. Det är också de som i högst grad riskerar att hamna utanför digitaliseringen. Men det är inte bara äldre som känner oro för det digitala. Olika grupper oroar sig för olika saker på internet, visar Svenskarna och internet.  De äldre är framförallt oroliga över att råka ut för bedrägerier av olika slag på nätet. De äldsta internetanvändarna oroar sig däremot mindre än genomsnittet för storföretagens insamling av personlig data.

– Generellt kan man säga att oron för nätbedrägerier är större bland de som har lägre kunskap och använder nätet mer sällan. Oron för sin integritet är större bland de som har mer kunskap och är på nätet mycket. De som är allra mest digitala är också de som är allra mest oroliga för datainsamling – där finns ett samband, säger Jenny Andersson som är Insights Manager på Internetstiftelsen.

De som är allra mest digitala är också de som är allra mest oroliga för datainsamling.

Jenny Andersson, Insights Manager på Internetstiftelsen

En annan källa till oro på nätet handlar om vilken information man kan lita på. En fjärdedel av alla internetanvändare som är åtta år eller äldre svarar att de känner stor oro över att det de läser på internet inte är sant. Falska nyheter och desinformationskampanjer på nätet är också en fråga som fått mycket medial uppmärksamhet, inte minst i samband med politiska val både i Sverige och utomlands.

Äldre person får hjälp att använda sin mobiltelefon. Digitala samhällstjänster.
Generellt är de som sällan är på nätet mer oroliga för nätbedrägerier, och de som är oftare på nätet mer oroliga för insamling av data, menar Jenny Andersson.

Ett självvalt utanförskap

Digitaliseringen av samhället har skett snabbt under den pågående pandemin. En stor del av diskussionen har fokuserat på de personer som hamnar utanför därför att de av olika skäl inte har möjligheten att ta del av digitala tjänster. Det kan handla om att de saknar kunskapen att använda datorer och internet på egen hand, eller att de inte ens känner till vilka tjänster som finns digitalt.

I takt med den snabba digitaliseringen framträder nu också ett annat slags utanförskap – ett som är självvalt. Det är personer som har kunskapen att använda nätet och digitala tjänster, men väljer att avstå på grund av oro.

– I längden är detta ett omfattande samhällsproblem. Frågan är jätteviktig, och jag tror att vi bara ser toppen på det. Det handlar om tillit till innehåll, till tjänster och transparens kring hur data hanteras. Alla de frågorna måste vi fortsätta jobba med, säger Jannike Tillå.

Läs vidare


Relaterat