Vad gör unga på nätet?

Den här guiden publicerades 2014. Mer information om barn och ungas digitala liv för dig som är förälder finns på Internetstiftelsens folkbildningssida internetkunskap.se. Nyare statistik om barn internetanvändning finns i vår undersökning Barnen och internet 2019.

Nätet finns nästan överallt och är tillgängligt hela tiden. I skolan, på bussen, hemma. Men vad gör barn och unga på sina mobiler, datorer och läsplattor? Frågan man ska ställa kanske snarare är, vad gör unga inte på nätet?

Att säga att internetanvändning bland barn och unga är en självklar och naturlig del av livet är ingen överdrift. I den årliga studien Svenskarna och internet (SOI) uppgav förra året 97 procent av alla 10-åringar att de använder internet någon gång ibland, 70 procent att de använder det dagligen. I 13-årsåldern har 70 procent förvandlats till 94 procent.

En stor del av tiden går åt till att spela spel och umgås med vänner på olika sätt, men nätet har också blivit ett sätt för unga att få svar på frågor som de kanske inte vågar ställa till någon ansikte mot ansikte och ett lättare sätt att hitta likasinnade.

tipsRöster från Bris.se

Vad tycker du är det bästa med nätet?

”Det är så stort, det finns så mycket valmöjligheter och det går snabbt att ta kontakt eller kolla upp något.”

”Att man kan skriva med personer som man tycker om och känna att de finns där fast man bor långt ifrån varandra.”

”Friheten. Det sociala. Man kan vara vem man vill, inte bara den gamla rollen man är i verkligheten.”

”Att man kan söka upp information och läsa berättelser om liknande problem som ens egna.”

”Man kan göra så mycket, få svar på frågor, hjälpa andra, spela spel, kolla upp saker, bläddra runt och hitta roliga saker.”

”Att man kan snacka med nytt folk och att man kanske kan förbättra en vänskap, träffa nya vänner.”

”Att man inte blir dömd.”

Sociala nätverk och mötesplatser

Facebook, Instagram, Kik, Habbo, WhatsApp, Snapchat. Mängden av sociala plattformar där barn och unga kan umgås med varandra, skicka filmer och foton och berätta för varandra vad de tycker och tänker är enorm. Och vilken hemsida eller app som är populärast skiftar dessutom över tid och skiljer sig ofta mellan olika åldersgrupper och olika kompisgäng. Som vuxen är det nästintill omöjligt att hänga med i svängarna. Det enda som går att säga säkert är att intresset för att kommunicera via nätet växer.

Drygt hälften av alla 12–13-åringar besöker något socialt nätverk dagligen.4 I 14–15-årsåldern är samma siffra drygt 70 procent. Under 2012/2013 uppgav 88 procent av 13–16-åringarna att de använder någon social sajt varje dag eller ett par gånger varje vecka och 96 procent säger att de har ett Facebook-konto5.

För många är livet på sociala medier en förlängning av vardagslivet, både i och utanför skolan. Kompisarna i klassen är också ens vänner på nätet. Att kunna fortsätta att prata och umgås med sina vänner på nätet gör det lättare att upprätthålla sociala relationer även när det är svårt att träffas, kanske för att man bor långt ifrån varandra. Men sociala mötesplatser på nätet kan också vara ett sätt för dem som har svårt att hitta vänner i skolan att träffa kompisar.

Tröskeln för att börja prata med nya personer i skolan eller på fritids kan kännas hög, medan det däremot är ganska lätt att ta kontakt med någon på nätet, till exempel i en chatt på ett forum eller via något onlinespel där spelarna kan kommunicera med varandra. I Bris forum på nätet är det inte ovanligt att barn och unga tipsar varandra om hur man hittar nya vänner på nätet. Nätet har på så sätt blivit ett sätt för många att knyta kontakt med människor som de aldrig annars skulle ha lärt känna. Att sitta på nätet kan alltså vara socialt och viktigt både för dem som har mycket kompisar i skolan och de som kanske inte har det.

Nätet kan också vara en plats att hitta andra barn och unga som har samma intressen eller som delar liknande erfarenheter. Det kan handla både om positiva och negativa upplevelser. Barn som känner sig ensamma och mår dåligt letar efter andra på nätet som känner likadant. De som har ett fritidsintresse som ingen i skolan delar kanske vill hitta någon att prata om det med.

Spel

Det finns mobilspel, webbaserade spel och spel som kräver en särskild spelkonsoll. Ibland flyter de olika varianterna ihop när ett webbaserat onlinespel görs tillgängligt för en spelkonsoll. Gemensamt för många spel är att de spelas över nätet. Antingen i mobilen, datorn eller läsplattan. Ofta är spelen sociala. Det kan handla om att tävla mot varandra genom en app där användarna lägger till varandra. Eller att spela mot eller med andra användare online, som du inte känner.

Ofta visar statistiken att killar spelar mer spel än tjejer, men det är en sanning med modifikation. I mellanstadiet är det till exempel fortfarande många tjejer, 76 procent6, som uppger att de spelar datorspel eller tv-spel av något slag. Och vilka siffror man får beror ofta på vilket spel det handlar om och vilken åldersgrupp som tillfrågas. En undersökning från Interactive Software Federation of Europe (2012) visar att av de i åldrarna 16 år och uppåt som spelar någon form av dataspel (på mobilen, datorn, läsplattan eller via bärbar/stationär konsoll) är det nästan lika många tjejer som killar, 47 respektive 53 procent7.

Nyheter

Internet är inte bara spel, filmer och sociala medier. Allt fler unga använder nätet i datorn, mobilen och läsplattan till att få tillgång till nyheter. Internet är det i särklass enklaste och snabbaste sättet att hålla sig uppdaterad med vad som händer i Sverige och världen, så kanske är det inte konstigt att internet är den viktigaste nyhetskällan bland 12–15-åringar. Därefter kommer tv och sist kommer tidningar8. En majoritet av dem som tar del av nyheter via nätet tycker dessutom att det är spännande och så många som 80 procent säger att de lär sig saker9.

Förutom nyheter är nätet en oändlig källa till information. Det är lätt att komma ihåg när man själv var liten och undrade saker som man inte vågade fråga sina föräldrar. Nu kan man googla. Information om allt från medlemmarna i popgruppen The Fooo till hur man vet om man har en könssjukdom eller vart man ska vända sig om man mår dåligt och behöver hjälp – det mesta går att ta reda på med hjälp av nätet. De allra flesta barn och unga har dessutom väldigt bra koll på vilka hemsidor de kan lita på. Hittar de information på diskussionsforumet Flashback så vet de att det finns en risk att en hel del inte stämmer.

Internet blir också ett allt viktigare verktyg i skolarbetet. Antingen blir eleverna ombedda att använda internet, eller så gör de det ändå, för att kunna lösa sina uppgifter. Förra året uppgav över hälften av alla 12–15-åringar att de använder nätet i skolan dagligen10.

Hur mycket ska jag veta?

Enligt en webbenkät som Bris har gjort tillsammans med IIS tror 69 procent av de som svarat på enkäten inte att vuxna i deras närhet vet vad de gör på nätet. Hur bra koll vuxna själva tycker att de har på vad barn och unga gör på nätet varierar väldigt mycket. Och det är svårt att ha koll, nästan omöjligt. Därför kan det vara bra att komma ihåg att det är med nätet precis som med resten av livet – man ska inte ha stenkoll på allt. Framför allt inte när det handlar om tonåringar där integritet och privatliv är extra viktigt.

Så i stället för att försöka hänga med i vilka appar som är populärast just nu, lägg tonvikten på att vårda relationen så att du kan känna dig trygg med att de säger till om det händer någonting. Våga lita på att du har lärt dem så pass mycket att de kan ta hand om sig själva, både på och utanför nätet. Och känner du dig osäker, var inte rädd för att be om hjälp. Alla vuxna i barns närhet måste på ett eller annat sätt hantera deras närvaro på nätet. Kanske finns det andra föräldrar eller lärare som går och funderar på samma saker som du?

Precis som att du som förälder inte är med på fritidsgården och hör vad de säger till varandra eller att du som lärare inte hör vad som sägs på rasten, så kan och ska du som vuxen inte ha insyn i allt som barn och unga säger och gör på nätet. Det handlar framför allt om att visa respekt för deras privatliv. Med det sagt är det aldrig fel att vara nyfiken och visa intresse, mer om det i kapitel 4.