I slutet av 90-talet kastas gammal affärslogik och företagsmodeller åt sidan. In kliver unga entreprenörer som menar att internet kommer att förändra allt. De nya internetföretagen värderas skyhögt. Men plötsligt spricker bubblan och börsen påbörjar ett 947 dagar långt fall. Detta skildras nu i en ny utställning på Internetmuseum.

I år är det 20 år sedan den så kallade it-bubblan sprack. Därför öppnar nu Internetmuseum, som drivs av Internetstiftelsen, en helt ny utställning med namnet ”Boomen, bubblan och det svenska it-undret”.

”Ingen vill att festen ska ta slut.”

Björn Appelgren, projektledare på Internetstiftelsen.

Ett internet utan bilder, filmer, länkar och sidor. Så ser det ut innan webben och de första webbläsarna gör entré och ger internet ett ansikte. Det är inte konstigt att det är just ett webbläsarföretag som är först att försöka slå mynt av internets möjligheter. Netscapes börsintroducering i oktober 1995 blir startskottet för it-boomen. Det följs av väldigt många nya internetföretag. I Sverige är Spray, Framfab och Icon Medialab tongivande, och personer som Jonas Birgersson och Johan Staëhl von Holstein blir affischnamn för den nya ekonomin.

Företag som startats av unga och oerfarna entreprenörer, och ännu inte gjort en krona i vinst, får miljardvärderingar av investerare. Småspararna lockas nu till börsen, men de flesta kommer in för sent och köper till skyhöga priser strax innan eller efter bubblan spricker.

– För många i branschen är bubblan uppenbar men ingen vet när den ska spricka och ingen vill att festen ska ta slut. Så racet fortsätter innan investerarna till slut inser att framtiden var bättre förr och börjar sälja, säger Björn Appelgren, projektledare på Internetstiftelsen.

Bubblan spricker

Efter en rasande uppgång når Stockholmsbörsen sin toppnotering den 6 mars år 2000. Då har den svenska aktiebörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader. Men i maj går internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron sprider sig. Rusningen ut från börsen börjar och aktiekurserna dyker. Raset fortsätter i över 900 dagar och raderar två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde.

– När bubblan sprack rasade börsen, företag gick i konkurs och småspararna tog den största smällen, säger Björn Appelgren. Den nya utställningen skildrar hur vi hamnade där, it-bolagen som startade i slutet av 90-talet, den nya affärslogiken, och att Leif "Loket" Olsson på bästa sändningstid i TV4 lärde svenskarna vad det innebar att köpa Telias ”folkaktie”. Men framförallt berättar utställningen vad dåtidens entreprenörer och idéer har betytt för det som idag kallas det svenska it-undret.

Internetmuseums utställning ”Boomen, bubblan och det svenska it-undret” är, precis som museet i övrigt, helt digital. Utställningen öppnar tisdag den 14 april och besöks genom webbplatsen internetmuseum.se.

Tidslinje i urval från utställningen

• 1995: Netscapes börsintroducering tänder den nya ekonomin
• 1995: I Sverige blir Spray pionjärer för en ny form av företagskultur
• 1997: Den nya ekonomin skapar nya investerare: riskkapitalisterna
• 1999: Småspararna kliver in på börsen för första gången
• 2000: Bubblan spricker och nu börjar resan neråt
• 2002: Efter 947 dagars fall vänder börsen äntligen
• 2003: Godis och lego viktiga byggstenar för det svenska spelundret med bland annat Candy Crush och Minecraft
• 2006: Spotify startas med pengar direkt från den första it-boomen
• 2014: Programmerare är vanligaste yrket i Stockholm
• 2017: Stockholm hyllas som enhörningsfabrik och Europas startup-huvudstad
• 2020: Är vi på väg mot en ny bubbla?

Fördjupning: Hela Internets historia på fem minuter

Om Internetmusem

Internetmuseum grundades i december 2014 och blev i juni 2016 invalt i Sveriges museer, som första utpräglat digitala museet i Sverige. Syftet med museet är att spara det svenska digitala kulturarvet, samt att sprida fördjupad kunskap om nätets historia i Sverige. Internetmuseum drivs av Internetstiftelsen.

Om Internetstiftelsen

Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation. Vi verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället.

Vi ansvarar för den svenska toppdomänen .se och för driften av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar inom forskning och utbildning i syfte att internetanvändare i Sverige ska kunna vidareutveckla sin användning på ett medvetet sätt, samt ge kunskap om internetanvändningen i Sverige och digitaliseringens påverkan på samhället.

Exempel på våra satsningar är start- och mötesplatsen Goto 10, rapporten Svenskarna och Internet, lärresursen Digitala lektioner, konferensen Internetdagarna och mätverktyget Bredbandskollen. Vår vision är att alla i Sverige vill, vågar och kan använda internet.