Så fungerar DNS

Vi har tidigare slagit fast att DNS är en hierarkisk och distribuerad databas, men vad betyder egentligen detta?
För den som inte vet vad en databas är, så är det helt enkelt en samling information – eller data – som är organiserad så att det, med hjälp av rätt programvara, är lätt att hitta och hämta enskilda delar av informationen. I fallet med DNS är systemet uppbyggt så att det ska gå snabbt att få fram vilken IP-adress som är kopplad till ett visst domännamn med hjälp av program som kallas namnservrar. (Det finns även annan information än IP-adressen kopplad till ett domännamn, men för tydlighetens skull begränsar vi oss här till att tala om IP-adressen.)
Missa inte Sveriges viktigaste mötesplats om internet! IIS | internetdagaranaAtt DNS är en hierarkisk databas innebär att informationen är lagrad i en trädstruktur, vilket gör att det går snabbt att hitta fram till den information som man är intresserad av. Och att databasen är distribuerad betyder att informationen är utspridd på många olika datorer som är sammankopplade i ett nätverk, i det här fallet på servrar som finns spridda över hela internet. Båda dessa egenskaper gör det möjligt att fördela ansvaret för olika delar av databasen på olika händer. På så vis förblir systemet stabilt och robust i sin helhet även om problem uppstår i någon enskild del av databasen.

DNS-trädet

För att förklara hur informationen är organiserad i DNS liknar man alltså systemet vid ett träd som förgrenar sig från roten. Till skillnad från ett riktigt träd brukar roten dock sättas högst upp i DNS-trädet.

Figur 1. Trädstrukturen i DNS.

Figur 1. Trädstrukturen i DNS.


Ett domännamn är helt enkelt en märkning som pekar ut var i trädstrukturen det går att hitta informationen om vilken IP-adress som är kopplad till det. Varje nod i trädstrukturen kan anges med ett domännamn. Noden längst ut till vänster i figur 1 härintill benämns till exempel med domännamnet www.example.se, där punkterna skiljer åt namnen på de noder som passeras på vägen upp till trädets rot. Roten hamnar alltid sist i domännamnet och får inte någon egen benämning. På detta vis skapas en sökväg som leder rätt i trädet.
En domän är en delmängd av hela DNS-trädet och ett domännamn är detsamma som benämningen på noden i toppen av en domän. Domänen kan därför ingå i en annan domän. Till exempel är domänen www.example.se en del av domänen example.se, vilken i sin tur är en del av domänen .se. Man säger att www.example.se är en underdomän till example.se och denna i sin tur är en underdomän till .se-domänen (se figur 2). Det maximala antalet nivåer i DNS är 127, vilket innebär att ett domännamn skulle kunna ha 127 delar med punkter emellan sig.
Figur 2. Domäner och underdomäner.

Figur 2. Domäner och underdomäner.