Världen utanför Sverige

.se är den svenska toppdomänen. På samma sätt har andra länder sina egna toppdomäner.

Man kan jämföra det med landsnummer för telefoni, eller landsbokstäver på bilar. De nationella toppdomänerna följer en ISO-standard för de olika landsbokstäverna där Norge har .no, Tyskland har .de och så vidare.

I varje land finns en NIC (Network Information Center) som administrerar toppdomänen på nationell nivå. Sveriges NIC är Internetstiftelsen. Det finns också generella toppdomäner som inte är kopplade till ett land utan gäller för hela världen. De signalerar istället vilken typ av verksamhet det rör sig om. De vanligaste globala toppdomänerna är .com (kommersiella), .net (nätverk) och .org (organisationer). De kallas för generiska toppdomäner. Andra förekommande generiska toppdomäner är till exempel .biz, .info och .name.

Även om de generiska toppdomänerna har viss inriktning så finns det ingen som styr över det innehåll som publiceras under en specifik domän. Ofta registrerar företag eller personer sitt domännamn under flera olika toppdomäner för att gardera sig. Det vanligaste är då att registrera sitt namn på de marknader eller länder där man är aktiv. Det absolut vanligaste för svenska företag och privatpersoner är att registrera sitt domännamn under .se-domänen, eventuellt tillsammans med .com eller andra toppdomäner som anses viktig för verksamheten.

ICANN koordinerar

Den organisation som ansvarar för att koordinera alla aktörer i världen när det gäller domännamnssystemet heter ICANN (Internet Corporation for Assigned Names and Numbers). Det är en icke vinstdrivande organisation med medlemmar från hela världen. Organisationens uppgift är bland annat att främja utvecklingen av ett säkert och fungerande internet samt att ha en koordinerande roll när det gäller domännamnssystemet. Du kan läsa mer om ICANN på - www.icann.org.

Nya toppdomäner

Från och med 12 januari 2012 är det möjligt att ansöka om att registrera en helt egen och unik toppdomän. ICANN beslutade i juni 2011 att tillåta etableringen av nya toppdomäner i stil med
.stockholm eller .electrolux.

De 10 största landstoppdomänerna

Av det totala antalet domännamn svarar domän-namnen under landstoppdomäner (cc-TLD, Country Code Top Level Domain) för 39 procent. Det finns cirka 260 landstoppsdomäner. De tio största hade sammantaget 145 miljoner registrerade domännamn 2015.
(Källa: www.verisign.com)
Kina (.cn)
Tyskland (.de)
Storbritannien (.uk)
Nederländerna (.nl)
Ryska federationen (.ru)
Europeiska unionen (.eu)
Braslilien (.br)
Austratlien (.au)
Frankrike (.fr)
Italien (.it)

Det kostar cirka 1,1 miljoner svenska kronor att ansöka om en ny unik toppdomän åt sig själv eller sitt företag eller organisation. Den höga summan är satt för att minska risken för att toppdomäner köps i ren spekulation.

Samtidigt går det redan nu att förutse nya tvister och problem som konsekvens av nya toppdomänerna. Vad händer om till exempel Toyota inte hinner registrera .toyota utan det istället görs av en konkurrent eller en domännamnshandlare? Precis som idag kommer det finnas ett system för att hantera tvister, men krockarna mellan olika domännamnsintressenter kan komma att öka. Även om priserna är höga så är spekulanterna för de riktigt attraktiva toppdomänerna många, och en andrahandsmarknad med höga summor i omlopp är lätt att föreställa sig. De nya toppdomänerna togs i drift under 2013.

Standardiserade toppdomäner

När det gäller hur de nationella toppdomänerna ser ut följs ISO-standarden ISO 3166-1. Den listar alla länder och hur deras namn förkortas med enbart två bokstäver. Ofta, men inte alltid sammanfaller toppdomänens två bokstäver med de landskoder som sedan länge funnits för respektive land. ISO-standarden för lands-koder är dock inte samma sak som till exempel språkkoder eller landskoder för motorfordon.