Under coronakrisen testar många länder att använda mobiltelefoner för att spåra smittspridningen. Det kan vara ett användbart hjälpmedel, men kritiker varnar för övervakning och datainsamling.

Att smittspåra är en viktig del i att begränsa spridningen av virus under en pandemi. Traditionellt är detta en tidskrävande process, där en person som blivit diagnosticerad med en smittsam sjukdom intervjuas för att försöka utreda vilka den smittade haft kontakt med senaste tiden. De som riskerar att ha smittats måste sedan kontaktas för att isoleras eller testas.

Idag när de allra flesta har en mobiltelefon kan tekniken underlätta arbetet med att smittspåra. En mobiltelefon har utrustning som kan användas för att kartlägga var telefonens ägare har varit, och vilka andra mobiler den varit i närheten av. En stor fördel med det är att den smittade inte behöver försöka komma ihåg vilka personer den varit i närheten av - istället har telefonen sparat den informationen.

En annan fördel är att det blir lättare att kontakta de som riskerar att ha smittats. Ett automatiskt meddelande kan skickas ut till alla telefoner som varit i närheten av en som fått en sjukdomsdiagnos, med en uppmaning att isolera sig eller ta kontakt med sjukvården. Under den pågående coronakrisen har flera länder redan utnyttjat smittspårning med hjälp av mobiltelefoner.

Norge tidigt ute – Sverige avvaktar

I Norge har norska Folkhelseinstitutet lanserat appen Smittestopp, som ska användas både för att få en överblick av spridningen av covid-19 och på sikt för att kontakta användare som riskerar att ha smittats. Appen laddas hem frivilligt, men för att kunna använda den måste användaren tillåta att den får tillgång till telefonens platstjänster och Bluetooth-anslutning.

mobil med googlemaps
Våra mobiltelefoner samlar in data om var de varit, och den datan kan smittspårningsappar få tillgång till.

Enligt norska myndigheter lagrar appen data om användarens rörelsemönster från de senaste 30 dagarna. Om en annan mobiltelefon med appen installerad befinner sig i närheten registreras detta, och om avståndet är inom två meter i mer än 15 minuter registreras detta som en nära kontakt. Framöver kommer appen kunna skicka ut ett meddelande till alla som registrerats som nära kontakter med råd om vad de ska göra. De får däremot inte reda på vilken person som eventuellt kan ha smittat dem. Appen används i dagsläget som ett komplement till manuell smittspårning.

Även i flera andra EU-länder pågår smittspårning via mobiltelefoner, men i Sverige har Folkhälsomyndigheten tills vidare sagt nej. FHM har avböjt att kommentera beslutet, men hänvisar till en intervju som gjordes med Ekot i Sveriges Radio 3 maj. Statsepidemiolog Anders Tegnell sade då att det krävs coronatestning av väldigt många människor för att en sådan app ska vara effektiv, något som Sverige hittills inte haft som strategi.

Kan röja den smittades identitet

Anders Tegnell lyfte dessutom fram juridiska problem med att smittspåra via appar, eftersom de riskerar att inkräkta på den personliga integriteten. Björn Appelgren är projektledare på Internetstiftelsen, och håller delvis med om att smittspårning med hjälp av appar kan vara ett problem ur integritetssynpunkt.

Björn Appelgren
Även om data anonymiseras går det ofta att lista ut vilken person det gäller för den som har tillgång till datan, säger Björn Appelgren från Internetstiftelsen.

– Appar som spårar människors rörelser brukar visserligen anonymisera datan, men det går ändå ofta att lista ut vilken person det gäller. De flesta av oss har ganska fasta rutiner, och kan man se att en en mobiltelefon har samma resväg varje dag, och finns på samma adress varje natt, då tillhör den förmodligen personen som bor på den adressen, säger han.

Läs mer om hur det går till när mobilen spårar dina rörelser i vår artikel Så kan apparna spåra dig.

I Norge har Folkhelseinstitutet också varnat för att appen Smittestopp skulle kunna röja identiteten hos den som insjuknat i covid-19. Ett exempel är en person som bara träffat några enstaka personer den senaste tiden och därefter får ett meddelande om möjlig exponering. Hur väl appen skyddar den personliga integriteten utreds fortfarande av den norska datainspektionen, Datatilsynet.

Gemensamma riktlinjer för EU

EU:s medlemsländer har med stöd av EU-kommissionen tagit fram riktlinjer för smittspårning med appar i mobilen. Bland de grundläggande kraven för sådana appar finns bland annat att de måste överensstämma med EU:s regler för datasäkerhet och sekretess, och att de måste godkännas av varje lands folkhälsomyndighet. I ett pressmeddelande skriver EU-kommissionen också att apparna bör vara frivilliga att installera, anonymisera användarens identitet samt vara säkra och effektiva.

I andra länder däremot kan smittspårningsappar vara obligatoriska att använda. Kina är kanske det land som gått längst, där har regeringen i samarbete med e-handelsjätten Alibaba utvecklat en app som ger varje medborgare en färgkod utifrån smittorisken. Grönt innebär att personen kan resa fritt, men visar appen gult eller rött måste personen rapportera till myndigheterna och eventuellt sättas i karantän. Appen, som kallas Alipay Health Code, behövs också på många ställen för att checka in på sin arbetsplats eller använda kollektivtrafiken.

man med paraply
Att smittspåra med hjälp av mobiltelefonernas rörelsedata bör vara frivilligt, menar EU-kommissionen. Men i vissa länder är det obligatoriskt.

Delar data med polisen

Precis som den norska appen måste Alipay Health Code få tillgång till användarens rörelsedata för att fungera. Men denna data delas också med kinesiska polismyndigheter enligt bland annat tidningen New York Times och Sveriges Radio. Detta är något som inte framgår i själva appen.

– Det är problematiskt om det inte framgår i appen vilken data som delas och till vem. Bristen på transparens gör det också väldigt svårt att bedöma vad användningen av den här appen har för effekt på smittspridningen, säger Björn Appelgren.

I Sverige ökar oron över att vara övervakad på nätet, både av företag och myndigheter, och den trenden är tydlig under en femårsperiod. Enligt undersökningen Svenskarna och internet 2019 känner sig nära hälften av svenska internetanvändare övervakade på nätet, och var femte är oroad över att myndigheter ska inkräkta på deras integritet.

Än så länge går det inte att veta om coronakrisen kommer att påverka den trenden, men enligt Björn Appelgren är det tänkbart att en krissituation gör människor mer positiva till övervakningsmetoder som i normala fall inte skulle accepteras. Han säger:

– Med tanke på den pågående pandemin är det säkert många som ser det som en trygghet att data samlas in även om det sker på bekostnad av integriteten. Sen är det givetvis väldigt olika vilken övervakning som sker normalt i Kina, och i Sverige. Skillnaden mot det som nu görs i Kina är inte så stor som det skulle vara om motsvarande system inleddes här.

Vill du veta mer om hur du skyddar din integritet på nätet?

På vår webbplats Internetkunskap hittar du bra tips, guider och artiklar om integritet på internet. Här får du bland annat veta hur du minskar dina spår på nätet, varför så många appar samlar in data och hur du kan få kontroll över ditt digitala jag.