Ägarskap – vem "äger" egentligen en domän?

När du registrerar ett domännamn blir du innehavare av domänen. Det innebär att du får rätten att använda domänen under den tid du betalar för och följer reglerna. Men det är viktigt att förstå att betalning inte i sig ger någon äganderätt. Domännamn är inte en fysisk produkt du kan äga för alltid – det är ett avtal mellan dig (innehavaren), din registrar och Internetstiftelsen.

För att rätten till din domän ska gälla måste dina kontaktuppgifter vara korrekta och uppdaterade. Om du använder felaktiga uppgifter riskerar du att förlora din domän även om du har betalat för den.

När du registrerar en domän

När du beställer ett domännamn via en registrar måste du kunna visa vem du är. Det kan ske genom e-legitimation som BankID, med styrkande dokument som ID-handlingar eller registreringsbevis, eller genom verifiering av e-post och telefonnummer. Ofta kombineras flera metoder för att säkerställa att informationen är korrekt.

Kontroller vid registreringen

Redan när en domän ska registreras görs automatiska formatkontroller. Systemet ser till att uppgifterna följer rätt mönster – till exempel att personnummer och organisationsnummer har rätt längd och struktur, eller att e-postadresser och telefonnummer har giltigt format. Om något inte stämmer kan registreringen stoppas.

Innan domänen blir aktiv

Vid registreringen kan även en extra verifieringskontroll göras innan domänen aktiveras i DNS. Denna kontroll fungerar som ett filter som fångar upp eventuella brister i innehavarens uppgifter innan domänen går att använda på internet. Domänen aktiveras först i DNS när bristerna är åtgärdade genom att registraren uppdaterat domänen med en ny innehavarkontakt som innehar korrekta uppgifter.

Löpande uppföljning

Även efter att en domän är aktiv fortsätter kontrollerna. Internetstiftelsen analyserar regelbundet registerdata och använder externa källor som Bolagsverket och SPAR för att säkerställa att organisationer och personer existerar och att uppgifterna är aktuella. Dessutom görs riktade granskningar av innehavaruppgifter när det kommer in rapporter om misstänkt missbruk.

Årlig bekräftelse

En gång per år ska registrarerna kontakta sina kunder för att bekräfta att innehavarens uppgifter fortfarande stämmer. Har något ändrats, till exempel adress eller kontaktperson, behöver innehavaren uppdatera sina uppgifter.

Om fel uppgifter upptäcks

Om felaktiga uppgifter misstänks kan en domän sättas i ett tillfälligt spärrläge tills innehavaren har lämnat rätt information. Under den tiden är domänen inaktiv och spärrad för förnyelse eller byte av registrar. Om uppgifterna inte rättas inom rimlig tid riskerar domänen att avregistreras.

Kvalitetssäkring och revisioner

Som en del av kvalitetsarbetet granskar Internetstiftelsen regelbundet hur registrarerna arbetar med verifiering och hantering av uppgifter. Upptäcks brister får registrarerna krav på åtgärder, och i förlängningen kan deras möjligheter att registrera domäner begränsas.

Medvetenhet och ansvar

Förutom kontroller och revisioner arbetar Internetstiftelsen aktivt med att informera både registrarer och registranter om vikten av korrekta uppgifter. Det är alltid registrantens ansvar att hålla sina uppgifter uppdaterade – och rätt information är en förutsättning för ett pålitligt och säkert domännamnssystem.