Om hållbar IT

Inledning

Vissa ord och begrepp blir snabbt populära att använda sig av. Till exempel på 90-talet skulle vi alla handla ”miljövänligt”. På 00-talet blev det allt viktigare att också göra ”klimatsmarta” val. Och nu, på 10-talet, är det ”hållbart” som gäller.
Hållbara företag, hållbara affärsmodeller, hållbar konsumtion, hållbarhetsredovisningar, hållbarhetschefer – det finns många varianter, och till listan kan nu hållbar IT också läggas.

Så ska du förstå begreppet, del 1

Hållbar IT är ett begrepp som allt fler har börjat använda sig av. Vid en sökning på nätet möts man exempelvis av många företag, städer och kommuner som säger sig satsa på detta eller som tagit fram en policy kring hållbar IT.
På sätt och vis är det ett smart begrepp eftersom det är lätt att få en känsla för vad det rör sig om. Men det krävs samtidigt en längre förklaring för att beskriva vad det rent konkret innebär.
Hållbar IT brukar beskrivas i två delar. Det handlar om:

  1. Att använda IT-produkter, men att försöka begränsa dessa produkters negativa påverkan på miljön och på samhället, vilket är kopplat till tillverkning, användning och sluthantering.
  2. Att använda IT-produkter, men då i syfte att begränsa den negativa påverkan på miljön och på samhället som sker inom andra områden än de ovan nämnda.

För att tydliggöra detta med ett exempel kan man ta klimatfrågan:

  • Sett till tillverkning och användning, står IT för omkring två procent av koldioxidutsläppen globalt. Det är därför viktigt att jobba för att dessa utsläpp ska minska.
  • Sett till produkter och tjänster, kan IT samtidigt användas för att minska utsläppen i alla de andra sektorerna. En siffra som ofta nämns är att IT kan möjliggöra en 20-procentig minskning av koldioxidutsläppen globalt till år 2030, jämfört med ett business as usual-scenario. Det arbetet bör man försöka stärka.

Underrubriken på denna guide bygger på just denna uppdelning:

  • Så kan du göra tekniken grönare.
  • Så kan tekniken göra dig grönare.

På engelska sammanfattas begreppet ännu elegantare:

  • Greening of IT.
    Greening by IT.

Så ska du förstå begreppet, del 2

Att ha hållbar IT som ett mål innebär att man också behöver fundera på vad som ingår i begreppet hållbarhet. Någon exakt definition finns inte, men de senaste 20 åren har hållbarhet framför allt kommit att inbegripa tre olika dimensioner:

  1. Miljömässig hållbarhet
  2. Social hållbarhet
  3. Ekonomisk hållbarhet

Vad som ingår i dessa dimensioner, och hur de interagerar med varandra, råder det fortfarande debatt om. En vanligt förekommande bild, som många nog känner igen, är att de tre dimensionerna utgör tre lika stora ringar som delvis överlappar varandra. En annan bild är mer hierarkisk där ekologisk hållbarhet ligger som en tårtbotten längst ned, då det ses som en förutsättning för såväl social som ekonomisk hållbarhet, och där den sociala hållbarheten i sin tur ligger till grund för att en ekonomisk hållbarhet ska vara möjlig.
Oavsett vilken ingång man har till denna diskussion så är den viktiga poängen att de tre dimensionerna samverkar och förstärker varandra. Det blir tydligt om man tar ett typiskt exempel från IT-området, som dock lika gärna skulle kunna handla om inköp av möbler, kläder eller mat:
Säg att ett företag ska köpa in nya datorer och har flera modeller att välja på, de är lika bra men kommer från olika tillverkare. Då kan det mest ekonomiskt hållbara vara att köpa den allra billigaste datorn. Men den billigaste datorn kan i det här fallet ha ett lägre pris på grund av att den producerats på en fabrik med usla arbetsvillkor i ett land med obefintlig miljölagstiftning.
Ekonomiskt hållbart, ja. Socialt och miljömässigt hållbart, nej.
För samhället i stort är den billiga datorn inte ens ekonomiskt hållbar, eftersom kostnaderna i form av till exempel sjukdomsfall eller skador på naturen ofta landar just på samhället snarare än hos tillverkaren eller hos den som i slutänden köper produkten.
De tre dimensionerna av hållbarhet visar helt enkelt betydelsen av att alltid försöka ha ett helhetsperspektiv när man analyserar vad ens agerande kan tänkas leda till.