Många svenska gymnasieelever har svårt för att bedöma om något som står på nätet är sant eller inte – trots att de själva säger sig vara bra på källkritik. Det visar en ny studie gjord av Nordicom vid Göteborgs universitet.

Forskarna har frågat 483 gymnasieelever om hur bra de själva tror att de är på att identifiera falska nyheter, skilja nyheter från reklam och upptäcka manipulerade bilder. Självförtroendet är högt – 68 procent sa att de är bra eller mycket bra på att faktagranska och 70 procent sa att de är bra eller mycket bra på att söka information.

För att lära sig granska källor krävs att man får undervisning regelbundet

Kristina Alexanderson

När detta sedan testades gick det dock inte lika bra. Hela 88 procent misslyckades när de skulle skilja på nyheter och reklam i en av Sveriges mest lästa dagstidningar. Många hade också svårt att skilja artiklar med falsk eller tydligt partisk information, till exempel om klimatförändringar eller bantning, från artiklar som presenterade opartisk forskning.

– För att lära sig granska källor krävs att man får undervisning regelbundet, men också att det man lär sig på källkritikslektionerna kopplas till ens vardag på nätet. Vi på Internetstiftelsen ser i vår egen rapport Skolbarnen och internet 2018 att nästan alla från mellanstadiet till gymnasiet får lära sig källkritik i skolan, men att bara 20 procent har sådana lektioner regelbundet, säger Kristina Alexanderson, som är ansvarig för skolsatsningar på Internetstiftelsen.

Internetstiftelsen har i satsningen Digitala lektioner tagit fram material om källkritik, sökkritik och informationssökning för hela grundskolan. Allt material på digitalalektioner.se är kostnadsfritt och kan användas utan inloggning – syftet är att ge elever möjligheten att kritiskt granska många olika sorters källor med flera infallsvinklar. Du hittar alla lektioner om dessa ämnen här.

Du hittar en sammanfattning av Nordicoms resultat här.
Hela rapporten kan laddas ner här.