Nästan alla internetanvändare är aktiva på sociala medier, men bara en fjärdedel tycker att det känns meningsfullt. Hur kommer det sig? Och vad upplever vi egentligen som meningsfullt när vi använder digitala tjänster?

Skrolla, lajka, skrolla. Sociala medieplattformar som Facebook och Instagram har vuxit stabilt sedan de dök upp för omkring ett decennium sedan. Idag använder de allra flesta svenska internetanvändare dagligen olika sociala medie-appar. Men färsk statisk från rapporten Svenskarna och internet 2019 pekar mot en ökande skepsis.  

Så många som 40 procent upplever inte att tiden de lägger på plattformarna känns meningsfull. Enligt Måns Jonasson, digital strateg på Internetstiftelsen, kan en förklaring finnas i de sociala apparnas växande antal medlemmar. Från början uppfattades sociala medier som en relativt privat sfär men idag är det vanligt att ha flera hundra följare på konton som Facebook och Instagram. 

Presentation av Svenskarna och internet 2019 på Vasa teatern
Måns Jonasson är digital strateg på Internetstiftelsen.

– Nyhetens behag har lagt sig. Många anslöt för tio år sedan och uppskattade att dela bilder och inlägg med vänner och familj. Men när arenan blivit större, och kommersiella aktörer har tillkommit, upplever vi det mindre intimt och därmed mindre kul, säger Måns Jonasson. 

Parallellt med att innehållet på plattformarna upplevs som mindre angeläget har integritetsskandaler, med Cambridge Analytica i spetsen, ökat svenskarnas skepsis till sociala medier och allt fler funderar över hur deras personliga uppgifter hanteras. 

Vi känner oss inte riktigt säkra på vem som tar del av informationen.

Måns Jonasson

– Vi känner oss inte riktigt säkra på vem som tar del av informationen. Vi börjar fundera på vad som händer när vi lägger ut en bild. Är det bara vänner som ser bilden? Eller kommer den hamna i orätta händer i framtiden? säger Måns Jonasson. 

Den sociala pressen påverkar 

Hur kommer det sig då att vi fortsätter använda sociala medier om vi tycker att det känns både ostimulerande och oroande? En förklaring kan finnas i den sociala pressen, att man är rädd att missa något viktigt om man står utanför. Eftersom så många svenskar har sociala medier ses de också som effektiva kommunikationskanaler. 

Informationsutbyte mellan klasskamrater och medlemmar i föreningar sker exempelvis ofta via Facebookgrupper eller Facebook Messenger. Och Måns Jonasson tror, trots skepsisen, att framtiden är ljus för kommunikation via dagens sociala medier.  

– Det kommer naturligtvis att ske viss utveckling, men många tycker att det är ett bra och trevligt sätt att kommunicera. Däremot kanske vi blir bättre på att välja hur vi agerar på sociala medier. Vilka grupper vi är med i och hur vi uttrycker oss. Men det kommer ta tid. Sociala medier och internet är fortfarande nytt för många, särskilt för äldre, säger han. 

Nyheter i kortformat går hem 

Internetanvändarnas inställning till sociala medier är med andra ord något ambivalent. Men en digital tjänst som majoriteten, 60 procent, upplever som meningsfull att lägga tid på, är nyhetsappar.  

– Apparna ger oss möjlighet att snabbt få översikt över de senaste nyheterna. Med korta kärnfulla artiklar är det enkelt att hålla koll på läget både lokalt och globalt. Vi tycker om att vara informerade, både i diskussioner vid kaffeautomaten på jobbet och för att känna oss delaktiga i samhället, säger Måns Jonasson. 

Samtidigt som nyheterna blir allt mer lättillgängliga via digitala appar väljer många etablerade nyhetsmedier att finansiera sin journalistik genom att lägga sitt fördjupande material bakom betalväggar. Här ser Måns Jonasson en risk:

Många har kvar sina sociala medier-konton för att kunna fortsätta kommunicera med andra. Men allt färre delar bilder och statusuppdateringar.

– Vill du läsa om någonting men inte betala kan du gå till de fria källorna, vilket kan leda till desinformation. Det blir lätt för alternativmedier att sprida information och nyheter.

Sammanfattningsvis kan man säga att svenskarna uppskattar att ta del av nyheter via digitala plattformar – oavsett om det handlar om att en kompis blivit förälder eller vem som tilldelats Nobelpriset. Men vi värderar inte den tid vi lägger i de sociala flödena lika högt. Vill du fördjupa dig i svenskarna och internet? Läs mer i rapporten här. 

Fakta – Vad tycker internetanvändarna är meningsfullt och inte?

  • 40 procent av internetanvändarna anser inte att sociala medier är meningsfullt att lägga tid på. 
  • 24 procent tycker tvärtom att sociala medier är meningsfullt tidsfördriv. 
  • 60 procent anser att nyhetsappar är meningsfullt att lägga tid på. 
  • Hack i häl ligger poddar och radio som 48 procent tycker är meningsfullt tidsfördriv. 
  • På jumboplats för meningsfullhet på internet ligger mobilspel som hela 70 procent inte finner meningsfullt att lägga tid på.