Dina rättigheter och skyldigheter som konsument

Som konsument är du ofta mycket väl skyddad mot dåliga produkter, oseriösa företag och bedragare. Samtidigt måste du ofta känna till dina rättigheter för att kunna utnyttja dem och ge mindre kunniga företag svar på tal.

I det här kapitlet går vi igenom de lagar som finns och vad som gäller när du handlar från företag och privatpersoner. Vi tar också upp vilka rättigheter och skyldigheter du har om du blir lurad av bedragare.

6. 1 Lagar och regler

Det finns en rad lagar som reglerar hur det ska gå till när du handlar från företag eller privatpersoner. Det finns också praxis – hur lagarna ska tolkas – från domstolar och Allmänna reklamationsnämnden. Här försöker vi reda ut vad som gäller i olika situationer som du kan hamna i.

6.1.1 Vad är en konsument

Dina rättigheter varierar beroende på om du köper något i egenskap av privatperson, konsument, eller som näringsidkare, det vill säga företagare. Som konsument är du både bättre skyddad av lagar och kan få gratis hjälp av samhället. Som företagare förväntas du klara av allt själv.

En konsument definieras som ”en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller utanför en näringsverksamhet”.

Med det menas att du måste vara en privatperson som köper något för enskilt bruk. Handlar du något åt en förening eller ett företag är du inte konsument. Det väsentliga är ditt syfte. Tror du att du är en konsument när du ingår avtalet så är du det i regel också, även om du har en enskild firma och är näringsidkare på papperet.

6.1.2 Avtal och avtalslagen

När du köper något ingår du ett avtal. Säljaren lovar att leverera en viss vara, och du lovar att betala för den. Avtalslagen reglerar hur och när man kan ingå avtal, och lagen gäller både om du är konsument och om du är företagare.

Avtal är lika bindande oavsett om de ingås muntligt eller skriftligt, genom ett handslag, i en butiks kassa eller på avstånd, till exempel över telefon eller internet. Vid muntliga avtal över telefon brukar säljaren spela in en del av samtalet som bevis på vad ni har kommit överens om.

6.1.3 Så ingår du ett avtal

För att ett avtal ska komma till ska det finnas ett korrekt och tydligt anbud – ett erbjudande – riktat till en bestämd motpart – dig – som du accepterar i sin helhet. Säger du ”ja, men jag vill ha det här också” som svar har du inte tackat ja, utan i stället kommit med ett motbud, som säljaren i sin tur kan neka eller acceptera.

Det får inte förekomma några oklarheter om vad som har avtalats, men om motparten i avtalet har en bilaga med finstilta villkor är du i regel bunden av dem även om du inte läst igenom dem. De måste dock ha varit tillgängliga för dig före köpet.

Villkor får inte ändras i efterhand utan att båda parter går med på det. Som exempel får ett företag inte lägga på en fakturaavgift om det inte står i avtalet.

6.1.4 Vem kan ingå avtal

Du måste vara myndig, över 18 år, för att få ingå ett avtal. Omyndiga kan bara ingå avtal med förmyndarens (normalt föräldrarnas) samtycke. Ålder och eventuellt samtycke är upp till motparten att kontrollera, då avtal som ingåtts utan föräldrarnas medgivande kan ogiltigförklaras.

18-årsgränsen gäller dock inte den som har ett eget hushåll och handlar till det. Från 16 års ålder har man rätt att handla för pengar man tjänat själv. I båda fallen måste köpen ske ”kontant” och högst för 1 000 kronor. Kreditavtal (alltså att köpa något på avbetalning) är inte tillåtna i det fallet.

Ett avtal som en person med neuropsykiatrisk eller kognitiv funktionsnedsättning ingått kan i vissa fall ogiltigförklaras i efterhand, om nedsättningen kan visas med ett läkarintyg.

6.1.5 Negativ avtalsbindning

Att hävda att du ingått ett avtal trots att du inte tackat ja är inte tillåtet. Det kallas negativ avtalsbindning, och är trots det ett vanligt klagomål i anmälningar till Konsumentverket. Hävdar någon att du gjort en beställning som du inte känner igen, kontakta dem (helst via mejl) och be dem bevisa detta.

6.1.6 Lurats att ingå avtal

Det är inte tillåtet att vilseleda dig så att du ingår ett avtal du annars inte skulle ha gjort. Motparten får inte undanhålla väsentliga saker och givetvis inte påstå saker som inte är sanna. I så fall kan avtalet helt eller delvis ogiltigförklaras, det vill säga inte längre gälla. Ett företag får inte heller ha avtalsvillkor som strider mot de konsumentskyddande lagarna. I de fallen ska det felaktiga avtalsvillkoret helt enkelt bortses från.

6.2 När du köper saker från företag

När du i egenskap av konsument handlar varor (lösa saker) av ett företag gäller först och främst Konsumentköplagen. Lagen är tvingande, – villkoren i den måste följas och går inte att avtala bort så att du får sämre villkor än de som står i lagen. Handlar du över internet eller via telefon gäller också Distansavtalslagen. Marknadsföringslagen reglerar vad företag får påstå om varan eller tjänstens egenskaper.

6.2.1 Vilket pris ska du betala

Priset som ett företag uppger till konsument ska alltid vara inklusive moms. Någon reglering av hur mycket saker får kosta finns inte, utan det är upp till dig att acceptera det pris som säljaren satt om du tycker att det är rimligt. De priser som uppges i reklam och marknadsföring är normalt inte bindande för säljaren, eftersom reklamen riktar sig till en vidare grupp och inte bara till dig. Ett bindande avtal om köp träffas först i kassan. Däremot kan du ha rätt till ersättning, exempelvis för resa om marknadsföringen varit felaktig och du i onödan har åkt till en butik. Ett ingånget avtal om ett köp kan dessutom hävas om priset blivit fel, och du som köpare förstått eller borde ha förstått att priset var för lågt.

6.2.2 Så kan du ångra ett köp

Har du beställt en vara på distans, det vill säga över telefon, internet, eller av en säljare som befinner sig utanför sitt ordinarie försäljningsställe, som gatusäljare, har du enligt Distansavtalslagen 14 dagars ångerrätt från det att du fått varan. Det gäller även om du sedan hämtar varan i en butik. Gäller det köp av en tjänst har du 14 dagars ångerrätt från det att avtalet ingicks. För att ångerrätten ska börja löpa gäller dock att du har fått korrekt information om den, annars förlängs den i upp till ett år.

Vid telefonförsäljning räcker det med att du har fått informationen muntligt, men den ska vara klar och tydlig och anpassad till mottagaren. En skriftlig bekräftelse med bland annat information om ångerrätten ska också skickas ut, och måste komma fram senast sista dagen av de 14 dagarna.
När du ingår ett avtal på en webbplats måste du uttryckligen ha tagit på dig ett betalningsansvar, annars är du inte skyldig att betala. Det innebär exempelvis att en beställ-knapp ska heta ”köp nu” eller ”betala nu”, men inte bara ”bekräfta, ”betala” eller liknande.

Det är du själv som får stå för returfrakt om du ångrar dig vid köp av en vara, men bara om företaget informerat om detta innan köpet. Företaget har rätt till ersättning för den eventuella värdeminskning som skett när du har hanterat varan mer än nödvändigt för att undersöka dess egenskaper eller funktion. Men, rätten till ersättning gäller bara om företaget vid köpet korrekt har informerat om villkoren för ångerrätten.

Praxis på hur stort värdeminskningsavdraget får vara saknas nästan helt i skrivande stund. I EU-direktivet som ligger till grund för den svenska lagen framhålls att en konsument endast bör få hantera och undersöka en vara på motsvarande sätt som i en butik. I en icke bindande vägledning från EU-kommissionen tas exemplen att få prova plagg och testa ljud och bild vid köp av TV- och videoutrustning upp, men utan att få ta bort tillverkarens lappar. Observera att detta normalt sett ger dig rätt att bryta en förpackning utan att avdrag får göras. Konsumenten får däremot inte testa hushållsartiklar genom att använda dem, eller konfigurera programvara i en dator, enligt vägledningen. I ett fall som hunnit avgöras i ARN ansågs en konsument som använt ett par skor över en helg och sedan ville ångra sig bara ha rätt till 50 procent av nypriset.

Viktigt! Det här ska du få reda på om ångerrätten!

Du ska innan köpet få följande information: a) om och under vilka förutsättningar det finns en ångerrätt, b) om tidsfristen och om övriga villkor för ångerrätten, c) om hur ångerrätten utövas, d) att det finns ett standardformulär för utövande av ångerrätten och hur du kan ta del av den. Efter köpet ska informationen också lämnas i varaktig form, det vill säga skriftligt.

Saknas någon av punkterna a–d förlängs ångerfristen till ett år, annars är ångerfristen 14 dagar från det att du ingick avtal om en tjänst, eller från det att du mottog en vara. Du är inte skyldig att betala returporto vid ånger om du inte upplysts om kostnaden tidigare.

Du ska också få information om att du e) är skyldig att ersätta företaget för en proportionell andel av det avtalade priset för en tjänst som delvis utförts innan du utövar ånger­rätten. Har du inte fått den informationen behöver du inte betala, i stället har du rätt att få tillbaka pengarna som du har betalat för tjänsten.

Ångerrätten gäller inte för en tjänst som har fullgjorts, om du gått med på att tjänsten börjar utföras och att det inte finns någon ångerrätt när tjänsten fullgjorts – det vill säga levererats till fullo – under ångerrättsperioden.

Har du handlat i en vanlig butik har du ingen lagstadgad ångerrätt. Ett undantag är om du personligen blivit inlockad i butiken av en säljare som befann sig utanför lokalen. Många butiker erbjuder i stället öppet köp eller bytesrätt. Villkoren för detta är upp till varje butik, så försäkra dig om vad som gäller innan du handlar. Ett vanligt trick är att sälj­aren bryter förpackningen i butiken, samtidigt som öppet köp bara gäller vid obruten förpackning.

Du har alltid rätt att avbeställa en vara innan den har levererats, men säljaren får då ta betalt för de kostnader denne haft, som transport eller kreditupplysning, eller övriga (skäliga) förluster för att affären inte blivit av. Har du betalat handpenning får säljaren behålla den, men bara om ni kommit överens om det i avtalet.

6.2.3 När ska du få varan

När du köper en vara ska den överlämnas utan dröjsmål, eller inom 30 dagar om ni inte kommit överens om något annat.

6.2.4 Om du inte får varan

Får du inte varan i tid bör du kontakta säljaren och komma överens om en ny, skälig leveranstid. Kommer varan ändå inte har du rätt att häva avtalet, det vill säga att få pengarna tillbaka.

6.2.5 Om du får en felaktig vara

Du ska få den vara ni har avtalat om och ingen annan, och den ska dessutom ha en bruksanvisning som bara i undantagsfall får vara på något annat språk än svenska. Saknas denna, eller om varan inte stämmer överens med hur den beskrivits i exempelvis reklam, eller är skadad, ska du få köpet hävt eller varan utbytt. Samma sak gäller om säljaren lovat att varan har vissa egenskaper – exempelvis är vattentät – och sedan inte visar sig vara det. De egenskaper säljaren inte uttryckligen lovat är du dock skyldig att ta reda på själv. Är ­varan farlig för liv eller hälsa betraktas den också som felaktig, och du ska få en felfri eller pengarna tillbaka.

6.2.6 Om det blir fel på varan

Enligt Konsumentköplagen har du tre år, från det att du tagit emot varan, på dig att reklamera ursprungliga fel. Med det menas att felet ska ha funnits från början, även om det inte visat sig förrän senare. Uppstår felet inom sex månader från köpet är det säljaren som ska bevisa att det inte var fel på varan från början. Efter den perioden är det du som ska göra det troligt att felet var ursprungligt. Du måste reklamera inom skälig tid från det att du upptäckt felet. Har du ­reklamerat inom två månader anses du alltid ha gjort det i rätt tid.

Varan du köpt kan också ha en garanti, som är ett frivilligt åtagande från tillverkaren att varan ska fungera under en viss tidsperiod. Under hela garantitiden är det säljaren som har bevisbördan för huruvida felet är ursprungligt eller inte.

6.2.7 Så reklamerar du

Att reklamera betyder att du helt enkelt förklarar för säljaren att du inte är nöjd med varan och varför. Även om du kan reklamera ­muntligt så är det bäst att göra det skriftligt, så vet du vad du har sagt och när.

6.2.8 Till vem ska du reklamera

Det är alltid den som sålt varan du ska reklamera till. En butik som säljer en mobiltelefon har inte rätt att kräva att du ska kontakta ett annat företag för att reklamera, även om just det är vanligt förekommande. För att kunna reklamera måste du visa att varan är köpt hos säljaren. Ett kvitto är bäst, men ett kontoutdrag där det framgår att du har betalat varans pris kan också räcka som bevis.

6.2.9 Nekad reklamation

Har du själv genom onormal användning orsakat att varan skadats behöver inte säljaren ta ansvar för felet. Du är skyldig att följa bruksanvisning och instruktioner, och kan exempelvis inte klaga på läckande skor eller fuktskadad mobil om du inte skyddat dem enligt anvisningarna. Samtidigt måste säljaren dokumentera skadan och inte bara påstå att det är så. Du har som kund rätt att kräva exakt dokumentation på vad som skett vid reparationstillfället. Observera att även om en säljare menar att felet inte går på en eventuell garanti så har du ändå rätt att reklamera enligt konsumentköplagen.

6.2.10 Rätt att kräva en ny vara

Har en vara gått sönder, eller inte fungerar som den ska, har du rätt att få den utbytt eller reparerad utan kostnad. Du har rätt att kräva att få varan utbytt direkt, men om det innebär oskäliga kostnader för säljaren så får denne reparera i stället. I praktiken innebär det att du i regel måste acceptera reparationsförsöket.

6.2.11 Så länge får varan repareras

Ska varan repareras har säljaren i regel två försök på sig att reparera samma fel, återkommer det en tredje gång har du rätt att få en ny vara eller häva köpet om felet är av väsentlig betydelse. Reparationen ska ske inom skälig tid, i regel ett par dagar. För tekniskt komplicerade produkter, som mobiltelefoner eller datorer, är dock praxis upp till tre veckor. Kan säljaren erbjuda en ersättningsvara, till exempel en lånemobil, kan längre tid vara acceptabel.

6.2.12 Prisavdrag på skadad vara

Du har rätt att få prisavdrag motsvarande skillnaden mellan en felfri vara och den felaktiga varan om du vill behålla den i det befintliga skicket. Det kan vara vettigt om det bara rör sig om saker som skönhetsfel. Du kan också få ersättning för att själv rätta till felet.

6.2.13 När får du häva köpet

Du kan häva ett köp, det vill säga lämna tillbaka varan och få pengarna åter, vid väsentliga fel. Det gäller om varan är försenad, och ni kommit överens om en ny skälig tidsfrist som ändå inte hålls. Du kan också häva köpet om säljaren inte lyckats reparera ett fel efter två försök. Du ska få ränta på pengarna och ersättning för dina utlägg. Samtidigt har säljaren rätt att ta betalt för den tid varan varit till nytta för dig, även om det brukar kunna kvittas mot ränteersättningen.

6.2.14 Ersättning för merkostnader

Det ska inte bli dyrare för dig för att du fått en felaktig vara. Därför ska säljaren stå för alla de kostnader som krävs för att avhjälpa felet. Du har också rätt att få utgifter som resor, porto och telefonsamtal ersatta, men också förlorad inkomst om du tvingats ta ledigt och fått löneavdrag. Du har också rätt till skadestånd om den felaktiga varan har skadat andra av dina saker. Du kan däremot inte få ersättning för sådant som irritation och obehag (så kallad ideell skada), och måste kunna visa dina faktiska kostnader genom intyg, kvitton och liknande.

6.2.15 Täckningsköp

Om du ingår ett avtal om köp, och säljaren inte kan leverera varan, har du rätt att köpa varan av någon annan och om varan är dyrare kräva ersättning för mellanskillnaden i pris. Det kallas för täckningsköp. Samma sak gäller om köpet hävs på grund av en felaktig vara.

6.2.16 Skyldighet att upplysa om tvistlösning

Sedan 1 januari 2016 är e-handelsföretag inom EU tvungna att på sin webbplats upplysa konsumenter om de alternativa tvistlösnings­förfaranden som finns. För tvister inom Sverige handlar det om
Allmänna reklamationsnämnden, ARN. Gränsöverskridande tvister ska anmälas via EU-kommissionens plattform på ec.europa.eu/odr. Mer information om vad som gäller finns på konsumenteuropa.se.

6.3 När du köper från privatpersoner

När du köper från, eller säljer en vara till en privatperson gäller i stället Köplagen. Samma lag gäller mellan två företag. Villkoren i Köplagen går, till skillnad från Konsumentköplagen, att avtala bort och blir det en tvist får du som konsument inte heller någon hjälp av exempelvis konsumentvägledare.

6.3.1 När kan du ångra ett köp

I köplagen finns ingen ångerrätt, så om du vill kunna ångra köpet och få pengarna tillbaka måste du komma överens om det med sälj­aren i förväg. Observera att när du är säljare får du inte heller ångra dig och vägra sälja varan om ni har avtalat om ett köp.

6.3.2 När ska du få varan eller pengarna

Om ni inte har kommit överens om en tidpunkt ska varan levereras inom skälig tid från det att ni ingick avtalet. Säljaren har dock ingen skyldighet att lämna varan innan du som köpare har betalat. Får du varan för sent eller inte alls kan du kräva att få den, eller häva köpet. Är du säljare kan du på samma sätt kräva att få betalningen eller häva köpet. Har sen leverans eller betalning lett till att du, som köp­are eller säljare, drabbats av kostnader kan du ha rätt till ersättning för dessa.

Både köpare och säljare har så kallad vårdplikt, vilket betyder att de är skyldiga att ta hand om en vara, även om en försening skett.

6.3.3 Om det är fel på varan

Det är vanligt att en säljare friskriver sig från ansvar att en begagnad vara fungerar felfritt, som att den säljs i ”befintligt skick”. Men stämmer inte varan överens med säljarens beskrivning, eller om säljaren låtit bli att upplysa dig om eventuella kända brister i varan, har du trots en eventuell friskrivning ändå rätt att reklamera. Detsamma gäller om varan är i mycket sämre skick än du kunnat ana, exempelvis utifrån priset.

6.3.4 Så reklamerar du

Du reklamerar på samma sätt som du gör mot företag, det vill säga kontaktar säljaren och berättar vad som är fel. Det måste du göra inom skälig tid från det att du upptäckt, eller borde ha upptäckt ­felet. Möjligheten att reklamera försvinner två år efter du fått varan.

6.3.5 Kan säljaren neka reklamationen

Du får inte klaga på fel du antas ha känt till vid köpet. Har du under­sökt varan, eller trots uppmaning från säljaren struntat i att undersöka den, får du inte heller hänvisa till fel du borde ha märkt vid undersökningen.

När du har tagit emot varan övergår risken för att den försämras på dig. Samtidigt ansvarar säljaren för fel som funnits vid överlämnandet av varan. Det är dock du som köpare som måste visa, eller åtminstone göra det övervägande sannolikt, att felet fanns redan vid överlämnandet. Annars kan säljaren neka. Kommer ni inte överens är den enda möjligheten att låta en domstol avgöra vem som har rätt.

6.3.6 Vad kan du kräva i reklamationen

Är det fel på varan kan du kräva att säljaren åtgärdar felet eller levererar en likvärdig vara. Kan säljaren inte göra det inom skälig tid kan du i stället kräva prisavdrag eller, om felet har stor betydelse för dig, att köpet hävs.

Du kan också ha rätt till ersättning för kostnader som du fått på grund av den felaktiga varan.

6.3.7 Köp av stöldgods och god tro

Köper du något som visar sig vara stulet är du tvungen att lämna tillbaka varan till den ursprunglige ägaren, utan ersättning. Tidigare fanns en lag om förvärv i ”god tro”, men den ändrades 2003. Som köpare har du dock rätt att kräva tillbaka köpesumman av säljaren.

Borde du ha misstänkt att varan var stulen kan du själv dessutom åtalas för häleri. I ett uppmärksammat fall 2012 dömdes fyra kvinnor som köpt barnkläder och leksaker billigt på Tradera till dagsböter. Varorna var stulna, och kvinnorna, som handlat för tiotusentals kronor av säljaren under ett år, borde ha förstått att man inte kan köpa nya saker till en tredjedel av priset, enligt domen i hovrätten. Det är alltså en god idé ifrågasätta alltför låga priser och exempelvis be säljaren visa ett kvitto på varan.

6.4 Kontokort och nätbanker

Att betala med ett kontokort är ett bekvämt sätt att näthandla, liksom att sköta bankärendena på internet. Men vad händer om dina uppgifter hamnar i orätta händer och du blir av med pengar?
Lagen om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument reglerar vad som händer om det sker så kallade obehöriga uttag. ­Lagen gäller kontokort och om det sker bedrägerier med exempelvis din bankdosa eller ditt bank-id.

Har du blivit av med ditt kort och förlustanmält det blir du aldrig skyldig att betala de transaktioner som skett efter det. Huvudregeln är dessutom att banken ersätter dig helt och hållet för de pengar som försvunnit även innan. Har uttag gjorts med din kod finns dock en självrisk på 1 200 kronor, men inte om kortet skimmats (det vill säga fått uppgifterna på magnetremsan kopierade).

Har du varit ”grovt oaktsam” får du stå för uttag upp till 12 000 kronor. Det gäller om du inte har skyddat din kod, följt villkoren hur kortet ska förvaras och användas, eller spärrat kortet i tid efter att du upptäckt att det försvunnit eller utnyttjats. Exempel på det är om du lämnat ditt kort i bilen, på hotellrummet eller förvarat kod och kort tillsammans. Det är också grovt oaktsamt om du luras till en falsk banksida genom ett phishingmejl och där ger ut inloggningsuppgifterna – du borde ha vetat bättre.

Har du ansetts vara ”särskilt klandervärd” får du stå för alla uttag som gjorts. För kort är det till exempel att lämna kortet obevakat i ett olåst omklädningsrum eller i en restauranggarderob. Att lämna ut inloggningsuppgifter till din nätbank, exempelvis genom Facebook­bedrägeri (se avsnitt 3.1.5), innebär också att du får ta hela förlusten själv. Det beror på att banken i sina villkor är tydlig med att koder från en bankdosa är personliga och inte får lämnas ut.

Det finns ett enda fall hos ARN där en konsument gått skadeslös efter en misstänkt trojan. I det fallet hävdade banken att konsumenten varit oaktsam genom att lämna ut sitt Verified by VISA-lösenord i ett phishingmejl eller att hennes dator varit drabbad av en trojan. ARN menar dock att konsumenten visat normal aktsamhet genom att ha antivirusprogram och brandvägg.

Hos Swedbank säger man att man gör en grundlig undersökning av varje fall, och rör det sig om trojaner har man i de flesta fall ersatt kunden fullt ut. Däremot är ett krav att kunden ska ha antivirus­program och brandvägg, om denne inte har haft något skydd alls kan det bli svårt att få ersättning.

6.4.1 Konsumentkreditlagen

Har du ett kort där du handlar på kredit, det vill säga där pengarna inte dras direkt från ditt bankkonto, kan du enligt konsument­kreditlagen rikta samma krav mot kreditgivaren som mot säljaren. Det innebär till exempel att om du beställer och betalar en vara du inte får kan du kräva tillbaka pengarna från kortutgivaren. Är du orolig för att säljaren inte är att lita på, eller att ett flygbolag kommer gå i konkurs innan du hinner resa, är det därför en god idé att betala med ett betal- eller kreditkort. Samma regler gäller även om du betalat med ett bankkort, men vid köpet utnyttjat en kontokredit. Kontakta kortutgivaren om hur du går tillväga.

Tips! Pruta!

Ett kreditkort kan även användas för att förhandla ned priset på en dyrare vara eller få saker på köpet. Orsaken är att kortutgivaren, för att täcka risken med ­kreditköpet, tar ut en avgift på någon eller några ­procent på köpesumman av butiken. Det är därför ­vissa kortutgivare kan ge dig återbäring på dina köp – det är i själva verket den du köper av som står för kostnaden. Betalar du kontant eller med ett vanligt ­debetkort (bankkort) blir det billigare för butiken.

6.4.2 Kortreklamation

Om det sker obehöriga köp med ditt kort, du blir dubbeldebiterad eller liknande, så ska du lämna in en kortreklamation till kortut­givaren för att få tillbaka pengarna. Men, du kan också lämna in en kortreklamation om du inte fått varan eller lurats in i en abonnemangsfälla (se avsnitt 2.1.3) – även om du betalat med ett vanligt bankkort. Både Visa och Mastercard har tvistlösningsorgan där du kan få hjälp av att få tillbaka pengarna från säljarens konto, en så kallad chargeback. För att du ska få hjälp måste du först ha försökt lösa problemet själv, skriftligen, med säljaren. Vägrar denne fyller du i kortreklamationsblanketten från din bank/kortutgivare och skickar med all dokumentation kring köpet som du sparat och visar att du själv har försökt lösa problemet.

Det kan vara en god idé att ta hjälp av en konsumentvägledare, eller om motparten finns utomlands inom EU/EES, av Konsument Europa, för att få en så korrekt ansökan som möjligt. Konsument Europa har i flera fall hjälpt konsumenter som lurats av timeshare-­bolag på semestern att få tillbaka pengarna. Exempel på återbetalning vid en abonnemangsfälla saknas och att bevisa att man vilseletts när man lämnat ut kortuppgifterna kan vara svårt. Fråga Konsument Europa eller konsumentwebbplatsen Knyt.se om de har skärmdumpar på vilseledande sidor som de har stött på.

6.5 Om du inte betalar

Många är rädda för konsekvenserna om de inte betalar en faktura, även om de inte har beställt något eller känner att de lurats att ingå avtalet. Här nedan går vi igenom processen, och berättar hur du ska agera. Sanningen är att du inte behöver vara särskilt rädd.

6.5.1 Att bestrida en felaktig faktura

Om du får en faktura, ett krav, på något som inte stämmer överens med det du beställde, något du inte beställt eller på något sätt lurats att beställa, så ska du inte betala. Kontakta i stället företaget som skickat kravet och förklara klart och tydligt att du inte tänker betala, varför, och vad du vill att företaget ska göra, till exempel att stryka kravet. Gör detta skriftligt, via mejl, så att du har bevis på både vad du skrivit och när du skickat det. Tänk på att ta med uppgifter som faktura- och kundnummer, så att företaget kan se vad bestridandet gäller.

Får du en vara som du inte beställt har du ingen skyldighet att skicka tillbaka den på egen bekostnad. Vill företaget ha tillbaka varan får de antingen skicka dig returporto, eller hämta varan själva. Generellt gäller att den som mottar en vara som inte beställts kan slänga varan eller behålla den. Det kan dock finnas anledning till ­försiktighet, särskilt om det rör sig om en vara av högre värde, eftersom det kan ses som om du accepterar köpet om du börjar använda den.

Ett företag måste kunna bevisa att det finns ett giltigt avtal, en ­beställning, mellan dem och dig.

6.5.2 Påminnelser och inkasso

Ett företag som anser att du är skyldig dem pengar kan skicka en påminnelse. De har då rätt att ta ut en påminnelseavgift på som mest 60 kronor, men bara om ni kommit överens om det i köpe­avtalet.

Så agerar ett oseriöst företag

Seriösa företag skickar sällan ut påminnelse ­efter påminnelse, utan vänder sig i stället till Krono­fogden vid utebliven betalning. Ett oseriöst företag med en tveksam fordran vill, eller vågar, sällan vända sig till Kronofogden, utan föredrar att skicka hotfulla meddelanden.

Företaget kan också skicka ett, ofta hotfullt utformat, inkassokrav. Vanligast är att ett utomstående inkassobolag anlitas, men ett inkasso­krav kan även skickas från fordringsägaren. Till inkasso­kravet får läggas en inkassoavgift på högst 180 kronor och ränta på det obetalda beloppet.

Ett inkassobolag är som en fastbunden hund. Det kan skälla och se hotfullt ut, men det är också allt bolaget kan göra. Ett inkassobolag kan aldrig ge dig en betalningsanmärkning, inte ens om du struntar i att bestrida, invända mot, kravet.

Givetvis ska du bestrida när du få ett felaktigt grundat inkasso­krav. Har du redan bestridit kan du kopiera det meddelandet. Dubbel­kolla bara så att du inte missat något.

Inkassobolaget är skyldigt att följa inkassolagen, som innehåller tydliga regler för hur de får agera. Bolaget ska driva verksamheten på ett sakkunnigt och omdömesgillt sätt. Ett krav får inte skickas om det är sannolikt att fordran inte är lagligen grundad eller framstår som obefogad, till exempel om avtalet kommit till genom tvång eller svek. Sanningen är dock att många inkassobolag inte undersöker om kravet är korrekt förrän du bestrider det.

Har du bestridit på ett klart och tydligt sätt får inkassobolaget varken hota att skicka ärendet vidare till Kronofogden eller faktiskt göra det. I stället måste de lämna tillbaka ärendet till sin kund.

Ett inkassobolag som tar över andras fordringar måste vara godkänt av Integritetsskyddsmyndigheten, och det är också dit du kan anmäla bolag som missköter sig.

6.5.3 Kronofogden och betalningsanmärkning

Många betalar av okunskap en skuld i panik så fort ordet Krono­fogden nämns, även om de tycker kravet är felaktigt. Läs detta kapitel noga – det är det absolut viktigaste i den här guiden!

Vi tar det från början. Betalar du inte ett krav kan den som skickat det, fordringsägaren, vända sig till Kronofogdemyndigheten och be om hjälp. Det går till så att fordringsägaren fyller i en blankett, en så kallad ansökan om betalningsföreläggande, och betalar 300 kronor till myndigheten. Fordringsägaren har rätt att kräva dig på de 300 kronorna, plus ytterligare 380 kronor som ersättning för jobbet att fylla i blanketten.

Kronofogden kommer då att skicka ut ett brev till dig med ett så kallat föreläggande med krav på betalning av skulden. Det gör Krono­fogden utan att på något sätt ta ställning till om skulden är korrekt eller inte. Brevet med föreläggandet är i stället en uppmaning till dig att gå igenom innehållet i kravet och kontrollera om skulden är riktig och att beloppen stämmer. Du får med ett del­givningskvitto som du alltid ska skriva på, om du inte vill att en delgivningsman ska söka upp dig, vilket kan medföra extra kostnader. Från det att du skrivit på delgivningskvittot har du tio dagar på dig att svara.

Om kravet stämmer ska du kontakta den som kräver dig på ­pengar – fordringsägaren eller inkassobolaget – och ta reda på exakt hur mycket du måste betala in med ränta. Betala omedelbart eller förhandla om att få delbetala summan, och be fordringsägaren att ta tillbaka, återkalla, kravet från Kronofogden. Du måste också meddela Kronofogden att du har betalat och begärt att fordringsägaren ska återkalla kravet.

Struntar du i att betala, eller glömmer bort att meddela detta till Kronofogden, meddelar myndigheten ett så kallat utslag. Det betyder att man slår fast att du är skyldig att betala, och gör det möjligt för myndigheten att driva in pengarna från dig. Då, men först då, har du råkat ut för det alla är så rädda för. Du har fått en betalningsanmärkning, som kommer göra ditt liv rätt så mycket svårare under ett par år. Det är inte Kronofogden som ger dig anmärkningen, utan kreditupplysningsbolagen, som löpande hämtar uppgifter hos ­Kronofogden.

Är du en privatperson, konsument, är det bara Kronofogdens utslag som syns hos kreditupplysningsbolagen. Att någon skickat in en ansökan om betalningsföreläggande syns inte. Du har alltid möjligheten att betala ett krav från Kronofogden utan att drabbas på annat sätt än att bli fattigare för stunden. I värsta fall har fakturan du inte betalade växt med 60 kronor i påminnelseavgift, 180 kronor i inkassoavgift och 680 kronor i kronofogdens avgifter, plus ränta.

Är du en juridisk person, alltså ett aktiebolag, organisation eller liknande, syns även en ansökan om betalningsföreläggande hos kredit­upplysningsföretagen.

6.5.4 Om kravet är felaktigt

Om skulden du krävs på är felaktig ska du inte betala, utan i stället meddela Kronofogden skriftligt att kravet inte stämmer. Enklast är att skriva ”jag bestrider” på delgivningskvittot. Gentemot Krono­fogden behöver du inte motivera varför du bestrider, men du måste göra det inom den tid som meddelas på föreläggandet. Då går Kronofogden inte vidare till ett utslag, och du får aldrig någon betalningsanmärkning.

Vad myndigheten i stället gör är att fråga den som ansökte om betalningsföreläggandet om denne vill gå vidare och stämma dig i tingsrätten. Det kan låta ännu mer skrämmande, men i de flesta fall behöver du inte betala mer än ett par tusenlappar extra om du förlorar en sådan tvist. Om du förlorar och betalar får du fortfarande ingen betalningsanmärkning.

6.5.5 Tingsrätten

Om du bestrider en faktura och vägrar betala måste företaget, om de vill ha betalt, stämma dig i tingsrätten och bevisa att kravet är riktigt. Rör kravet mindre än ett halvt basbelopp (hälften av 44 300 kronor för 2016) behöver den som förlorar tvisten bara ersätta en timme av motpartens kostnader för juridiskt ombud — och ibland inte ens det. Den som förlorar måste dock alltid stå för de 900 kronor det kostar att lämna in en stämning. I guiden Skydda ditt företag mot bedragare finns ett utförligt kapitel om hur en tvist i tingsrätten går till. Om du skulle bli stämd som konsument, kontakta alltid en konsumentvägledare eller Konsumentverkets tjänst Hallå konsument för kostnadsfri juridisk rådgivning.

Screen Shot 2016-02-04 at 08.33.33