Förord

I takt med att användningen av teknik blivit en allt större del av vår vardag har bedrägerier blivit den nya vardagsbrottsligheten. Idag anmäls tre gånger så många bedrägeribrott som för 15 år sedan. Närmare hälften av anmälningarna rör brott som skett med hjälp av dator eller internet, men fler anmälda bedrägeribrott än så har koppling till nätet. Samtidigt vet man att mörkertalet är extra stort för internetbedrägerier. Många anmäler aldrig att de blivit lurade.

En officiell statistik över vad bedrägerier kostar samhället saknas i Sverige. I Storbritannien, som har jämförbar internetanvändning och -mognad, räknade National Fraud Authority 2013 med en kostnad på 52 miljarder pund. Även om uppskattningen kanske inte helt går att översätta till svenska förhållanden blir siffrorna svindlade. Räknat på den svenska befolkningsmängden motsvarar det 82 miljarder kronor, eller drygt 8 000 kronor per svensk.

Hos Konsumentverket rör av naturliga skäl allt fler av anmälningarna internetbaserade företag och tjänster, och vilseledande marknadsföring som skett via internet. I Konsumentrapporten 2015 framgår att 80 procent av konsumenterna har handlat på distans det senaste året, i regel via nätet. Bara en tredjedel har dock vågat näthandla från ett utländskt företag. Bland de mest missnöjda med sina köp var de utlandsköpare som handlat från ett företag de inte undersökt innan och som inte var välkänt för dem.

Att den som inte läser på och kontrollerar motparten löper större risk att bli lurad, både av näthandlare och bedragare, är inte en svår slutsats att dra. Den som inte känner till sina rättigheter som konsument har också svårt att stå på sig när exempelvis ett företag kräver betalt för en tjänst som marknadsförts på ett vilseledande sätt.

Därför är denna guide viktig läsning för alla, både för att lära hur man som konsument kan bli vilseledd, och hur man ska agera ifall man känner sig lurad.