Vilseledande försäljning

Internet ger företag en oöverträffad möjlighet att erbjuda sina varor och tjänster till hela världen. Det gäller oavsett om det som säljs är av bra kvalitet, eller rena rama skräpet.
Det sägs att allt går att sälja med rätt reklam, och sällan stämmer det så väl som vid näthandel. Till skillnad mot en vanlig butik har du ingen möjlighet att klämma och känna på en vara. Finns säljaren utomlands kan det vara nästan omöjligt att ställa denne till svars när det du får inte stämmer med vad som utlovats.
Som tur är finns det lagar och regler som skyddar dig, som konsument, mot oseriösa företag och vilseledande försäljning. Du har som exempel ångerrätt inom hela EU, kostnadsfri juridisk hjälp vid en eventuell tvist och skydd om dina kortuppgifter kommer på avvägar.
Tack vare nätet är det också lätt att genomskåda de bedrägliga säljare, dåliga produkter och tjänster som finns. Lär du dig deras knep och hur du kollar upp säljarnas bakgrund är risken att bli lurad minimal. I detta kapitel tar vi upp ett antal exempel på vilseledande försäljning.

Tips! Näthandla säkrare.

• Sök efter omdömen om företaget på nätet.
• Handla från företag märkta med symbolen för Trygg e-handel eller liknande (men se upp med stulna loggor som inte länkar till respektive organisation).
• Använd ett säkert betalsätt som inte skickar pengarna till säljaren innan du fått och godkänt varan.
• Betala med kort med kredit i stället för vanliga bankkort. Får du inte varan kan du, med hjälp av Konsumentkreditlagen, få pengarna tillbaka från kortutgivaren.

2.1 Annonser på nätet

Det är mycket lättare att publicera vilseledande reklam på nätet än i de tryckta tidningar eller den reklam du får hem i brevlådan. Enligt Marknadsföringslagen ska det som påstås i reklam vara sant och kunna bevisas, annars kan företaget bakom få böta upp till fem ­miljoner kronor. Även den som bara medverkar till att reklamen sprids kan straffas på samma sätt.
Att det finns ett medverkansansvar gör att medieföretagen ­brukar vara noga med att granska de annonser de tar in – plus en omsorg om läsarna. Vi är vana vid att kunna lita på det vi läser i tryckta tidningar. Men detta ställer till problem när det gäller internet. Vi tror i allmänhet att de annonser vi ser på nätet också är granskade och godkända – trots att sanningen är långt därifrån.
Över fyra miljoner svenskar har konton på Facebook. Där fungerar annonserna tvärtom. Den enda förhandsgranskning som finns görs av datorer som går att lura. Facebook litar i stället på att användarna anmäler vilseledande annonser och att bedrägliga, sponsrade inlägg för granskning och eventuell borttagning i efterhand. Google gör likadant för sina annonser – det låga priset och den enorma mängden annonser gör, enligt företagen, att en manuell förhandsgranskning blir omöjlig.
Inte heller tidningarnas egna webbplatser går att lita på. Eftersom de flesta annonser säljs in genom olika annonsnätverk innebär det att tidningen oftast blint litar på att det externa företaget gjort granskningen åt dem.
Bristande eller obefintlig förhandsgranskning har lett till att en lång rad av uppmärksammade annonsbluffar har kunnat lura hundratusentals svenskar. Bantningsbluffar, bilvärderingar och oseriösa tester är några exempel på saker som sålts på ett vilseledande sätt. Många företag har specialiserat sig på att kartlägga vad du gör på nätet, vilket gör att nätannonserna ofta är anpassade till dig och dina intressen. Söker du på övervikt serveras du garanterat annonser om bantning,

Tänk på!

• Annonser på nätet är sällan förhands­godkända.
• Annonserna du ser är anpassade till dig och dina intressen.
• Anmäler du inte en vilseledande annons ­kommer den att finnas kvar och lura andra. Hos Facebook anmäler du genom att klicka på krysset som syns om du håller muspekaren över annonsen.

Case: Parfymprov blev abonnemangsfälla
Britt nappade på annonsen som lovade ett gratisprov och lämnade ut sina kortuppgifter. Först efter tolv månader upptäckte hon att företaget Cosclub dragit 300 kronor varje månad från hennes konto.
Det var en annons på Facebook där man skulle få ett prov på en känd parfym för någon krona, berättar Britt.
Då märkte hon inte att det fanns något dolt i de finstilta villkoren, men i efterhand har hon förstått att villkoren – som innebar ett löpande medlemskap i Cosclub – fanns på som vad hon beskriver som en ”skuggsida”.
När Britt väl upptäckte att det dragits pengar under ett helt år sökte hon på nätet och hittade en Facebooksida med fler som kände sig lurade. Där fick hon rådet att säga upp abonnemanget, spärra kortet och polisanmäla.
–När jag insåg att det försvunnit totalt 3 540 kronor blev jag både förbannad och generad. Det är inte så att jag inte har ordning på mina saker, men de flesta räkningar jag betalar går via autogiro. Det här var en tillräckligt liten summa för att jag inte skulle märka något, så länge jag inte gick in och kollade kontoutdraget.
–Jag gjorde en kortreklamation men banken sa att jag inte kunde få några pengar tillbaka, eftersom jag ingått ett avtal med företaget.
Något parfymprov har Britt fortfarande inte fått, och hennes polisanmälan lades omgående ned. Samtidigt fortsätter Danmarksbaserade Cosclub att dra på sig anmälningar hos Konsumentverket och Konsument Europa från konsumenter som känner sig lurade.

2.2 Skräppost

Oönskad e-postreklam kallas för skräppost, eller spam, efter en Monty Python-sketch där namnet på den amerikanska, konserverade köttprodukten nämns ett irriterande antal gånger.
Det är förbjudet att skicka e-postreklam till någon som inte har beställt den. Meddelandet måste dock ha ett kommersiellt syfte för att det ska räknas. Opinionsbildning (politisk reklam), upplysningar eller liknande är inte skräppost, enligt lagen.
Lagen gäller dessutom bara privatpersoner och enskilda firmor. Till företag och andra typer av juridiska personer är det fritt fram. Samma regler som för spam gäller även för SMS, MMS och fax. ­Överträdelser från svenska företag kan anmälas till ­Konsumentverket, som dock aldrig dragit någon avsändare inför rätta. Däremot har ett 30-tal fått åthutningar i form av brev från myndigheten.
Ett typiskt skräppostmeddelande skickas dock från utlandet, ofta via kapade datorer, och innehåller reklam för ett potensmedel. Även om bara en på tiotusen mottagare nappar så lönar sig utskicken. Om den som beställer verkligen får något är högst oklart, i regel är det mycket mer lönsamt att stjäla beställarens kortuppgifter.

Tips!

• Svara aldrig på ett spam. Då bekräftar du bara att din e-postadress fungerar och du riskerar att få ännu mer skräppost.
• Ställ in ditt e-postprogram på att inte automatiskt ladda ner bilder, eftersom de också kan bekräfta att din adress fungerar.
• Publicera inte din e-postadress i klartext på nätet. Då hamnar den förr eller senare i spammarnas händer. Du kan maskera den genom att skriva anders(på)mindomän.se

2.3 Abonnemangsfällor

Lockbetet i en abonnemangsfälla är ofta gratis gåvor, provpaket eller produkter till ett starkt reducerat pris. Det görs reklam i sociala medier eller i sökmotorer, ofta för något som ser ut att vara en under­sökning eller en tävling med ett känt varumärke som avsändare. En annan variant är en fejkad nyhetsartikel, där riktiga medie­företags loggor har stulits.
Vanligtvis måste du lämna ut dina kortuppgifter för att betala frakt för att få gåvan eller produkten, men även varianter med faktura i efterhand förekommer. I det finstilta döljs att du samtidigt binder dig att betala ett löpande abonnemang på en nättjänst.
Ett typexempel är Vistacloud, som anmäldes ett 80-tal gånger till Konsumentverket under vintern 2015. Anmälarna uppgav att de via annonser på Facebook köpt presentkort hos kända butiker och snabbmatsrestauranger för en bråkdel av vad de påstods vara värda. Senare har de upptäckt att mer pengar dragits från deras kortkonto, eftersom köpet också inneburit en prenumeration på en digital lagringstjänst till en månadskostnad på flera hundra kronor.
Ett annat exempel är reklamen för gratis parfymer, som i det finstilta innebar ett medlemskap på en annan webbplats för 39 euro i ­månaden.

Viktigt!

• Att köpet innebär att du också beställer en tjänst ska framgå klart och tydligt vid köpknappen. Annars är avtalet ogiltigt.
• Saknas korrekt information om ångerrätten förlängs den till ett år. Se avsnitt 6.2.2.
• Det räcker inte med en länk till en sida med finstilta villkor.
• Drar någon olovandes pengar från ditt kortkonto, ­kontakta kortutgivaren, förklara vad som hänt och be dem spärra kortet.
• Gör en kortreklamation, se kapitel 6.4.2.
• Kontakta Konsument Europa för råd om motparten ligger utomlands inom EU/EES.

2.4 Kinashoppar och piratkopior

Det finns ett antal seriösa kinesiska näthandlare som säljer ofta häpnadsväckande billiga varor till Sverige. Samtidigt finns det bedrägliga webbplatser som lockar med till exempel billiga märkesvaror som kläder eller solglasögon. Vi kan kalla dem för ”kinashoppar”, även om de inte behöver vara baserade i just Kina.
Typexemplet på en kinashop är att den ger sken av att vara märkesföretagets egen sida, eller att den är en auktoriserad återförsäljningskanal. Sidan, som ofta byter namn och webbadress, är maskinöversatt till exempelvis dålig svenska, eller på engelska, och lockar med stora rabatter.
Ett vanligt ställe där kinashopparna tillåts annonsera, trots att det handlar om bedrägeri, är Facebook. En sökning på Google leder också ofta in på oseriösa sidor. Kinashopparna utnyttjar också säkerhetshål hos seriösa webbplatser för att lägga upp egna undersidor, lägga in dolda länkar på befintliga sidor eller bara styra om besökaren.
När Peter Forsman, abuse-ansvarig på IIS, under 2014 undersökte sökordet ”Airmax” hittade han som exempel en svensk företagshemsida som fått 163 000 undersidor med länk-spam, upplagda för att manipulera sökresultatet hos Google.
Den som beställer märkesvaror från en kinashop får i bästa fall piratkopior av varierande kvalitet. I värsta fall använder personerna bakom webbplatsen dina kortuppgifter för bedrägerier.

2.5 Värderingstjänster

Att använda en nättjänst kan vara ett snabbt och enkelt sätt att få en prisuppskattning för exempelvis ett fordon. Det finns flera välkända webbplatser som är helt kostnadsfria att använda. Men det finns också en rad värderingstjänster som inte är gratis, utan döljer att tjänsten kostar pengar genom finstilt text eller en utformning som drar blicken till andra delar av sidan än prisuppgiften.
Efter att Marknadsdomstolen 2009 slog fast att sådana tjänster tydligt måste ange att de kostar pengar har de oseriösa värderarna flyttat utomlands, ofta till Baltikum. Sidorna gör reklam exempelvis genom annonser på Facebook eller Google.
De oseriösa sidorna byter namn i takt med att anmälningarna hos Konsumentverket hopar sig, men har lämnat ett långt spår av åratal av liknande konsumentblåsningar bakom sig. Värderingstjänsterna hotar ofta konsumenter som känner sig lurade och inte vill betala – men gör aldrig verklighet av hoten. Varken konsumentvägledare eller Konsumentverket känner till något fall där bilvärderarna vänt sig till tingsrätten, som är den sista instansen för att driva in pengar från den som vägrar att betala.

Finns det en beställningsknapp är näringsidkaren skyldig att i omedelbar anslutning till denna ange att beställningen medför betalningsskyldighet. Annars är konsumenten inte bunden av beställningen. Saknas korrekt information om ångerrätten förlängs den med ett år, se avsnitt 6.2.2. 

Viktigt!

• Lita inte på att de företag du hittar via annonser eller sökresultat är seriösa. Kolla först upp dem i en sökmotor.
• Se till att företaget har fungerande företags- och kontaktuppgifter, som namn, ­organisations­nummer, gatuadress, telefonnummer och e-postadress.
• Lita aldrig på erbjudanden om billiga märkesvaror.
• Tull och moms tillkommer vid köp från företag utanför EU.
• Det är nästan omöjligt att få rätt mot oseriösa ­företag baserade utanför EU vid en tvist.

2.6 Dejtingsajter

Många av de stora, i regel utlandsbaserade, webbplatserna för nätdejting har krångliga avtalsvillkor. Läser du dem inte noga kan du fastna i ett abonnemang som du har svårt att ta dig ur.
Konsumentverket får varje år många klagomål, och råder nätdejtare att kolla upp vilket företag man har att göra med innan registrering, vad exakt som är gratis och vilka funktioner som kräver betalning. Kolla också upp den minsta tid du måste betala för ditt medlemskap, oavsett om du är aktiv eller inte. Kolla också om abonnemanget automatiskt kommer att förnyas efter en viss tid, och när och hur du i sådana fall måste säga upp det.

2.7 Köpa och sälja bil

Att köpa eller sälja bil gör man idag bäst genom annonsering på nätet. Men precis som vid annan nätförsäljning kan både köpare och säljare råka ut för bedrägerier.
Som säljare finns det några enkla knep för att få bilen såld snabbt och till rätt pris, som att städa och tvätta bilen, ta bra fotografier, skriva en utförlig och ärlig annonstext, och sätta rätt pris genom att kolla upp vad liknande bilar kostar.
När du väl hittar någon som är intresserad, bör du först och främst aldrig släppa iväg någon på provkörning utan att du själv är med. Försvinner köparen olovandes med bilen får du inte ett öre på försäkringen. Tänk på att det körkort köparen visar upp kan vara förfalskat.
Du bör se upp för så kallade förmedlare, som lovar att de kan sälja bilen åt dig. Att du skriver ett kontrakt om betalning hjälper föga när förmedlaren visar sig vara en brottsling som raskt säljer bilen vidare så fort du har skrivit över den.
Du bör heller aldrig lämna över bilen innan du har fått pengarna i handen eller insatta på ditt bankkonto. Många luras genom att bedragaren på mobilen visar att hen gör en överföring, och sedan i efterhand stoppar överföringen när ägarbytet skett. En postväxel kan i sin tur visa sig vara falsk när du efteråt ska lösa in den.
Det förekommer också att du faktiskt får betalt, men att ägarbytet inte går igenom eftersom köparens uppgifter visar sig vara falska. Eftersom bilen fortfarande står i ditt namn får du påminnelser för p-böter och trängselavgifter som du är skyldig att betala. Använde du Trafikverkets app för ägarbyte märker du om uppgifterna är fejkade.
En annan variant är den utländske köparen, som kontaktar dig via sms eller e-post. Läs mer om metoden i kapitel 3.3.3. och 3.3.4.
Som köpare finns det också många sätt att bli lurad på. Köper du nytt är bilen på annonsbilden alltid i regel extrautrustad, medan priset som anges gäller grundutförandet. Och ingår exempelvis vinterdäcken? Den bil du provkör kan ha en dyrare motor än den du beställer, och SUV:en som marknadsförs med bra vägegenskaper kanske bara är tvåhjulsdriven i grundutförande. Den angivna bränsleförbrukningen ligger alltid långt från sanningen.
Köper du begagnat kan säljaren på samma sätt ljuga om bilens egenskaper och vad som ingår. Är motparten ett företag har du ett visst skydd mot sådant, även om många får dra sitt ärende hela vägen till Allmänna Reklamationsnämnden för att få rätt. Fast ARN:s beslut behöver inte bilfirman följa, och i så fall återstår bara att göra samma sak som vid köp från en privatperson: att stämma säljaren i tingsrätten och bevisa felaktigheten.
Du kan också råka ut för att bilens mätare är ”skruvad”, det vill säga visar lägre miltal än vad bilen egentligen gått. Det kan också handla om en tidigare utdömd bil – krockad eller vattenskadad – som importerats och snabbfixats. Båda dessa saker går att upptäcka genom att köpa bilhistorik hos tjänsten Carfax.
Vid varje besiktning noteras dessutom mätarställningen, och protokollen kan begäras ut från det företag som genomfört besiktningen. Hos Transportstyrelsen kan du kolla upp nuvarande och tidigare ägare. Se upp om säljaren vill ha betalt samtidigt som bilen i själva verket ägs av ett leasingföretag.
En variant är att annonsera ut någon annans fordon till ett vrakpris, och sedan kräva handpenning av alla de intresserade som vill göra ett klipp. Metoden förekommer både i Sverige och på exempelvis tyska bilsajter.

2.8 Köp i appar

Mobilappar till Iphone och Android kan ibland vara gratis att ladda ner, men innehålla moment som du sedan måste betala för att få tillgång till. Det är många barnfamiljer som har fått fakturor på tiotusentals kronor eftersom barnen inte har förstått att ”pengarna” i spelet varit riktiga.
Rent formellt kan barn under 18 inte ingå avtal om köp om du som förälder inte godkänt det. Enligt ARN:s praxis anses du som vårdnadshavare ha accepterat köpet om du inte spärrat köp i appar eller gjort en annan inställning som gör att det inte går att köpa på digitalt sätt. Däremot anses du inte ha gjort det om barnet olovligen kommit över dina inloggningsuppgifter och gjort ett köp. I de flesta, eller alla, fall som hamnat i media har familjen dock fått tillbaka pengarna – om än som ”goodwill”.

Tips! När barnen spelar.

• Undvik spelappar som finansieras genom köp i appen. De ska vara märkta med ”erbjuder köp inuti app”.
• Ställ in så att lösenordet alltid måste anges vid alla köp i appar.
• Ha koll på vad dina barn spelar och vilka appar de laddar ned. Provspela dem gärna själv.

2.9 Andrahandsbiljetter

Att köpa biljetter i andra hand till populära evenemang kan vara förenat med stora risker. Avsnitt 3.7 tar upp falska biljetter vid köp av privatpersoner. Även vid köp av företag som förmedlar andrahandsbiljetter kan det gå snett. Vanliga klagomål är att det inte framgår att det handlar om biljetter i andra hand, vilseledande prisinformation eller att man fått en sämre biljettkategori än den man betalat för.
Många andrahandsföretag säljer biljetter redan innan de har släppts officiellt, och räknar med att själva kunna köpa genom bulvaner eller på andrahandsmarknaden. Det har dock hänt att de missbedömt tillgång och efterfrågan, och att deras kunder helt enkelt blivit utan biljetter. Den som vill köpa andrahandsbiljetter bör alltid kontrollera företagets villkor. Hur sent levereras biljetterna? Vad blir ersättningen om evenemanget blir inställt?

2.10 Husdjur

Ska du köpa husdjur på nätet bör du se upp för oseriösa säljare. Det förekommer att populära hundraser föds upp i utlandet i regelrätta uppfödningsfabriker, och sedan smugglas in till Sverige. Valparna är då varken vaccinerade eller veterinärbesiktigade, och har antagligen skiljts från tiken alltför tidigt och är i dåligt skick efter resan. En insmugglad hund kan också bära på farliga sjukdomar.
Är priset lågt och snabb leverans utlovas ska man se upp. Som köpare bör man alltid noggrant kontrollera hundens bakgrund, kräva att få besöka modertiken och valpen i dess hemmiljö, och kontrollera att valpen är veterinärbesiktigad och id-märkt.
Du kan själv göra dig skyldig till ett brott om du köper en hund som du rimligen borde ha anat är insmugglad, skriver Tullverket. På myndighetens webbplats finns mer information om införselregler och vad du som köpare bör tänka på.
Försäljningen av husdjur kan också handla om rent bedrägeri, som du kan läsa mer om i kapitel 3.2.3.

2.11 Läkemedel

På nätet finns det många webbplatser som säljer läkemedel utan tillstånd och utan recept. Vanligast är livsstilsmediciner som Viagra, bantningsmedel och antidepressiva mediciner. Även olika sorters naturläkemedel, kosttillskott och gymprodukter kan klassas som läkemedel, beroende på vad de påstås ha för funktion.
Det finns flera faror med att näthandla läkemedel eller naturmedicin. Köper du utan recept riskerar du att beställa en medicin som är farlig för dig – typexemplet är Viagra som inte bör tas av män med hjärtbesvär. Undersökningar visar också att det mesta som säljs är förfalskningar som antingen är helt verkningslösa, eller innehåller substanser som är otillåtna på grund av att de är farliga. Många potens- eller bantningsmedel marknadsförs som naturliga, men innehåller i själva verket läkemedelssubstanser. Det förekommer också att utgången medicin märks om med nytt datum. Du riskerar även att dina kortuppgifter hamnar i orätta händer, och att ditt paket beslagtas av tullen.
Från 1 juli 2015 har EU infört en ny symbol för näthandel med läkemedel, som alla lagliga aktörer ska visa på sina hemsidor. Hos respektive lands läkemedelsmyndighet kan man kontrollera om nät­apoteket är godkänt.
Regler vid läkemedelsköp!

  • Det är inte tillåtet att föra in läkemedel via post från länder utanför EES. Tänk på att många nätapotek bara låtsas finnas inom Europa.
  • Receptbelagda läkemedel ska vara förskrivna av läkare och för eget bruk.
  • Leta efter EU:s nya symbol och jämför med Läkemedelsverkets lista över godkända nätapotek.

2.12 Säker betalning

Ett sätt att undvika att bli lurad, både vid handel från företag och privatpersoner, är att använda en så kallad betalningsförmedlare som fungerar som mellanhand. Först när du fått och godkänt varan får säljaren pengarna, alternativt så ersätter mellanhanden dig. Exempel på betalningsförmedlare är Paypal, svenska Payson, och Trustly – som står bakom annonssajten Blockets tjänster Blocket­paketet och Direktbetalning.
Läs villkoren innan du använder en betalningsförmedlare så att du gör på rätt sätt för att skyddas. I regel tar förmedlaren en avgift för sina tjänster, från säljaren eller köparen. Kolla också upp att betalningsförmedlaren verkligen är seriös – en vanlig bedrägerimetod är att sätta upp en falsk förmedlare med webbplats och allt och lura dig att betala dit.
Idag sker mycket av handel på exempelvis Tradera genom överföringar mellan bankkonton. Det finns vissa risker med att lämna ut sitt bankkontonummer, men det är i regel svårt för en bedragare att utnyttja det i ett bedrägeri, till skillnad från ett kortnummer.
Något som är starkt förknippat med bedrägerier är att betala via pengaöverföringstjänster som Western Union och MoneyGram. Till skillnad mot betalning till ett bankkonto går transaktionerna och vem som tar emot pengarna inte att spåra. Tradera uppmanar till och med sina användare att anmäla säljare som har dessa tjänster som betalalternativ.
Se också avsnitt 4.7 om säkra kortbetalningar.

2.13 Uppgiftsfällor

Det finns en stor mängd företag, som via så kallade kakor spårar vad du gör på nätet, för att sälja informationen till annonsörer som därmed kan anpassa sina annonser. I avsnitt 7.3 tipsar vi om hur du kan bli av med dem.
Det finns också företag vars enda syfte är att få dig att aktivt ­lämna ut personuppgifter som namn, e-postadresser, telefon­nummer och så vidare. Det sker genom ”undersökningar”, eller nät­tävlingar där du erbjuds att vinna en surfplatta, telefon och andra priser. ­Genom att delta godkänner du att dina uppgifter säljs till ett stort antal företag som får kontakta dig i försäljningssyfte. I regel är chansen till vinst minimal. Läs alltid det finstilta innan du deltar.