Upphovsrätt och licenser

Om du skapar någonting, en text, en bild, ett musikstycke eller en programvara, får du upphovsrätt till det du har skapat. Förutsättningen är att det du skapat uppnår verkshöjd. Det innebär att det måste ha ett visst mått av originalitet och självständighet. I Sverige, och de flesta andra länder, får du automatiskt upphovsrätt till ditt material så länge det uppnår verkshöjd. Du behöver inte registrera upphovsrätten eller förse materialet med copyright-symbol. Vill du använda en fri licens kräver det ett aktivt beslut.

Om du har upphovsrätt till ett verk har du alltid rätt att sprida och kopiera det som du vill. Om någon annan vill använda eller sprida verket måste hen fråga dig om lov. I och med att du har skapat någonting som du har upphovsrätt till har du också rätt att bli namngiven (erkänd) i samband med användningen av ditt verk. Upphovsrätten bygger på idén att du behåller kontrollen över hur andra får använda, bearbeta och sprida det.

När en upphovsperson har varit död i 70 år försvinner upphovsrätten. Då kan vem som helst använda materialet. Verket ingår i vårt gemensamma kulturarv (i USA pratar man om public domain).

Så började det

I början av 1980-talet var nästan all programvara proprietär, det vill säga att den såldes med restriktiva licenser och källkoden var ofta hemlig. Som en protest mot det startade GNU-projektet i början av 1980-talet. Tanken var att skapa en helt fri implementation av Unix, som alla kunde ta del av gratis, och redan namnet talade för sig. GNU står för Gnu’s Not Unix, eller på svenska Gnu är Något annat än Unix. Filosofin är att om man tycker att en programvara är bra vill man kunna dela med sig av den. GNU vill dessutom att programvaran ska förbli fri, i alla steg från programmerare till användare. GNU drivs sedan 1985 av Free Software Foundation, FSF, som äger rättigheterna till större delen av den kod som ingår i GNU. De jobbar också aktivt för att förespråka användningen av fri programvara, och föreläser och argumenterar ofta för detta.

Creative Commons är en organisation som bildades i USA 2001 utifrån samma idé som öppen källkod, nämligen att användare ska kunna utnyttja internet för att utveckla befintliga verk och på så sätt få en ständigt växande tillgång till kunskap, material och information som vem som helst sedan ska kunna använda. I dag finns ett stort antal verk tillgängliga under Creative Commons-licenser. Organisationer som Google, Wikipedia och Flickr använder sig av dem, liksom många privatpersoner.

Tips! Visste du att?

Richard Stallman är en amerikansk program­merare. Han är grundare av Free Software Foundation, GNU-projektet samt upphovsman till den fria licensformen General Public ­License. År 1996 utnämndes han till heders­doktor vid Kungliga Tekniska högskolan.

Vad är nyttan med öppna licenser?

Allt fler har de senaste åren börjat inse fördelarna med öppen ­källkod. Du öppnar upp och låter andra ta del av din kod och dina idéer. Om ett program är skapat för ett specifikt företag är det endast det företaget som kan uppdatera och åtgärda buggar. Genom att släppa käll­koden fri kan andra modifiera programmet för att få ut mesta möjliga av det. Användningen blir bredare, och det i sin tur gör det lättare att hitta lösningar. I stället för att en leverantör måste axla den delen finns det här utvecklare som via diskussionsforum världen över kan samarbeta.

Om man gillar ett program ska man kunna dela med sig av det till andra som gillar och har nytta av det. Det var Richard Stallmans filosofi när han skapade GNU. Han inspirerades bland annat av Harvard, vars inställning var att inga program skulle installeras i datasystemet om inte källkoden var offentligt tillgänglig. Stallman menar att många programmerare ogillar kommersialiseringen av systemmjukvara och att ett tydligt vänskapsbevis bland programmerare är att dela med sig av sina program. Genom att använda och utveckla öppna licenser är det möjligt att dela med sig, samtidigt som man följer lagen. Dessutom innebär öppen källkod att man tillsammans kan dela och utveckla programvaran oavsett var i världen man hör hemma.

Genom att använda och arbeta med öppen källkod sparar man både in licenskostnader och undviker dubbelarbete. I stället, menar Stallman, kan man lägga energi på just själva utvecklingen. Dess­utom, i och med att källkoden är tillgänglig för alla, kan den som behöver förändra systemet göra det, antingen själv eller genom att leja en programmerare. Användarna blir således inte utlämnade till den programmerare, eller det företag, som äger källkoden utan kan själva se till att göra de förändringar de önskar. Systemet blir flexibelt och alla kan använda det utifrån sina behov.

En svaghet med öppna licenser är att du inte kan kontrollera hur ditt material kan komma att användas och att det kan vara svårt att ta betalt för vidare användning. Ytterligare en svaghet är att det finns bristande kunskap hos dem som vill använda ditt material. Men tänk på att den som använder materialet alltid ansvarar för att följa licensen.

Obs! Sök material!

search.creativecommons.org kan du söka material, till exempel bild och text, som är publicerat med Creative commons-licens. Du kan söka inom de olika licenserna. Om du är ute efter en bild som du vill använda i ett kommersiellt sammanhang går det att sortera fram just de bilder som uppfyller det kravet. Då riskerar du inte att bryta mot licenskravet genom att använda bilden på fel sätt.

Därför ska du licensiera ditt material

Varför ska du förse ditt material med en licens? Det finns flera skäl:

  • Du vill dela med dig av din kunskap och låta andra vidareutveckla det du har gjort.
  • Du vill tydliggöra för andra människor hur de får använda ditt ­material.

Lär dig mer! The Open Source Initiative

Den globala icke vinstdrivande organisationen The Open Source Initiative (OSI) skyddar och förespråkar öppen källkod. De definierar öppen källkod så här:

Mjukvara med öppen källkod är mjukvara som fritt kan användas, ändras och delas (i ursprunglig eller ändrad form) av vem som helst. Mjukvara med öppen källkod är skapad av många människor och distribueras under licenser som följer definitionen för öppen källkod.

Läs mer om olika licenser samt hitta svar på ­vanliga frågor på: www.opensource.org

Läs mer! GNU-manifestet

Att GNU är tillåtet för vem som helst att förändra och vidaredistribuera innebär även att licensen har begränsningar. Ingen tillåts inskränka möjligheterna till vidaredistribution. Förändringar som gör att koden blir upphovsrättsligt skyddad är förbjudna. Richard Stallmans önskemål var att alla versioner av GNU ska förbli gratis.

Läs hela GNU-manifestet på: http://www.gnu.org/gnu/manifesto.html