Program

Cirkatider

14:30

Digital källkritik – en utmaning för många svenskar

Nya siffror visar att digital källkritik är en utmaning för många svenskar, framför allt på sociala medier. Användandet av - och kunskapen om - digitala källkritiska verktyg är fortfarande ganska låg, trots att behovet av att kunna värdera information på sociala medier och andra plattformar är större än någonsin. Talare: Jannike Tillå.

14:45

Källkritik som leder fel – och hur gör vi rätt?

För att stärka källkritiken krävs utbildning som främjar nyhetsvanor och kritiskt tänkande. Elever behöver verktyg för att analysera och bedöma information systematiskt. Vid AI-desinformation kan vi lätt lita på felaktiga detaljer. Lärare bör visa, förklara och utmana, samtidigt som de skapar möjligheter för övning och reflektion. Genom att kombinera ämneskunskaper med träning i källkritiska metoder kan långsiktiga resultat uppnås. Talare: Thomas Nygren.

15:00

Från filterbubbla till farlig övertygelse: Källkritik som motkraft till radikalisering av unga

Allt fler unga dras in i destruktiva gemenskaper, där propaganda och manipulation formar deras världsbild och handlingar. Med konkreta exempel visar journalisten My Vingren hur unga idag bara befinner sig några klick ifrån extrema åsikter, men också hur vi kan identifiera och motverka dessa processer genom kritiskt tänkande och källkritik.

15:15

När gruppens makt trumfar källkritik och sanning – vad gör vi då?

I situationer där sanningssökande riskerar att försämra ens position i den egna gruppen eller hota ens kulturella identitet, tenderar människor att prioritera gruppens gemenskap och inkludering framför sanningen. Detta innebär att vi behöver tänka om kring hur vi arbetar med källkritik. Mikael Klintman föreslår ett nytt angreppssätt där de traditionellt "apollinska" principerna för källkritik (inspirerade av Apollon, solens och idealens gud) integreras med "dionysiska" principer (kopplade till Dionysos, gemenskapens och berusningens gud). Talare: Mikael Klintman.

15:30

Fungerar källkritiken när politiker gör fakta till åsikter?

Källkritik bygger på en gemensam syn på vilka källor som värderas högre. Det kräver samhällstillit och enighet om institutioner, experter och metoder för att fastställa fakta. Politik handlar om att tolka fakta utifrån värderingar, men när ledande politiker undergräver forskning eller myndigheters slutsatser genom att kalla dem åsikter, hotas denna tillit. Tilliten är avgörande för att uppmana befolkningen till källkritik i kriser. Talare: Jutta Haider.

15:45

De som misstror traditionella medier – varför gör de det?

Förtroendet för medier skiljer sig åt mellan olika grupper i befolkningen och blir en alltmer polariserad fråga. Varifrån kommer den samtida mediemisstron? Är den ett problem? Vad skulle kunna höja de misstroendes förtroende för medier och journalistik? Talare: Fredrik Stiernstedt.

16:00

Källkritikens roll i det civila försvaret av demokratin

Att värdera ett påstående utifrån vem som uttalat sig, varför och på vilka grunder är centralt för ett offentligt samtal i demokratier. Källkritik har lyfts fram som en del av befolkningens ansvar för att bedöma budskaps tillförlitlighet. Samtidigt kan olika personer tycka att olika budskap är tillförlitliga. Vilken roll spelar då källkritik i samtalet och hur relaterar detta till Sveriges civila försvar av demokratin? Talare: Alicia Fjällhed.

16:15

Källkritikens roll i ett AI-genererat syntetiskt informationssamhälle

I en tid där AI skapar stora mängder syntetiskt innehåll är källkritik avgörande. Aktörer, både statliga och icke-statliga, använder AI för att sprida desinformation och propaganda som vilseleder. Detta ställer krav på att stärka vår förmåga att identifiera och motverka manipulation. Genom att förstå AI:s roll i informationsspridning och utveckla strategier för kritisk granskning kan vi bättre hantera dessa utmaningar. Talare: Andrea Liebman.