Så mycket är ett domännamn värt

Värdet av ett domännamn går att uttrycka på flera sätt. I första hand handlar det om registreringsavgiften för dig som registrerar namnet, men värdet kan också handla om vad domännamnet är värt i ett större perspektiv.

Immateriella tillgångar kopplat till domännamnet (där varumärke, renommé och andra faktorer finns med) och det pris som någon är villig att betala för att köpa ett domännamn från dess ägare bestämmer värdet på en domän när den byter ägare. Givetvis finns det ytterligare omständigheter att ta hänsyn till, exempelvis affektions-värde. Domännamn som till en början ansågs vara helt meningslösa kan idag vara värda enorma summor. Vad tror du att du skulle behöva betala för att köpa domännamnet Facebook.com eller Skype.se till exempel? Båda namnen var antagligen ganska billiga att köpa eller registrera från början, för att inte säga nästan gratis.

Samtidigt kan värdet av ett domännamn sjunka drastiskt om innehållet som presenteras under det försvinner eller blir inaktuellt. Vem skulle idag satsa på att köpa lunarstorm.se, en sajt som under sina glansdagar hade hundratusentals besökare men som idag är nedlagd? Värdet av ett domännamn varierar således och flera faktorer påverkar dess värdering.

Både den svenska toppdomänen .se och de generiska domännamnen .com och .net går att registrera för en års-avgift på runt hundralappen. Registreringsavgiften ska täcka administrativa och tekniska kostnader men finns också med för att det inte ska gå att ”bunkra” upp domännamn genom att registrera tusentals namn helt gratis.

Domäner i andra hand

Trots avgifterna är ändå kostnaden relativt låg för att registrera ett domännamn. Det i kombination med ett allt högre intresse för domännamn gör att en andrahandsmarknad har uppstått. Som vi nämnt tidigare är det inte säkert att den som registrerar ett domännamn får behålla det eller sälja det. Vid en tvist kan det visa sig att en annan aktör med till exempel ett registrerat varumärke har rätt att använda ett visst domännamn, trots att själva registreringen inte gjorts av denne.

Många domännamn är attraktiva och kan inte sägas ha en given ägare. Alltså uppstår en marknad där det ibland kan uppstå stora köpeskillingar för att få tag i ett specifikt domännamn. Ett av de mest kända exemplen i Sverige är när Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bildades. Tyvärr hade myndigheten inte tillgång till domännamnet msb.se som de helst av allt ville använda för sin nya sajt med information riktad till allmänheten. Från början -använde myndigheten msbmyndigheten.se som domännamn men resultatet blev att många skickade fel när de skulle kommunicera med personalen via e-post. Lösningen blev att betala 950 000 kronor till det företag i Märsta utanför Stockholm som ägde domännamnet msb.se och få loss det för myndighetens räkning.

Däremot är det vanligare att .com-domäner omsätter högre belopp då marknaden för generiska domännamn är betydligt större. Det fick det svenska företaget Xcerion erfara.

När Apple ville lansera sin tjänst iCloud köpte de loss domänen icloud.com från Xcerion, och rykten säger att köpet kostade Apple 28 miljoner kronor. Xcerion visste naturligtvis vilken köpare de hade att göra med och hur viktigt det var för Apple att kunna använda just icloud.com som domännamn. Därför kunde de förhandla fram ett högt pris, men som för Apple antagligen inte sved särskilt mycket i plånboken.

Erfarenheterna säger oss att det är bättre att försöka tänka i förväg och registrera de domännamn man tror sig behöva i framtiden. Då slipper man att hamna i situationer där man tvingas köpa loss domännamn för dyra summor. Tjänster som Google, Flickr, Skype eller Twitter har alla fått sina namn beroende på bristen på självklara domännamn. Istället hittar företaget på ett nytt namn som inte har något värde och laddar det med sitt eget varumärke.

För att köpa ett domännamn som redan är registrerat kan du söka upp vem som äger det via en sökfunktion på iis.se. Ibland står domännamnet registrerat på ett ombud som sköter administrationen av namnet åt en kund. Du kan då kontakta ombudet för att nå fram till den rätta ägaren. Det har även uppstått andrahandsmarknader som till exempel missdomain.se där köpare och säljare hittar varandra. Attraktiva domännamn kan också auktioneras ut när det finns intressenter som kan tänka sig att köpa det.

Bluffmakare och fakturaskojare

Den som överhuvudtaget kommit i kontakt med e-post och internet vet att det finns många aktörer med dunkla syften som fyller både e-post-boxar och sajter på webben. När det gäller oseriösa metoder inom domännamnsbranschen handlar det ofta om företag som ringer till intet ont anande företag eller privatpersoner och försöker sälja domännamn. De kan hävda att någon annan gjort en förfrågan om att köpa en domän med företagets namn, fast under en annan toppdomän, och vill kontrollera om du inte vill köpa även det domän-namnet. Det sker ofta under förespeglingen att det är ont om tid och arvodet som tas ut för domännamnsregistreringen är betydligt högre än vad du skulle betalat till en seriös återförsäljare.

En vanlig metod att lura besökare är att registrera snarlika domännamn som kända tjänster eller företag för att på så sätt locka besökare antingen genom att de stavat fel när de skrivit domännamnet eller att de hamnat på sidan av misstag.

Bluffakturor förekommer också. Det innebär att en fakturaskojare håller koll på när olika domännamn går ut och skickar en faktura på förnyelse av domännamnet direkt till en domännamnsägare. Den som äger ett domännamn förnyar endast domänen genom den återförsäljare som den köpt domänen av från första början, men fakturaskojarna utnyttjar ovetskapen och skickar mängder av fakturor med hopp om att några ska gå i fällan.

Det förekommer också att kriminella aktörer ”kidnappar” domännamn och får det att se ut som den vanliga sajten för besökaren. Ofta vill de få besökaren att lämna ifrån sig känslig information på olika sätt. Det finns ett säkerhetstillägg som heter DNSSEC som går att aktivera för ett domännamn och det ska bland annat skydda mot att någon annan kidnappar domänen.

Ett grepp som vi inte sett så mycket av men som spås öka är möjligheten att använda andra alfabet för att efterlikna domännamn. Med hjälp av specialtecken från andra alfabet kan man åstadkomma att det i webbläsarens adressfält ser ut som ett domännamn skrivet med våra vanliga latinska tecken, men egentligen är namnet sammansatt av helt andra tecken och pekar då förstås också på en annan sajt en den besökaren ville gå till.

Internetstiftelsen har publicerat en särskild guide om domänskojarna och hur du kan skydda dig mot att bli drabbad av deras framfart. Skriften heter ”Stoppa domänskojarna – oseriösa metoder vid försäljning av domännamn och webbplatser” och kan laddas ned från internetstiftelsen.se.