.FILE 2G 3G 4G 5G
Tjuvlyssnar mobilen på mig hela tiden?
12:47 minuter | 24 juni, 2020

Tjuvlyssnar mobilen på mig hela tiden?

Får du känslan av att din mobil lyssnar på allt du säger, även när du inte använder den? Lär dig mer om hur riktad annonsering på nätet funkar och om vad en gif är egentligen.

Att mobiltelefonerna skulle avlyssna oss hela tiden har blivit en riktigt seglivad myt, och den är svår att helt motbevisa. Samtidigt är den uppenbarligen väldigt lockande för många att tro på. Känslan av att se en reklam om precis det man nyligen pratat om kan vara väldigt stark och påtaglig. Internetstiftelsens Måns och Jannike reder ut hur det funkar i detta avsnitt av podden Dumma frågor om internet.

Så kan mobilen känna igen våra röster

Apple lanserade sin röstassistent Siri år 2011, och med det började tekniken för röstigenkänning ta fart på allvar. Därefter har det flesta större teknikbolag släppt egna varianter, så som Google Assistent, Cortana från Microsoft, Alexa från Amazon och Bixby från Samsung. Att datorer kan lyssna på mänskligt tal och svara på det är alltså de flesta bekanta med vid det här laget. Vi är vana vid att kunna ge röstkommandon till tekniska apparater för att exempelvis få svar på frågor eller för att diktera sms.

Men samtidigt med denna utveckling har det uppstått en oro och en känsla att mobiltelefoner och andra prylar ska lyssna på oss hela tiden, även när vi inte vet om det eller vill det. En vanlig variant av den här myten går ut på att du och en bekant träffas och äter lunch tillsammans, och har era mobiltelefoner på bordet eller i fickan. På lunchen börjar ni prata ni om något ni annars inte brukar diskutera – till exempel renovering av trädäcket på din altan där hemma. När du sen efter lunchen kommer tillbaka till datorn, är ditt Facebook-flöde fullt av reklam för träolja och andra prylar som har med altanrenovering att göra. Hur gick det här till? Var det så att Facebook-appen i din mobil lyssnade på ert samtal?

Två personer samtalar på kontor. Den ena håller i mobiltelefon och den andra håller i ett vattenglas.
Tjuvlyssnar mobilen på våra samtal, och använder informationen för att visa reklam? Och om inte, hur går det annars till?

Det korta och enkla svaret på den frågan är nej – mobilen lyssnar inte på ert samtal. Men varför det är så, och hur det isåfall går till när reklamen dyker upp i ditt flöde, det ska vi försöka förklara nu.

Därför lyssnar inte mobilen

Till att börja med säger Facebook själva klart och tydligt att de inte tjuvlyssnar på sina användare genom mobilen – förutom när de själva aktivt använder mobilens mikrofon för att tala in meddelanden och kommandon. Andra företag som Google och Apple säger samma sak.

Ingen har heller lyckats bevisa att mobiltelefonen lyssnar, trots att många har försökt. Om det skulle vara så att mobilerna avlyssnar oss borde det ha blivit avslöjat vid det här laget.

Dessutom är det en ganska krävande process för en dator eller mobiltelefon att spela in samtal, bearbeta dem till text och skicka iväg dem. Det skulle uppta mycket datorkraft och framförallt dra mycket på batteriet. Det skulle helt enkelt märkas – åtminstone av de som utvecklar och tillverkar mobiltelefoner.

Om det skulle vara så att mobilerna avlyssnar oss borde det ha blivit avslöjat vid det här laget.

Så samlar Facebook in data

Men om nu mobilen inte avlyssnar oss, hur kommer det sig då att sådan kusligt träffsäker reklam dyker upp i ens flöde? På nätet idag handlar reklam till stor del om att hitta rätt målgrupper, och detta är ju egentligen ingenting nytt. Annonsförsäljare har i alla tider försökt nå rätt människor med sin reklam, alltså de slags människor som är mest sannolika att köpa produkterna eller tjänsterna.

Förr i tiden handlade detta till stor del om att välja rätt tidning att sätta sina annonser i; en affärstidning för att nå affärsmän eller en resetidning för att nå människor som vill resa. Men på internet finns det tekniska möjligheter att analysera människor utifrån deras beteende mycket mer noggrant än så. Utifrån de som till exempel gör en sökning med Google eller besöker en webbplats kan man bygga digitala profiler, och det är dessa profiler som ligger till grund för när annonser visas. Reklamen är alltså inte riktad mot dig personligen, utan till en profil som du passar in på. 

I vårt exempel med altanen är det kanske så att du är medlem i en Facebook-grupp för folk som gillar att renovera hus, du kanske nyligen har besökt ett internetforum som handlar om ämnet, eller en nätbutik för träprodukter som är kopplad till Facebook. Ditt beteende på internet lämnar massor av spår efter sig, och när den datan slås ihop kan det bli en ganska träffsäker indikation på vad du är intresserad av.

Som annonsköpare på till exempel Facebook kan du betala för att dina annonser ska synas för just den målgruppen du vill nå. Du kanske vill nå personer som visat intresse för renovering, män som är mellan 50 och 60 år gamla, eller bara de som bor i Borås.

För Facebook och andra som säljer annonser är det givetvis intressant att sälja så relevanta målgrupper som möjligt, och därför används ett stort antal olika datakällor för att bygga upp digitala profiler av användare. Ett verktyg för detta är det som kallas Facebookpixeln. Det är en liten kodsnutt som vem som helst kan lägga in på sin webbplats, som då ger en koppling direkt till Facebook. Om en nätbutik för till exempel träprodukter har en sådan Facebookpixel, då kan Facebook se ifall deras användare tidigare har besökt just den webbplatsen, och kan visa annonser utifrån det i den användarens flöde.

Detta är förklaringen till att du ofta kan se reklam för produkter som du nyligen har sökt efter, eller som du rentav redan har köpt. I bakgrunden har en massa data samlats in om att du klickat på en viss produkt eller sökt efter den, och detta har skickats till Facebook.

Ordlista – vad är en algoritm?

  • Algoritm – En En uppsättning matematiska regler som används för att hantera stora mängder information, eller data. Läs mer om algoritmer på Internetkunskap.
  • Facebookpixel – En så kallad spårpixel som finns på en webbplats och kan samla detaljerad information om ditt beteende på webbplatsen och skickas till Facebook.
  • Gif – Ett format för bilder, och ett namn på små animerade bilder man kan skicka till varandra.
  • Positionsdata – Information som en mobiltelefon samlar in om vilken geografisk plats den befinner sig på, med hjälp av signaler från GPS-satelliter och mobilmaster. Läs mer om positionsdata i artikeln Så kan apparna i din mobiltelefon spåra dig.

Men om nu Facebook vill samla in så mycket data som möjligt för att sälja annonser, vore det inte då väldigt smart om Facebook och andra annonsförsäljare kunde använda telefonens mikrofon för att lyssna på samtal som förs? Det skulle ju verkligen kunna användas för att rikta reklam till dig. Jo visserligen, men förutom att det knappast vore lagligt så skulle det som vi nämnt tidigare, kräva väldigt mycket datorkraft och batteri av telefonen att lyssna hela tiden. Och kanske ännu viktigare är att Facebook inte behöver göra så för att skapa en ganska bra och träffsäker profil av dig.

Hur går det då till när reklamen dyker upp?

Men vad är det då egentligen som händer när du får upp reklam för en sak som du tycker att du bara pratat om med någon? Det finns flera olika orsaker som kan vara förklaringen. Den vanligaste är nog att du trots allt har berättat för Facebook om produkten ifråga, utan att ha tänkt på det. Du kanske har sökt på Google, gått med i en Facebook-grupp eller gillat en sida på Facebook utan att du har tänkt på det.

Det kan också vara så att du har köpt liknande produkter tidigare från ett företag som skickar sin data till Facebook. Kanske för flera år sedan.

Men det finns också flera andra kluriga sätt som Facebook och andra tjänster kan använda sig av för att lista ut vad du är intresserad av. Om vi går tillbaka till exemplet där du äter lunch med din kompis och pratar om renovering. Då kan positionsdatan i era mobiltelefoner visa att ni varit på samma plats, och om din kompis därefter köper träolja så kan Facebook gissa att personer som varit på samma plats också är intresserade av dessa produkter. Det är alltså inte säkert att du själv har gjort något aktivt på internet för att signalera ditt intresse, utan det kan vara något så passivt som att befinna sig på en plats.

Det är alltså inte säkert att du själv har gjort något aktivt på internet för att signalera ditt intresse, utan det kan vara något så passivt som att befinna sig på en plats.

Det är faktiskt också så att annonsörer kan bygga målgrupper utifrån vad någons Facebook-vänner har sökt efter och gjort på internet. När du ser reklam för träolja på Facebook kan det räcka att du är kompis med någon som köpt träolja. Detta kan vara väldigt effektivt för en annonsör – om flera av dina Facebook-vänner har köpt en produkt, då är sannolikheten ganska stor att du också är intresserad av den.

Men en stor anledning som spär på myten om att telefonen tjuvlyssnar på dig, det är att vi faktiskt inte vet i detalj hur den riktade reklamen väljer ut vem som ska få den. Facebook själva betraktar detta som affärshemligheter, och berättar inte exakt hur det går till. Det finns faktiskt en funktion för att klicka på en annons och välja "varför visas den här annonsen för mig", men informationen där är inte särskilt detaljerad även om den ofta kan ge en ungefärlig förklaring till varför man plötsligt ser en annons för, till exempel, träolja.

Men svaret är alltså nej, mobilen tjuvlyssnar inte på dig hela tiden. Däremot kan det ofta kännas så, på grund av olika smarta – eller mindre smarta – algoritmer som försöker visa relevant reklam för dig.

Vad är en gif?

I detta avsnitt berättar Internetstiftelsens Olle Hallberg om vad en gif är. De flesta som varit ute på internet har nog någon gång träffat på en så kallad gif. Idag är en gif för de flesta synonymt med en rörlig bild, alltså en kort animation som repeteras gång på gång. Men gif är egentligen ett bildformat, som från början inte alls hade stöd för animation. Gif är en förkortning för Graphics Interchange Format, och det skapades när bandbredden och hastigheten på internet var mycket mer begränsad än idag. Bilder behövde därför ta så lite plats som möjligt. Fördelen med gif-bilder var att de kunde komprimeras till att ta ganska liten plats, utan att man tappade alltför mycket i bildkvalitet.

Därför blev gif populärt, men 1989 uppdaterades gif-formatet så att flera bilder i rad kunde kopplas ihop och visa små animationer. Tack vare detta fylldes internet snabbt av små animerade bilder av dansande hamstrar och annat, men precis som många andra trender försvann sedan "giffarna" nästan helt och hållet.

Men när sociala medier som Facebook och Twitter blev populärt kom gif-animationerna tillbaka, och började återigen att blomstra och synas överallt. Idag används gif-animationer flitigt både i privata sms och publika kommentarstrådar, och det finns sökbara arkiv av animationer som till exempel Giphy. En intressant detalj är dock att dessa stora gif-arkiv numera oftast består av helt vanliga videofiler som repeteras. Små korta videor tar idag nämligen upp betydligt mindre plats än en stor mängd sammankopplade gif-bilder.

Fler avsnitt

    Går det att vara anonym på internet?
    13:03 minuter | 3 februari, 2021

    Går det att vara anonym på internet?

    Det finns flera anledningar till att vilja vara hemlig på nätet – men går det? Du får också reda på hur det gick till när världens första mejl mellan två regeringschefer skickades.
    Vad gör en influencer för något?
    18:35 minuter | 2 december, 2020

    Vad gör en influencer för något?

    Har du köpt nåt någon gång för att du sett en kändis göra reklam för just den produkten? Vad är egentligen en influencer? Välkommen till Dumma frågor om internet där Måns och Jannike från Internetstiftelsen reder ut begreppet.
    Vem kan se bilderna jag lägger upp på nätet?
    12:33 minuter | 2 september, 2020

    Vem kan se bilderna jag lägger upp på nätet?

    Känner du dig osäker på vem som egentligen kan se bilder som du laddar upp på Instagram eller på Facebook? Och vad händer med bilder som lagras i molnet? Måns och Jannike går igenom hur det egentligen funkar när bilder...

Om podden Dumma frågor om internet

Vad vill du veta om nätet? Måns och Jannike från Internetstiftelsen besvarar en fråga om internet i varje avsnitt. Vem uppfann internet, vad är Darknet, vem kan se bilderna jag lägger upp på nätet och vad är molnet? Svaren på dessa och många fler frågor får du här!

Har du själv en internetfråga du vill ha besvarad? Skriv till Måns och Jannike så kanske de tar upp den i ett kommande avsnitt.

false

-
Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om våra olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet. Mer kunskap helt enkelt!

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn
Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om våra olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet. Mer kunskap helt enkelt!

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn