Förord

Mina kollegor i England hade lyckats sätta fast en spårsändare på en trasig tv-apparat som de lämnade in på en kommunal återvinningsstation i Hampshire. Spårningen var spännande att följa. Lagen säger att trasig elektronik måste demonteras i EU, men här handlade det om illegal avfallsexport och tv-apparatens resa slutade i stället i Lagos, Nigerias största stad.
Året var 2009, och jag jobbade sedan några år tillbaka för miljöorganisationen Greenpeace. Jag minns att jag vid det här tillfället imponerades över att tekniken i sändaren var så pass avancerad att tv:n kunde spåras hela den långa vägen från Europa till Afrika. Men jag slogs också av att det var just i själva tekniken som problemet låg. I det svenska pressmeddelandet skrev vi bland annat:
”Det är fattiga människor, i många fall barn, som tar isär de tv-apparater, mobiltelefoner, spelkonsoler och andra elektroniska produkter som skeppas iväg till u-länderna. Helt utan skydd värmer de loss komponenter, doppar delar i syrabad och bränner PVC-plasthöljen med mera för att få fram värdefulla metaller. Arbetarna exponeras bland annat för kvicksilver som skadar hjärnan, bly som kan göra dem sterila, kadmium som skadar njurarna och dioxiner som orsakar cancer.”
Två år efter den här händelsen hade jag sadlat om till journalist, och i det jobbet har jag sedan dess stött på liknande dilemman vid ett flertal tillfällen. Datorer, mobiltelefoner och annan IT-utrustning är nämligen fantastiska verktyg för oss människor, faktiskt inte minst då det gäller att minska vår miljöpåverkan genom att bidra till mer resurseffektiva samhällen. Men samtidigt finns det en baksida av samma mynt, där användningen av de här prylarna för med sig en rad nya miljöproblem i form av exempelvis ökad energianvändning, materialåtgång och spridning av farliga ämnen.
Hållbar IT blir i det här sammanhanget därför dubbelt viktigt, eftersom det handlar om att stärka alla de positiva delarna, och samtidigt minimera de negativa.
Glädjande nog, som vi ska se i den här guiden, finns det massor av saker som var och en av oss kan göra för att bidra.
Anders Hellberg
Stockholm, 2017