Nästan alla i Sverige använder internet – men hur meningsfull är tiden vi spenderar där? I rapporten Svenskarna och internet 2019 frågar vi för första gången om meningsfullhet, och det syns stora skillnader mellan olika aktiviteter. Tid på sociala medier tycker bara var fjärde är meningsfull.

Svenskarna och internet är en årlig undersökning från Internetstiftelsen som studerar svenska folkets internetvanor, digitaliseringen av samhället och hur internet utvecklas. Med undersökningen vill vi bidra med fakta och insikter, och skapa förutsättningar för att digitaliseringen sker på välinformerad grund.

Nu är årets rapport här, och i Svenskarna och internet 2019 frågar vi för första gången om hur meningsfull den tid svenskarna lägger på internet upplevs. Vi ställer också frågor om användandet av olika digitala samhällstjänster så som att deklarera via Skatteverket, ansöka om bygglov och planera resor med kollektivtrafik.

Meningsfull tid på nätet

En stor majoritet av internetanvändarna - 83 procent - använder sociala medier, även om tillväxten nu har planat ut. Men när vi undersöker hur meningsfull och väl använd tiden på nätet upplevs, framgår att bara en fjärdedel anser att deras tid på sociala medier är meningsfull. Barnfamiljer är den grupp som tycker att det är minst meningsfullt att spendera tid på sociala medier. Däremot upplever mer än var tredje person född utanför Norden att det är väl använd tid.

En intressant frågeställning är varför vi trots den låga meningsfullheten ändå använder sociala medier i den utsträckning vi gör.

Måns Jonasson

– Många med barn känner igen att tid är en bristvara. Andra aktiviteter värderas helt enkelt högre än sociala medier. För personer födda utanför Norden kan sociala medier vara viktigt för att bibehålla kontakt med vänner och familj. En intressant frågeställning är varför vi trots den låga meningsfullheten ändå använder sociala medier i den utsträckning vi gör. Det är första gången vi undersöker meningsfullhet, så nu har vi ett startvärde. Det blir intressant att följa utvecklingen, säger Måns Jonasson, digital strateg på Internetstiftelsen.

Porträtt av Måns Jonasson.
Måns Jonasson är digital strateg på Internetstiftelsen.

Nästan hälften av de som tittar på film och video eller lyssnar på poddar och ljudböcker på nätet tycker att det är väl använd tid. I toppen vad gäller meningsfullhet återfinns användande av nyhetsappar, som nästan tre av fem tycker är väl använd tid. I botten av listan finns mobilspel, som endast en av tio tycker är meningsfull tid.

Digitala samhällstjänster underlättar för de flesta – men inte för alla

För första gången i Svenskarna och internet ställer vi också frågor om digitala samhällstjänster. Framgångssagan mobilt BankID har varit en möjliggörare för dessa e-tjänster. Och inställningen är mycket positiv. Hela 85 procent av befolkningen tycker att digitala samhällstjänster underlättar för dem.

Bland de tjänster som har undersökts i rapporten är Skatteverkets mest populära, med 74 procent av befolkningen som användare. Detta tätt följt av tjänster för kollektivtrafik som används av 72 procent. De omskrivna vårdapparna, tänkta att kunna ersätta fysiska besök, används bara av tio procent.

– Digitaliseringen är en revolution, med nya, enklare sätt för oss medborgare att få kontakt med vården, kommunen och andra samhällstjänster. Men bara för att Sverige är ett av världens främsta länder på att digitalisera tjänster får vi inte glömma bort den stora grupp användare som inte känner att livet blir enklare med nätet, säger Måns Jonasson.

Digitala samhällstjänster underlättar för de flesta, men en stor grupp svenskar känner inte att livet blir enklare med nätet och digitala tjänster.

För alla är inte lika lyriska. Bland människor som är 76 år eller äldre tycker var femte person att de digitala samhällstjänsterna försvårar för dem. Även lågutbildade och låginkomsttagare halkar efter vad gäller nyttjande av digitala samhällstjänster. 

– Svenskarna och internet 2019 visar på det allvarliga gapet mellan de som upplever att livet blir enklare med internet och de som tvärtom känner att det blir svårare när allt mer digitaliseras. Samhället måste ta höjd för att vissa grupper har längre startsträcka och högre trösklar för att ta till sig möjligheterna som digitaliseringen innebär och förstå hur tjänsterna kan underlätta för just dem. Annars riskerar dessa människor att hamna, eller stanna kvar, i ett digitalt utanförskap, säger Måns Jonasson.

Se presentationen av Svenskarna och internet här.

Läs mer i Svenskarna och internet 2019

Rapporten i sin helhet återfinns på vår särskilda webbplats för Svenskarna och internet.