Vad är brottsligt?

Att veta vad som gäller på nätet, rent juridiskt, är inte alltid helt lätt. Det som är självklart att det är brottsligt offline, kan av någon anledning kännas mindre allvarligt online. Huvudregeln när det kommer till juridik och nätet är dock att det som är olagligt offline också är det online. Den som tror att hen har utsatts för ett brott ska anmäla det till polisen. Mobbning, eller nätmobbning, är inte i sig ett brott, men mobbningen kan bestå av handlingar som är brott. I det här kapitlet ska vi gå igenom några av dem.

Skadeståndsansvar och straffansvar

Inom juridiken skiljer man på straffansvar och skadeståndsansvar. Straffansvar är en del av straffrätten och är statens utkrävande av ansvar för att man har brutit mot de handlingsregler som staten har satt upp, det vill säga våra lagar. Bara den som har fyllt 15 år är straffmyndig och kan dömas till straff som böter och fängelse.

Skadeståndsansvar är en del av civilrätten och är enskilda människors rätt att utkräva ansvar (skadestånd) för att någon har skadat dem. Och det kan man göra även om det inte blir någon straffrättslig process. I det numera välkända så kallade Instagrammålet dömdes en 15-åring och en 16-åring för grovt förtal till ungdomsvård respektive ungdomstjänst. Men de dömdes också till att betala skadestånd till ett stort antal målsägande. När en person som inte är myndig döms att betala skadestånd kan föräldrarna tvingas betala delar av skadeståndet. I Instagrammålet betydde det att föräldern till den ena flickan tvingades betala drygt 150 000 kronor.

Förtal

I lagboken beskrivs brottet förtal som ”Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter”17. Men vilken 10-åring förstår vad det betyder? Att förklara rättsliga regler för barn och unga kan vara lite knepigt. Ofta finns det undantag och komplicerande omständigheter som gör att det sällan är så enkelt som man skulle vilja. För att kunna lära barn och unga vad som är otillåtet kan man behöva kompromissa. Förtal skulle förenklat kunna beskrivas som att du inte får uttala dig om andra människor på ett sätt som får dem att i andras ögon framstå som mindre värda. Ska du förenkla ännu mer kan du säga att du inte får säga något som får andra att tycka illa om någon. Och det gäller även på nätet.

Förtal kan vara att skriva något på Facebook om en annan person som får denne att framstå som en sämre människa i omgivningens ögon. Det handlar alltså inte om hur den utsatte själv uppfattar det som sagts eller skrivits, utan om hur omgivningen uppfattar det. Det gäller även filmer och bilder. Ett vanligt förtalsbrott är att peka ut någon som brottslig. Att till exempel lägga upp en bild på någon på Instagram och skriva i bildtexten att personen har stulit något eller skadat någon annan. Däremot är det sällan förtal att bara skriva något taskigt. När det handlar om rena åsikter brukar yttrandefriheten väga tyngre, även om det som sagts i viss mån kan påverka omgivningens uppfattning av personen.

Att till exempel skriva på nätet att någon är ful bedöms sannolikt inte som förtal. Det är, som juridikprofessorn Mårten Schultz uttrycker det, viktigt att skilja på det som är olagligt och det som är otrevligt. Viktigt att komma ihåg är också att informationen som sprids inte nödvändigtvis behöver vara en lögn. Att skriva något som är sant, och som kan få omgivningen att nedvärdera personen, kan också vara förtal.

Det som är speciellt med nätet, till skillnad från om någon viskar något till någon utanför klassrummet, är att det som läggs upp på nätet kan spridas blixtsnabbt, till hur många som helst. Och det är när det sprids som det påverkar omgivningens omdömen. Det behöver därför inte vara den som skriver en nedvärderande kommentar som ställs till svars för förtal, utan den som har sett till så att kommentaren har nått många, många fler. I Instagrammålet, som fick stor uppmärksamhet vintern 2013, handlade det om ett Instagramkonto där andra hade skickat in de kränkande bilderna som postades, men det var de som var ansvariga för kontot som spred bilderna som dömdes för förtal.

Straffet för förtal är fängelse eller böter. Det kan också utdömas skadestånd, även om gärningsmannen är under 15 år. När ett barn döms att betala skadestånd kan föräldrarna bli skyldiga att betala delar av skadeståndet, normalt omkring 8 000 kronor per skadehändelse.

Förolämpning

Om någon skriver något elakt i ett meddelande till någon och bara mottagaren ser det, kan det inte vara förtal, eftersom det inte sprids till flera personer. Om meddelandet däremot syftade till att såra mottagarens självkänsla, kan det vara en förolämpning. Och det är också ett brott.

En elev skriver något elakt i ett meddelande på nätet till en annan elev. För att det ska vara en förolämpning i lagens mening krävs det att den som skrev det förstod att det skulle såra personen som fick det, men valde att skicka det ändå. Det krävs alltså uppsåt. En förolämpning behöver inte vara text, det kan också vara hånfulla och taskiga bilder eller filmer. Det avgörande är att det finns ett uppsåt och att förolämpningen har riktats direkt till den person som det handlar om. Om Samira säger något taskigt om Alice till sin vän Sasha kan inte Samira anklagas för förolämpning eftersom hon inte har sagt det direkt till Alice.

Om en förolämpning handlar om en persons ras, religion, könsidentitet eller sexuella läggning kan det klassas som ett hatbrott och det är något som domstolen ser extra allvarligt på.

Straffet för att förolämpa någon är normalt böter (för att bli dömd måste du vara straffmyndig, det vill säga ha fyllt 15 år), men kan i undantagsfall bli fängelse i upp till sex månader. Om förolämpningen är en allvarlig kränkning av den personliga integriteten kan förövaren också tvingas betala skadestånd.

Checklista! – det här kan vuxna hjälpa barn och unga med om de tror att de har utsatts för brott på nätet

  1. Försök att identifiera vad det är barnet har utsatts för. Har hen blivit hotad? Har hen blivit baktalad? Har någon kränkt barnets sexuella integritet?
  2. Om barnet har hotats, förföljts eller utsatts för särskilt allvarliga kränkningar ska du alltid anmäla det till polisen.
  3. Dokumentera vad som har hänt, till exempel genom att ta skärmdumpar. Be någon annan verifiera att det inte är manipulerat med Photoshop.
  4. Om barnet har utsatts för en kränkning som berättigar till skadestånd kan du börja med att skicka ett kravbrev. Det kan du göra själv, utan en jurist. Information om vad som bör stå i brevet finns på nätet. Skadeståndet för en kränkning ligger normalt på 5 000 kronor.
  5. Om du vill utkräva civilrättsligt ansvar kan du antingen kontakta en jurist eller ansöka om stämning själv via www.domstol.se

Olaga hot

Ibland kan klimatet på nätet vara rätt hårt och det händer att barn och unga hotar varandra, i sociala medier, spel och i chattrum, både genom text och bilder. En del av de hoten är brottsliga och kalllas med juridiska termer för olaga hot. För att ett hot på nätet ska vara straffbart krävs för det första att det är hot om ett annat brott. Det är till exempel inte okej att skriva att man ska misshandla någon, eftersom misshandel är ett brott.

Det är däremot inte olaga hot att skriva ”Om du inte hjälper mig berättar jag för dina föräldrar att du ljög om vad du gjorde förra helgen”, eftersom det inte är ett brott att berätta för någons föräldrar att hen har ljugit. För det andra krävs det att hotet är tillräckligt för att framkalla rädsla för liv, hälsa eller egendom hos den hotade personen. Den hotade personen behöver inte bli rädd, men hotet måste vara formulerat på ett sätt som gör att personen i normala fall borde bli rädd. Domstolen utgår ifrån hur den hotade personen har upplevt hotet eller borde ha upplevt hotet, inte om den som hotar faktiskt har tänkt göra verklighet av hotet.

Den som döms för olaga hot kan antingen få böter eller fängelse. Hen kan också behöva betala skadestånd om hotet är en allvarlig kränkning av den personliga integriteten.

Ofredande

Ofredande är ett så kallat fridsbrott. Ett fridsbrott inkräktar på en människas rätt att få vara i fred och känna sig trygg. Förenklat kan man säga att ofreda betyder att allvarligt störa någon. Att vara utsatt på nätet kan innebära att man är utsatt för ofredande. Till exempel om det är någon som skickar väldigt stora mängder meddelanden till någon, trots att personen har sagt att hen inte vill bli kontaktad. Precis som med förolämpningar krävs det att det finns ett uppsåt.

Personen som skickar meddelanden måste förstå att det kan uppfattas som störande för mottagaren, men fortsätter ändå att skicka. Det kan till exempel handla om att en person som gång på gång skickar meddelande till någon på nätet, trots att mottagaren redan efter det första meddelandet har sagt ifrån. För att det ska räknas som ofredande behöver inte meddelandena vara kränkande, det räcker med att de är otrevliga. Detsamma gäller såklart för bilder och filmer. Men ju mindre kränkande något är, desto högre krav ställs det på upprepning för att det ska klassas som ofredande.

Straffet för ofredande är böter eller fängelse i högst ett år. Den som utsatts för ofredande kan också beviljas skadestånd.

Sexuellt ofredande

De flesta unga, framför allt tonåringar, är nyfikna på sex. De är i en period när de utforskar sin sexualitet, både offline och online, och det händer att de tänjer på sina egna och andras gränser. När någon utsätts för en sexuell handling mot sin vilja, eller får sin sexuella integritet kränkt, kan det vara tal om sexuellt ofredande. Den som är under 15 år anses inte kunna ge samtycke till sexuella handlingar och då är offrets inställning till det som har hänt ur ett juridiskt perspektiv irrelevant.

Att kränka någons sexuella integritet på nätet kan till exempel handla om att skriva ett inlägg på ett socialt forum, skicka ett meddelande eller skriva i en chatt. 2012 dömdes en pojke, över 18 år gammal, för sexuellt ofredande efter att ha skrivit på en 13-årig flickas Facebook att han tyckte att hon var het och att han ville ”tränga in i henne och knulla henne”18. Att hetsa någon att skicka avklädda bilder på sig själv, via sms eller via nätet, kan också vara sexuellt ofredande.

Straffet för sexuellt ofredande är böter eller fängelse i högst två år. Den som utsatts för sexuellt ofredande kan också beviljas skadestånd.

Tilltron till rättssystemet

Tilltron till rättssystemet när det handlar om brott på nätet är lågt. I en undersökning gjord vid Lunds universitet uppgav hela 80 procent av de tillfrågade (16–40 år) att de inte trodde att rättsväsendet alls, eller i begränsad grad, skulle kunna ta tillvara deras intressen som brottsoffer (källa: Nätkränkningar – En studie av svenska ungdomars normer och beteenden. 2014:37). 4 av 5 trodde alltså inte att de skulle kunna få hjälp av rättssystemet om de utsattes för brott på nätet. Konsekvenserna, menar juridikprofessor Mårten Schultz, kan bli att människor varken avhåller sig från brott eller tar tillvara sina rättigheter. Till viss del är misstron berättigad. Väldigt många upplever att de har blivit kränkta på nätet, men väldigt få av dem får upprättelse i en domstol. Däremot är det fortfarande väldigt viktigt att göra en polisanmälan om man tror att man har blivit utsatt för brott, om inte annat för brottsstatistikens skull.

I maj 2014 beslutade regeringen att tillsätta en utredning för att se över lagarna om förtal, hot och ofredande på nätet. Utredaren ska presentera sina förslag 31 januari 2016.

Läs mer!

  1. Rapporten ”Hat på nätet. Vad får du inte skriva på internet?” utgiven av Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor (tidigare Ungdomsstyrelsen) 2014.
  2. No Hate-poddens serie om juridiken på nätet (9 avsnitt) ledd av Mårten Schultz och Tove Lindgren. I samarbete med Statens Medieråd.
  3. krankt.se – Datainspektionens hemsida som är till för dig som känner att du har blivit oschysst behandlad på nätet. Här får du råd om vad du kan göra för att lösa problemet.