Hur kan föräldrar och skola hjälpa unga att navigera i en digital värld av nudes, gromning och hämndporr? Internetstiftelsen uppmärksammar Safer Internet Day med att rikta strålkastarljuset mot ungas relationer på nätet.

Den 11 februari är det Safer Internet Day över hela världen. Syftet med dagen är att öka tryggheten för barn och unga på nätet – en plats där de umgås, skapar relationer och utforskar sin identitet. Internetstiftelsen arbetar med frågor som rör digital säkerhet varje dag, året om, men i samband med årets Safer Internet Day lägger Internetstiftelsen extra fokus på ungas relationer på nätet.

– Att barn ska ha ett tryggt och säkert digitalt liv är lika viktigt hela året. Safer Internet Day hjälper till att rikta strålkastarljuset mot dessa viktiga frågor, säger Jannike Tillå, chef för kommunikation och samhällsnytta på Internetstiftelsen.

Nätet – en plats för gemenskap

Internet är en självklar del av ungas vardag. Här hittar de vänner, delar intressen och knyter kontakter. Enligt Svenskarna och Internet 2024 upplever fem av tio unga att sociala medier ger dem en större känsla av gemenskap.

– I våra rapporter ser vi att många möter människor på nätet som de inte annars hade mött. Förr var man mer bunden till sitt närområde. Med internet kan man söka bredare och lättare hitta likasinnade, säger Jannike Tillå.

Kalle Norwald, terapeut och sexolog, är inne på samma linje. Han beskriver nätet som en arena där unga kan öva på relationer. En plats där man kan flirta, bli kär och utforska sin sexualitet.

– Inte minst för HBTQ+-ungdomar innebär nätet möjligheter att hitta communitys och representation, det är en plats där man kan prata med andra som upplever samma saker som man själv.

Viktigt att prata om riskerna med relationer på nätet

Men precis som i den fysiska världen finns det risker när det kommer till relationer på nätet. Gromning, hot och spridning av privata bilder är några av utmaningarna unga kan möta.

Enligt undersökningen Svenskarna och internet skriver tre av tio ungdomar på högstadiet med personer de inte känner på sociala medier. Och en tredjedel av gymnasieungdomarna har konton på sociala medier som deras föräldrar inte känner till. Men även om ungas digitala värld till viss del är sluten är det viktigt att prata öppet om riskerna.

– Vi behöver hjälpa barn och unga att ha ett reflekterande förhållningssätt. Är den här informationen verkligen sann? Är personen jag chattar med den hen utger sig för att vara? Prata med barnen om att det finns vuxna som inte vill barn väl, säger Kalle Norwald.

Våga prata nudes

Att unga skickar nakenbilder, nudes, till varandra är vanligt. I de allra flesta fall handlar det om bilder som man skickar till någon man känner och tycker om, för att man vill.

– Det är ingen idé att vi vuxna förfasar oss över att unga skickar nakenbilder till varandra. Vi behöver våga prata om hur man gör det på ett sätt som är säkert. Men också säkerställa att unga förstår att bilder och filmer kan finnas kvar för alltid och få spridning på sätt man inte tänkte från början, säger Jannike Tillå.

Här är tipset att uppmuntra till att stanna upp och tänka efter innan man skickar bilder på sig själv. Vad händer om relationen tar slut? Litar jag på den här personen? Gör jag det här för att jag själv vill eller för att vara till lags?

Lyssna på podden Våra barn och nätet

Hur vanligt är det egentligen att våra unga skickar nudes och dickpics? Och hur kan vi prata med våra tonåringar om det här utan att skamma och skrämma?

– Att pausa ska inte underskattas. Om det känns svårt och jobbigt att säga nej brukar jag faktiskt uppmuntra unga att ljuga. Säg att mamma kommer, eller stäng bara ned chatten. Du behöver inte vara artig, säger Kalle Norwald.

Samtycke – lika viktigt i relationer på nätet

Som förälder är det också viktigt att prata om att samtycke gäller både i "chattvärlden" och "köttvärlden". Att någon skickar en bild på sig själv betyder inte att den får delas vidare. Att någon inte säger nej betyder inte att de sagt ja.

– Ingen har rätt att tjata, hota eller pressa någon att göra något den inte vill. Det ska kännas bra för alla inblandade, även om det är på nätet, säger Jannike Tillå.

Sedan 2018 finns lagen om olaga integritetsintrång. Den kom till bland annat för att skydda personer mot så kallad hämndporr, när känsliga bilder sprids utan samtycke. Att känna till lagen kan stärka unga i att det de blivit utsatta för inte är okej, att det faktiskt är olagligt.

Många unga som blivit utsatta känner skuld och skam, som vuxen är det viktigt att inte förstärka den känslan.

– Bekräfta att ditt barn inte gjort något fel. Lägg ansvaret där det hör hemma – hos den som spridit bilderna. Berätta att det är ett brott som kan polisanmälas och fråga vad barnet tänker om det, säger Kalle Norwald.

Familj, skola och samhälle måste hjälpas åt

Men är det bara föräldrars ansvar att hjälpa sina barn att navigera på nätet? Nej, även skolan, ungdomsmottagningen och andra delar av samhället spelar viktiga roller.

– Det behövs en samverkan mellan familj, skola och andra aktörer. Att man numera pratar samtycke på nätet i skolan är ett jättebra steg på vägen. Men vi har lång väg kvar att gå, säger Jannike Tillå.

Som så många andra gånger när det kommer till barn och ungas digitala liv handlar mycket om att vuxenvärlden behöver sätta sig in i vad som händer där. Vilka chattar, spel och communityn hänger de på?

– Det är viktigt att förstå fördelarna med nätet, att inte straffa och förbjuda. Annars kommer barnen inte vända sig till dig om något händer, säger Jannike Tillå.