För att förklara hur informationen är organiserad i DNS liknar man systemet vid ett träd som förgrenar sig från roten. Till skillnad från ett riktigt träd sätts dock roten i DNS-trädet högst upp.

En domän är en delmängd av hela trädstrukturen och ett domännamn är benämningen på punkten (noden) i toppen av en domän.

En domän kan alltså ingå i en annan domän. Man talar då om huvuddomän och underdomäner. Till exempel är www.internetstiftelsen.se underdomän till huvuddomänen internetstiftelsen.se, vilken i sin tur är underdomän till toppdomänen .se. Toppdomänerna är de domäner som befinner sig direkt under roten i DNS-trädet. Alla webb- och e-postadresser slutar med en toppdomän.

Etikett som pekar ut information

Varje nod i trädstrukturen anges med ett domännamn. Poängen med detta är att domännamnet visar var i trädstrukturen det går att hitta informationen som är kopplad till domännamnet. I ett domännamn som www.internetstiftelsen.se skiljer punkterna åt namnen på de noder som passeras på vägen upp till DNS-trädets rot. Roten hamnar alltid sist i domännamnet och får inte någon egen benämning. På detta vis skapas en sökväg som leder rätt i trädet.

Det är denna sökväg som utnyttjas när ett domännamn översätts till en korresponderande IP-adress, så att en internetuppkopplad dator kan kommunicera med en annan dator på internet. Översättningsprocessen kallas för en uppslagning i DNS.