Sammanfattning

I sex kapitel har vi tagit upp vad unga gör på nätet, hur mycket man som vuxen bör veta om vad de gör, vad nätmobbning är och skillnaden mellan mobbning offline och online, hur vanligt det är, hur vi pratar med unga om nätet, hur unga skyddar sig och vad som är brottsligt. I det här sista och vägledande kapitlet ska vi försöka sammanfatta de olika avsnitten och komma med konkreta tips på vad vuxna i barn och ungas närhet kan tänka på, var det finns mer information att få och vilket ansvar skolan har.

tipsRöster från Bris.se

Vad skulle du vilja att en vuxen sa eller gjorde om du blivit taskigt behandlad på nätet?

”Fick den som var taskig att sluta och hjälpa mig om jag mådde dåligt för det den taskiga hade skrivit.”

”Gjorde något åt det. Fast på avstånd, annars blir det bara värre. även om ni vuxna inte kan se det så.”

”Jag skulle vilja att de tog det på allvar.”

”Krama mig och säga att hen skall hjälpa att få stopp på det.”

”Bekräfta mina känslor och säga att det är okej att bli ledsen typ. Om det hade hänt jättemycket så skulle jag nog vilja ha hjälp med att få det att sluta.”

”Stänga ner, eller blockera personen. Sedan inte vara arg.”

”Jag skulle vilja, om det är möjligt, att den vuxne pratade med den som varit elak.”

”Bara ge mig råd. Det är onödigt att göra berg av kullar. Ge mig råd om hur jag ska göra, om jag ska svara, vad jag ska svara (självklart inget elakt då) osv. Försöka få mig att må bättre också!”

”Jag skulle vilja att de lyssnade på mig och trodde på mig. Och verkligen tog det på allvar. Många vuxna pratar bort sådana saker för lätt och tror inte att det är så farligt.”

”Hjälpte mig att anmäla personen.”

”Stötta. även om jag varit inne på en sida som de inte ville att jag skulle vara på. ”

”Hjälpa mig och berätta för den taskiges föräldrar.”

Kapitel 1: Vad gör unga på nätet?

Internet är i dag en stor del av barn och ungas vardag, 94 procent av alla 13-åringar uppger att de använder internet varje dag20. Det är via nätet som unga umgås, spelar spel, kommunicerar, uttrycker åsikter, sköter sitt skolarbete, söker hjälp, tar del av nyheter och letar information.

Vilka appar, spel eller hemsidor som är populärast skiftar från vecka till vecka och som vuxen kan det vara svårt att hänga med. Så även om det är viktigt att visa intresse, fråga och vara nyfiken, är det kanske ännu viktigare att vårda relationen med barn och unga så att du kan känna dig trygg med att de säger till om det händer någonting. Våga lita på att du har lärt dem så pass mycket att de kan ta hand om sig själva, både på och utanför nätet.

Vad gör unga på nätet?

  1. Sociala nätverk och mötesplatser
    Kommunikationen på sociala medier, i form av text, filmer och foton, är ofta en förlängning av barns vardagsliv; kompisarna i klassen är också ens vänner på nätet. Men det kan också vara ett sätt att skaffa nya kompisar, för den som är blyg kan det kännas lättare att ta kontakt med någon via nätet än ansikte mot ansikte. Det är också ett sätt för unga att träffa andra som har samma erfarenheter och intressen.
  2. Spel
    Många unga spenderar mycket tid på att spela olika spel, antingen på telefonen, datorn, läsplattan eller via en spelkonsoll. I många spel är kommunikationen mellan spelarna en viktig del och du spelar inte sällan mot människor som du aldrig har träffat.
  3. Nyheter
    Nätet är det snabbaste och enklaste sättet att hålla sig uppdaterad om vad som händer och internet är i dag den viktigaste nyhetskällan för 12–15-åringar. Nätet är också en enorm källa till all annan tänkbar form av information och har blivit ett sätt för barn och unga att kunna ställa frågor som de inte vågar ställa till vuxna i sin närhet.

Kapitel 2: Vad är nätmobbning?

Utsatthet på nätet kan bestå av elaka kommentarer, enstaka eller upprepade, kränkande bilder och filmer med eller utan tillhörande kommentarer, uteblivna gilla-markeringar som en form av utfrysning, hot om våld, kapade konton och fejkade profilsidor. När Bris tar emot samtal och chattar med unga så är det många som undrar vad det är de är utsatta för, de vill gärna kunna sätta ord på det. är det mobbning? Eller är det något annat?

Inom forskningen definieras mobbning utifrån tre kriterier: intentionen att skada, repetition av kränkningen och en maktobalans mellan offer och förövare. Om samma kriterier ska gälla för det som i dagligt tal kallas för nätmobbning är forskarvärlden oense om. Framför allt ifrågasätts repetitionskriteriet. En elak kommentar eller en taskig bild kan postas en gång, men sedan få flera gilla-markeringar eller delas och spridas vidare. Det gör att en kränkning som egentligen bara har utförts en gång kan upplevas som att den utförs igen och igen och igen.

Vad utmärker nätmobbning?

  1. Anonymitet
    Ofta vet den som utsätts för kränkningar på nätet vem det är som ligger bakom, men inte alltid. Att inte veta kan öka känslan av maktlöshet eftersom man då inte heller vet vem personen eventuellt kan sprida det vidare till.
  2. Spridning
    Den stora skillnaden mellan mobbning online och offline är spridningsmöjligheterna som finns online. En elak kommentar, fejkad profilsida eller förudmjukande bild kan blixtsnabbt spridas vidare utan att den som är utsatt vet till vem eller hur många.
  3. Följer med hem
    Utsattheten på nätet kan också följa med hem, på ett sätt som mobbningen på skolgården inte gör. För att hemma ska fortsätta att vara en trygg plats, även för den som utsätts för kränkningar på nätet, kan det vara bra att försöka stötta barn och unga i att undvika de hemsidor eller de spel och appar där kränkningarna uppstår. Det kan också vara en idé att hjälpa barn och unga att blockera personer som är taskiga mot dem på nätet.

Kapitel 3: Hur vanligt är det med nätmobbning?

Olika undersökningar visar olika saker, ibland kan det verka som att var och varannan ung är utsatt för kränkningar på nätet. När Bris och IIS ställde frågan i en enkät på webben uppgav 61 procent att de har blivit taskigt behandlade på nätet. I andra undersökningar uppger en tredjedel att de har blivit kränkta under det senaste året. Men då ska man komma ihåg att det är att jämföra med att de allra flesta av oss någon gång under det senaste året har fått ta emot en elak kommentar av någon vi har träffat offline, ansikte mot ansikte. Det som förekommer utanför nätet, förkommer såklart också online och sammantaget kan man säga att barn och ungas vardag på nätet i de allra flesta fall är väldigt odramatisk.

Kapitel 4: Hur pratar vi med unga om nätet?

Barn och unga som är utsatta för mobbning drar sig ofta för att berätta det för en vuxen. Det kan kännas skamfyllt, av olika anledningar. Detsamma gäller utsatthet på nätet. För att förmå barn och unga att berätta och söka stöd och hjälp när de behöver det, är det viktigt att visa intresse för vad de gör på nätet, vara nyfiken utan att inkräkta och att lyssna utan att vara dömande.

Många vuxna oroar sig för att barn och unga spenderar för mycket tid framför datorn. Men vad är egentligen för mycket tid? Ett sätt att förhålla sig till skärmtiden är att i stället fundera på hur den påverkar resten av livet. När barn och unga börjar välja bort saker som de annars brukar tycka är roligt, slutar att träffa vänner eller kanske framför allt börjar missköta skolan – då börjar det bli ett bekymmer.

Att ta ifrån barn och unga tillgången till nätet löser aldrig några problem, oavsett om det är för att skydda eller bestraffa dem. För även om det finns risker med nätet, så kan det också vara på nätet som utsatta barn och unga har vänner som de kan vända sig till. Prata i stället om hur ni tillsammans kan undvika det som är dåligt med nätet, men ha kvar det som är bra.

Att tänka på när vi pratar med unga om nätet

  1. Lyssna och låt dem berätta! Barn vill oftare än vi tror berätta vad de gör och vad de funderar på. Ta chansen och lyssna när de bestämmer sig för att dela med sig.
  2. Håll dig genuint öppen och nyfiken, försök att inte vara dömande.
  3. Det är okej att du inte vet exakt hur det funkar med all teknik, kom ihåg att du vet hur människor fungerar och vet hur det känns när någon säger något taskigt. Det spelar mindre roll hur det har gått till.
  4. Prata om vad som är bra och dåligt med nätet. Du kan till exempel fråga vad de gör om någon är taskig, eller om någon är taskig mot en kompis?
  5. Ett bra sätt att visa intresse är att be barn och unga visa vad de gör på nätet, kanske vill de visa sina favoritklipp på Youtube eller vilka bloggar och spel de tycker om. Be dem berätta vad det är de tycker är roligt med nätet och förklara att du vill veta och att du vill förstå.

Kapitel 5: Barn och ungas strategier för att skydda sig

Många barn och unga har bra koll på vad de kan göra för att få stopp på eller slippa undan kränkningar på nätet. De vet att de kan bildgoogla en person som de chattar med, att de kan blockera/banna andra användare på sociala forum, i spel och i chattjänster och att de kan radera andras kommentarer på sådant som de själva har lagt upp. Däremot är de sämre på att anmäla kränkande innehåll till hemsidan där det förekommer och det kan vuxna hjälpa dem med. På Datainspektionens hemsida krankt.se kan man få hjälp med hur man bör gå tillväga.

Kapitel 6: Vad är brottsligt?

Att veta vad som gäller på nätet rent juridiskt är inte alltid helt lätt. Grundregeln är att det som är otillåtet utanför nätet också är det på nätet. Mobbning i sig är inte ett brott, men kan bestå av handlingar som är brottsliga. Bara den som har fyllt 15 år är straffmyndig och kan dömas till exempelvis ungdomsvård och böter. Den som är under 15 år kan dock fortfarande dömas till skadestånd och när en person som inte är myndig döms att betala skadestånd kan föräldrarna tvingas betala delar av skadeståndet.

Vad är brottsligt?

  1. Förtal
    Förtal kan förenklat beskrivas som att någon uttalar sig om andra människor på ett sätt som får dem att i andras ögon framstå som mindre värda. Att säga något elakt till någon är inte förtal, men att till exempel peka ut någon som brottslig, vilket kan få andra att tycka illa om den personen, kan vara förtal. Och det gäller även på nätet.
  2. Förolämpning
    Om någon skriver ett elakt meddelande till någon, och är medveten om att det kan såra personen, kan det vara en förolämpning. Domstolen ser extra allvarligt på förolämpningar som syftar på ras, religion eller sexuell läggning och könsidentitet.
  3. Olaga hot
    För att hot på nätet ska vara straffbart ska det bestå av hot om ett annat brott och vara tillräckligt för att framkalla rädsla för liv, hälsa eller egendom hos den som utsätts.
  4. Ofredande
    Förenklat kan man säga att ofredande är att allvarligt störa någon. Till exempel genom att skicka en stor mängd meddelanden till någon, trots att personen har sagt ifrån. För att dömas för ofredande krävs uppsåt, det vill säga att den som till exempel skickar många meddelanden förstår att det är störande för mottagaren.
  5. Sexuellt ofredande
    När någon utsätts för en sexuell handling mot sin vilja, eller får sin sexuella integritet kränkt, kan det vara tal om sexuellt ofredande. Den som är under 15 år anses inte kunna ge samtycke till sexuella handlingar och då är offrets inställning till det som har hänt irrelevant. Att kränka någons sexuella integritet på nätet kan till exempel handla om att skriva ett kränkande inlägg på ett socialt forum, skicka ett meddelande eller skriva i en chatt.

Skolans ansvar på nätet

Skolan har en skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling, som till exempel mobbning. Det står i skollagen. Den som upplever att skolan inte har levt upp till de kraven kan anmäla sin skola till Skolinspektionen och Barnoch Elevombudsmannen, BEO. Förra året tog BEO emot 3 575 anmälningar om upplevda missförhållanden i skolan. En majoritet av anmälningarna (72 procent) gällde grundskolan och ungefär en tredjedel handlade om kränkande behandling21. Oftast handlar det om elever som kränker andra elever, men i en mindre del av fallen handlar det om elever som upplever sig kränkta av skolpersonalen.

I Skolverkets allmänna råd om Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling står det att påstådda kränkningar som har en koppling till verksamheten ska utredas, även om de inte har skett i skolan eller på skoltid. Och det görs ingen skillnad på offline eller online, det gäller alltså även kränkningar på nätet. Men hur bedöms vad som har koppling till verksamheten?

Med nätets intåg i barn och ungas liv har gränserna för var skolans ansvar börjar och slutar suddats ut. Vad är det som gäller om en elev blir utsatt för kränkningar av andra elever på nätet, hemma vid datorn på kvällarna? är det skolans ansvar att förhindra det? Det enkla svaret är ja. Det mer komplicerade svaret är, ibland. I skollagen står det att skolan har en skyldighet att utreda även kränkningar som inte sker i skolan, men som har en koppling till verksamheten. Koppling till verksamheten skulle till exempel betyda att det är elever från samma klass som skriver elaka saker till en annan elev på nätet, som den utsatte läser och mår dåligt över när hen är hemma. Vid ett tillfälle har BEO fattat beslut i ett sådant ärende och menade då att skolan är skyldig att utreda påstådda kränkningar, även om de skett på elevens fritid, om händelserna har kopplingar till verksamheten i skolan22.

”Eftersom det som sker på nätet, när det gäller elever, inte vanligen går att separera från den fysiska skolmiljön, bör lärare och skolhuvudmän ha beredskap att utreda och åtgärda nätkränkningar när skolan får kännedom om dem” skrev Kirsi Piispanen, förbundsjurist på Lärarförbundet, förra året.

Ta hjälp av varandra

Bris erfarenhet av vuxna som hör av sig till dem, framför allt föräldrar, är att de känner sig ensamma. Om deras barn är utsatt för kränkningar på nätet har de ofta dåligt samvete för att de kunde låta det hända. Samtidigt är de flesta öppna för att göra gemensam sak med skolan, och det går att göra på flera sätt.

Att få berätta om sin oro och dela sina tankar med andra vuxna som också undrar saker om barn och ungas liv på nätet, kan kännas skönt och avlastande. Kanske kan föräldrarna till eleverna i en och samma klass träffas och prata om vad de tycker är svårt och vad de tampas med? Det behöver absolut inte betyda att man lämnar ut sitt barn, men det kanske finns någon förälder som har lite bättre koll på hur det fungerar på nätet. Tillsammans kan man lära av varandra och tipsa och stötta varandra.

Många föräldrar går i sin egen lilla värld och försöker hålla uppe ett samlat yttre. Det kan göra att man tänker att man är ensam om sina problem, när det sällan är fallet. Alla barn och unga är på nätet i dag, vilket betyder att alla vuxna i barns närhet tvingas förhålla sig till det på ett eller annat sätt. Att som vuxen göra gemensam sak med andra vuxna är också ett sätt att visa intresse inför barnen, precis som att en förälder ringer och pratar med en annan förälder om det är någon som ska sova över. Då vet barnen att de vuxna bryr sig.

Öppna diskussioner – innan det har hänt

Hur man beter sig mot varandra i skolan inkluderar hur man beter sig mot varandra på nätet. Därför är det viktigt att hålla samtalet igång och på ett icke-dömande sätt även diskutera beteenden på nätet, utan att det har hänt något. Ett bra sätt är att låta eleverna diskutera med varandra under trygga former, med vuxna när varande. Tänker de att det är skillnad att säga något elakt till någon i klassrummet eller att göra det på nätet? Vad gör de om någon skriver något taskigt? Hur känns det? Hur mycket funderar de innan de lägger upp bilder, filmer och kommenterar på nätet? Vad tror de händer med det de lägger upp på nätet? Hur tycker de att samtalsklimatet är på nätet, skiljer det sig mot hur det låter i skolkorridoren? Varför då? Vad använder vi för språk när vi pratar med varandra på nätet?

När vi pratar om utsatthet på nätet ligger fokus av naturliga skäl framför allt på dem som utsätts. Men den som är utsatt kanske också utsätter andra, eller tvärtom, den som utsätter andra kanske själv också råkar illa ut. Att nå fram till dem som utsätter andra handlar om att få dem att förstå hur det känns att vara mottagare, att vara den som läser den elaka kommentaren eller ser den taskiga bilden. Hur skulle det kännas att befinna sig i den andra änden och få den där kommentaren som var så lätt att slänga iväg? För den som får reda på att någon är taskig mot någon annan på nätet handlar det också om att förklara att de lagar och regler som gäller ansikte mot ansikte även gäller online, det är inte mindre allvarligt att gå över gränsen på nätet.

tipsChecklista!

– Vad kan du som vuxen göra för att hjälpa den som utsatts för kränkningar på nätet?

  1. Om barnet vågar och vet vem det är som ligger bakom kränkningen kan hen ta kontakt med personen. Förklara hur det känns, be personen att sluta.
  2. Spara mejl, meddelanden, bilder eller filmer med kränkande innehåll. Vet barnet inte vem som har skickat dem så kan sajter, internetföretag och polisen ofta ändå ta reda på det.
  3. Man bör alltid anmäla hot och kränkningar till den hemsida där det förekommit.
  4. Har barnet råkat ut för något som du tror kan vara olagligt – polisanmäl.